En extatisk auktion på en lyxvilla för 38 miljoner dollar lyser upp i branschen.
Ur The Economist, 21 juni 2025, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Vad handlar artikeln om?
Nu finns tydliga tecken på att Kinas långlivade och brutala fastighetskris, som hämmat BNP-tillväxten, är på väg att ta slut. Lyxlägenheter säljs till sensationellt höga priser. I alla fall i de största kinesiska städerna.
Kinas ekonomi har genomgått ett stresstest i och med handelskriget, som har slitit på nerverna. Och spänningarna kring tullarna är inte över. Den 29 maj sade USA:s finansminister Scott Bessent att samtalen hade ”kört fast”. President Donald Trump utbytte sedan anklagelser med Kinas handelsministerium om vem som hade brutit mot överenskommelsen från den 12 maj om att sänka tullarna. Den 4 juni skrev Trump på sociala medier att president Xi Jinping var ”extremt svår att göra affärer med”.
Även om handelskriget fortsätter, kan två saker lugna Xi. Den ena är att ekonomin hittills har varit motståndskraftig. Tillväxtprognoserna för den privata sektorn för 2025 ligger kvar i intervallet 4–5 procent. Den andra är att en av Kinas största ekonomiska mardrömmar verkar vara på väg att ta slut: den brutala fastighetskrisen.
För att få en uppfattning om det kan vi titta på en bostad i ett ”gated community” i Shanghais Changningdistrikt. Den är inspirerad av traditionell tysk arkitektur och har en stor trädgård på framsidan, vilket är vanligt i stadens mest exklusiva kvarter. Men det som verkligen sticker ut är priset. Den 27 maj såldes fastigheten för hela 270 miljoner yuan (38 miljoner dollar), vilket skapade sensation i den kinesiska pressen. Med sina 500 000 yuan per kvadratmeter är det ett av de högsta slutpriserna i modern tid. Att de rika är beredda att betala ett så orimligt pris tolkas som ett tecken på att Kinas enorma och långlivade fastighetskris äntligen kan vara på väg att ta slut.
Spekulationerna om en vändning har byggts upp vid middagsborden, i styrelserum och under symposier för statlig planering. Uppståndelsen är knappast förvånande. Fastigheter, i bredare mening, bidrog med cirka 25 procent av BNP före kraschen 2020. De står nu för 15 procent eller mindre, vilket visar att nedgången kraftigt har hämmat BNP-tillväxten. De fallande prisernas depressiva inverkan på vanliga människor är svår att överskatta. 2021 var 80 procent av hushållens förmögenhet bunden i fastigheter. Nu har siffran sjunkit till cirka 70 procent. Hundratals byggföretag har gått i konkurs och lämnat efter sig en härva av obetalda räkningar. Det minskade förtroendet bidrar till att förklara den tröga efterfrågan från konsumenterna.
Även om marknaden fortfarande faller, kan man för första gången sedan krisens början se ett slut. Under de första fyra månaderna 2025 sjönk försäljningen av nya bostäder med knappt 3 procent jämfört med föregående år. 2024 var minskningen 17 procent. I år kommer antalet affärer att endast minska blygsamt, tror analytiker på ratinginstitutet S&P Global.
Ett stort problem var att miljontals lägenheter byggdes, men aldrig såldes. Förra året var så många som 80 miljoner vilande. I städerna i toppskiktet – Peking, Shanghai, Guangzhou och Shenzhen – håller problemet nu på att minska. I slutet av januari skulle det enligt fastighetsdatatjänsten CRIC ha tagit cirka tolv och en halv månad att sälja ut byggbolagens lager i dessa städer med nuvarande försäljningstakt. Det är en minskning från nästan 20 månader i juli 2024, och inte långt från genomsnittet på 10 månader 2016–2019 i landets 100 största städer. Det väldigt stora utbudet ser mindre skrämmande ut.
Shanghais renässans illustrerar trenden. Antalet affärer steg något varje månad från februari till april jämfört med året före, vilket gör det till en av få städer där priserna har stigit på årsbasis flera månader i rad. Det finns fortfarande restriktioner för vem som kan köpa fastigheter och hur många. Men lyxbostäder börjar köpas upp snabbt, enligt fastighetsmäklaren Fang. Hon tror att priserna på standardfastigheter förmodligen kommer att fortsätta öka i år, men att de dyraste bostäderna ökar i värde ännu snabbare.
Hur kan bottennoteringen förklaras? Delvis är det bara en fråga om tid. En genomsnittlig bostadskrasch pågår under fyra år, enligt en undersökning som IMF har gjort av huspriskrascher från 1970 till 2003. Myndigheterna i Peking började banta bubblan genom att strama åt byggföretagens tillgång till krediter i mitten av 2020 och investerarna började få panik över monsterbyggarnas betalningsförmåga i slutet av samma år.
Men regeringen är också mer beslutsam än någonsin att få stopp på nedgången. Lokala myndigheter har uppmuntrats att köpa outnyttjad mark och överblivna bostäder med hjälp av specialobligationer. Vissa delar ut subventioner för att köpa bostäder. En plan för att renovera kåkstäder kan skapa efterfrågan på 1 miljon bostäder. Centralbanken sänkte räntan i maj, vilket i sin tur sänkte bolåneräntorna för köp av nya bostäder. Detta har ökat aktiviteten i fastighetsförsäljningen, säger Guo Shan på konsultföretaget Hutong Research.
Foto: Naive Blue
Men det finns fortfarande faror. Handelskriget är en hämsko för förtroendet. Bostadspriserna i 70 städer som undersökts av National Bureau of Statistics sjönk med cirka 2 procent i april jämfört med månaden före. Försäljningen av nya bostäder samt påbörjade och avslutade bostadsprojekt föll alla på månadsbasis. I april noterade färre städer prisökningar jämfört med månaden före. Det lär inte bli mycket värre, men det kommer förmodligen inte heller att bli bättre utan mer statligt stöd, säger Larry Hu på banken Macquarie.
I industristaden Wenzhou på Kinas sydöstra kust är prisnedgångarna fortfarande kraftiga. Lokalbefolkningen menar att handelskriget med USA skadar förtroendet. Restaurangägaren Zhou säger att de officiella uppgifterna inte speglar de enorma rabatter på över 50 procent som ges på vissa nya bostäder i tättbebyggda områden. Han skyller på en nedgång i tillverkningsindustrin – och på Donald Trumps handelskrig.
Krisen är med största sannolikhet över i stora rika städer som Shanghai, men kan pågå längre i mindre städer som Wenzhou. Priserna på nya hem i städer i toppskiktet kommer att vara oförändrade i år och öka med 1 procent nästa år, enligt S&P. Men i städer i tredje klassen och lägre kommer de att minska med 4 procent i år och 2 procent nästa år. Små städer är fulla av bostäder som ingen vill ha. Kina är på väg att ta sig ur sin mardrömslika fastighetsmarknad. Trots det måste kommunistpartiet se till att det inte bara är de dyra lyxkåkarna i Shanghai som lockar.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om oktober 2025.
Översättning: Elisabet Flodin
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
