Artikel 3 ur The Economists specialrapport A new financial order, 23 mars 2025, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Vad handlar artikeln om?
Finansbranschen genomgår en snabb omvandling där private equity och hedgefonder växer på bekostnad av bankerna. Eftersom världen är starkt exponerad mot amerikanskt kapital skulle ett sammanbrott på Wall Street snabbt utvecklas till en global kris.
Det finns i dag en rad trender som snabbt förändrar finansbranschen. Många av dem kommer att förstärkas. Private equity-företag kommer att fokusera mindre på företagsuppköp och mer på lån och livförsäkringar. För hedgefonder kommer konsolideringsprocessen att fortsätta och de gynnas av skalfördelar. Kompetensflykten från bankerna till hedgefonder och andra kapitalförvaltare fortsätter också. Och en del av Wall Street lär inte upphöra att försöka lura konsumenter och småföretag.
Hajpen kring kryptovalutor och hävstångskryddade börshandlade fonder, ETF:er, får redan den internetbaserade spekulationsbubblan kring så kallade memaktier – som skapade rubriker 2021 – att blekna i jämförelse. President Donald Trump tycks vara mer intresserad av att för egen vinning slå mynt av ”spelifieringen” av marknaderna än av att skydda investerarna med hjälp av nya regleringar.
Tillsynsmyndigheternas första reaktion blir att missgynna Wall Streets nya jättar genom att ta bort de byråkratiska hindren för deras konkurrenter i bankbranschen. Michelle Bowman, som ansvarar för arbetet med finansiella regelverk på den amerikanska centralbanken, sade nyligen att regleringarna har pressat ut ”grundläggande bankaktiviteter från banksystemet och in i mindre reglerade hörn av det finansiella systemet”. Det vill hon förändra. Daniel Tarullo, som tidigare arbetat med tillsynsfrågor på den amerikanska centralbanken, liknar konkurrensen mellan kapitalförvaltare och banker med den press som bankerna mötte i slutet av 1970-talet från nya kapitalmarknader, som obligationsmarknader och penningmarknadsfonder. ”Lösningen då var att avreglera bankerna så att de kunde konkurrera på ett mer effektivt sätt”, säger han.
Foto: US Federal Reserve
Men en avreglering skulle sannolikt påskynda, snarare än bromsa, den pågående förändringen. Försämrad tillsyn och lägre kapitalkrav för bankerna kommer bara innebära att de kan låna ut ännu mer till kapitalförvaltare och hedgefonder än de redan gör. Det skulle turboladda tillväxten för de nya finansjättar som inte omfattas av lika långtgående regleringar.
Ofta både skapar och döljer en snabb tillväxt på finansmarknaderna svagheter som blir synliga först under krisperioder. Hur kan en kris komma att se ut? Risker kan uppstå inifrån dessa expanderande företag. Det kan handla om så kallad private credit, utlåning utanför bank, som slarvar med utlåningen, eller hedgefondtransaktioner som går fel. Innehaven i båda branscherna är tillräckligt stora för ett ge anledning till oro. De fem största aktörerna inom utlåning utanför bank, private credit, förvaltar 1 900 miljarder dollar i kredittillgångar i olika fonder och försäkringsbolag. Tillgångarna hos de fem största multimanager-hedgefonderna (MM) uppgår till 1 600 miljarder dollar, inklusive en enorm skuldsättning.
Även när de här företagen inte använder sig av kortfristig finansiering riskerar en konkurs att smitta hela banksystemet, som de facto använder sig av kortfristig finansiering. Vissa fonder har varit så framgångsrika att de blivit ”för stora för att kunna gå i konkurs”. Kanske borde de betraktas som systemviktiga institutioner på samma sätt som de största bankerna. Då skulle tillsynsmyndigheterna få större insyn. GE Capital fick den här beteckningen 2013, men den drogs tillbaka 2016. Apollo kan vara en tänkbar kandidat här, då företaget agerar som en låneverksamhet och spelar en unikt viktig roll på lånemarknaden.
En chock kan också uppstå utanför företagen. Bräckliga regionbanker, fallande priser på kommersiella fastigheter och högt värderade teknikaktier är faktorer som samtliga väcker viss tvekan. En ännu större källa till oro är Donald Trump, som under sin andra mandatperiod redan har visat sig kunna skapa kaos på finansmarknaderna. Turbulensen kring tullarna i april visade att den amerikanska finansbranschen är sårbar i förhållande till den stökiga politiska situation som råder i landet. Om det uppstår oro kring den amerikanska statsskulden under en längre period, och stora lånevolymer ska pressas igenom ett illa fungerande system, kan det utlösa ett sammanbrott på Wall Street. Kraftigt lånefinansierade hedgefonder har fått en kritisk roll på den här marknaden.
Wall Street lockar utländska aktörer. Andra länder betraktar den amerikanska finansbranschen med en blandning av avundsjuka och oro. Avundsjuka för att landets kapitalmarknader är rika och dynamiska. I Storbritannien beklagar man sig över att landets företag lämnar landet för börserna i New York. EU vill se en framtid där medlemsländerna är lika finansiellt integrerade som de amerikanska delstaterna – en hopplös dröm.
De är oroliga eftersom de är mer exponerade mot amerikanskt kapital än någon gång tidigare. En annan aspekt på underskottet i den amerikanska bytesbalansen är att landets tillgångar i allt större utsträckning ägs av utländska aktörer, eftersom de dollar som amerikaner betalar för saker som är tillverkade utomlands investeras i tillgångar värderade i dollar. Det innebär att en krasch på Wall Street också skulle bli en global krasch.
De oroar sig också över att det politiska ledarskapet i USA har försämrats sedan den förra finanskrisen. Lösningen den gången kännetecknades av global samordning när världsekonomin föll samman. Den här gången blir det annorlunda. När nästa kris uppkommer lär de amerikanska finansinstitutionerna tveklöst befinna sig i dess mitt. Resten av världen får hantera följderna av sammanbrottet.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om oktober 2025. Översättare: Helen Gustafsson
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
