EU:s reglering av artificiell intelligens, AI, står inför en möjlig kursändring. I centrum finns arbetet med en så kallad digital omnibus, ett initiativ för att förenkla, förtydliga och samordna regelverken kring AI. Enligt svenska EU-parlamentarikern Arba Kokalari (M) handlar processen inte om avreglering, utan om att skapa tydligare spelregler som både skyddar användare och stärker Europas innovationskraft. Som chefsförhandlare i Europaparlamentet för AI-delen av reformpaketet beskriver hon arbetet som en bred översyn av EU:s regelverk.
Text: Per-Olof Lindsten, Dagens industri. Publicerad i Världen Om. ©2026 Bonnier News Business. Alla rättigheter förbehållna.
Vad handlar artikeln om?
EU ser över AI-reglerna genom en ”digital omnibus” för att förenkla, förtydliga och minska överlappningar. Arba Kokalari betonar att syftet inte är avreglering, utan tydligare riskgränser och bättre balans mellan skydd och innovation.
EU:s reglering av artificiell intelligens, AI, står inför en möjlig kursändring. I centrum finns arbetet med en så kallad digital omnibus, ett initiativ för att förenkla, förtydliga och samordna regelverken kring AI. Enligt svenska EU-parlamentarikern Arba Kokalari (M) handlar processen inte om avreglering, utan om att skapa tydligare spelregler som både skyddar användare och stärker Europas innovationskraft. Som chefsförhandlare i Europaparlamentet för AI-delen av reformpaketet beskriver hon arbetet som en bred översyn av EU:s regelverk.
”Hela agendan med omnibus handlar om att titta över alla regelverk och förenkla, förtydliga och fixa överlappningen av regleringar. Men också se om det finns regleringar som man behöver ta bort”, berättar hon.
EU:s AI-reglering bygger på en riskbaserad modell där system som klassas som högrisk omfattas av strängare krav. Grundprincipen är enligt Arba Kokalari riktig, men hon menar att innehållet skapat stor osäkerhet.
”Strukturen är bra gjord. Problemet är att regleringen skapar stor osäkerhet kring vilka som betraktas som hög risk och inte.”
Konsekvensen kan bli att företag avstår från att utveckla eller använda AI av rädsla för att omfattas av omfattande krav. Hon lyfter ett illustrativt exempel.
”Även en uppkopplad tandborste riskerar att klassas som högrisk-AI eftersom den samlar in hälsodata. Lagstiftningen måste kunna tydliggöra att detta inte är hög risk.”
Syftet med reformen är därför, enligt Arba Kokalari, inte avreglering i sig, utan att göra lagstiftningen mer funktionell.
”Syftet är inte att sänka något skydd, utan tydliggöra vad som är risk, vilka som innefattas och vad man behöver tänka på.”
Här kommer även frågan om implementeringen av regelverken i respektive länder.
”Det faktum att EU-reglerna implementeras olika i länderna, att alla inte följer reglerna på samma sätt, innebär en kostnad. Vad gäller hinder på den inre marknaden beräknas de motsvara tullar på 45 procent för varor och 110 procent för tjänster, så det finns många hinder att riva.”
i Europaparlamentet för AI-delen av reformpaketet digitala omnibus. Foto: Joey Abrait
Debatten om regelförenkling tog fart under 2024. Arba Kokalari pekar på att hon själv och Sveriges statsminister Ulf Kristersson tidigt drev frågan.
”Vi ville ha en paus av högriskdelarna av AI Act eftersom det var jätteosäkert vilka som innefattas och standarderna inte var klara.”
Inledningsvis mötte förslaget motstånd, men efter påtryckningar från medlemsländer och näringsliv ökade stödet. Enligt Arba Kokalari reagerade särskilt europeisk industri och svenska startups på otydligheten.
Ambitionen är nu att få den reviderade lagstiftningen på plats innan augusti, då de ursprungliga reglerna skulle börja tillämpas.
”I den politiska kontexten är det här turbofart gånger hundra. Men vi måste kunna ge tydlighet gentemot marknaden och alla som använder AI.”
Bakom arbetet ligger också en mer principiell syn på hur ny teknik bör regleras. Arba Kokalari menar att lagstiftning bör fokusera på användningen av teknik snarare än tekniken i sig.
”Många gör misstaget att tro att man kan reglera tekniken. Det man bör reglera är hur en viss teknik används, så att den inte används för att begå brott eller missleda konsumenter.”
Samtidigt ser hon en bredare utmaning än enskilda regelverk.
”Problemet för EU är inte bara en lagstiftning som GDPR eller AI Act, utan den samlade regelbördan och överlappningarna. Lagar ska ge skydd, men de måste också kunna fungera och följas.”
Arba Kokalari uppmanar företag att aktivt delta i policyprocessen genom att bidra med erfarenheter och synpunkter.
”Vi politiker är inte AI-experter. Vi behöver input på hur AI utvecklas och används i verkligheten.”
Hon lyfter också Sveriges position i den europeiska teknikutvecklingen och betonar vikten av att just svenska företag engagerar sig när EU:s innovationspolitik formas.
Regelförenklingsarbetet speglar, enligt Arba Kokalari, en bredare politisk omprövning i Bryssel. AI har blivit en central fråga för ekonomisk utveckling, säkerhet och konkurrenskraft.
”Vi behöver en bättre balans mellan risktänk och innovation i våra lagstiftningar. Ibland har man försökt reglera riskscenarier som inte ens finns.”
Om arbetet med den digitala omnibussen lyckas, kan EU, enligt Arba Kokalari, få en mer hållbar och förutsägbar AI-reglering med tydligare gränser för vad som är högrisk, enklare efterlevnad och bättre förutsättningar för teknisk utveckling.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om mars 2026.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
