Ur The Economist, 7 mars 2024, översatt av InPress. ©2024 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Kvinnor utgör halva mänskligheten, och det är rimligt att detta avspeglas i representativa institutioner, såsom bolagsstyrelser. 2022 beslutade EU-parlamentet att minst 40 procent av icke verkställande styrelseledamöter i bolag med fler än 250 anställda ska vara kvinnor, senast 2026. Brittiska bolag inom FTSE350 nådde förra året den gränsen, i genomsnitt. I Japan, där endast 18 procent av styrelseledamöterna är kvinnor, infördes nyligen ett krav på 30 procent för stora företag, senast 2030. I USA hindras sådana åtgärder av en konstitutionell motvilja mot kvotering. Men landets finansinspektion vill att bolagen ska offentliggöra mångfaldsstatistik, vilket kanske kan pressa dem att agera.
Vårt årliga ”glastaksindex”, som rankar OECD- länderna efter tio indikatorer på kvinnors inflytande i arbetslivet, visar att allt detta påverkar. Inom OECD nådde kvinnors andel av styrelseuppdragen 33 procent 2023, en rekordnotering (se graf). I Frankrike, Nya Zeeland och Norge är den nära 50 procent.
Finns det affärsmässiga skäl till fler kvinnor i styrelserna, utöver de moraliska? 2020 visade konsulter på McKinsey att den mest jämställda fjärdedelen av bolagen hade 25 procent större sannolikhet att överträffa branschgenomsnittet, än bolagen i den minst jämställda fjärdedelen. Forskning har visat att tillsättning av en kvinna som företagsledare kan stärka ett bolags aktiekurs och värdering på börsen, dock inte dess avkastning på tillgångar.
Framtidens svenska städer
Nya svenska stadsdelar har potentialen att bli föregångare inom hållbar stadsplanering med smarta funktionella lösningar. Men, enligt urbanisten Josef Conning räcker det inte.
Men företags lönsamhet påverkas av så många faktorer att det är närmast omöjligt att fastslå orsakssamband mellan representation och prestation. Det kan vara så att företag som går bra av andra skäl, kan unna sig lyxen att också tänka på sånt som mångfald. Margarethe Wiersema från University of California, Irvine, och Marie Louise Mors från Copenhagen Business School valde därför att intervjua styrelseledamöter i 200 stora företag i Europa och USA. De fann att kvinnor genomgående var bättre förberedda för styrelsemöten, hade bättre närvarosiffror och var mer benägna att ställa undersökande frågor. Med andra ord, kvinnliga styrelseledamöter ”ställer högre krav och mildrar problemet med grupptänkande”. Det borde göra gott för bolagsstyrningen.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om juni 2024. Översättare: Jesper Sandström
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
