Text:Per-Olof Lindsten, Dagens industri.
Vad handlar artikeln om?
Hittills är det ganska enkel AI som kan göra stor skillnad i vården, till exempel sensorer som kan hindra fallolyckor. Även ortopedisk AI har kommit en bra bit. Det som kommer att skapa nya möjligheter är de stora språkmodellerna som kan ge stora besparingar.
Han är i dag en av de verkliga veteranerna inom artificiell intelligens, AI, som han redan jobbat med i drygt tio år. ”Jag kom i kontakt med AI 2013 i slutet av min avhandling, då jag gick en maskininlärningskurs på nätet. Det var ungefär ett år efter att AI blev erkänt som att det fungerade över huvud taget. Tidigare hade det varit ett skämt i maskininlärningssammanhang”, berättar Max Gordon, docent och överläkare i ortopedi vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus i Stockholm, samt utnämnd till Årets AI-svensk 2023 av branschorganisationen Techsverige.
Ålder: 45.
Familj: Fru
och tre barn
Hobby: Programmering
Utmärkelse: Årets AI-svensk 2023
Efter disputationen bestämde han sig för att byta forskningsinriktning och se om man kan tolka röntgenbilder med hjälp av AI. Eftersom han är ortoped var det benbrott i första hand som han tittade på.
”Vi var först i världen med att publicera ortopedisk AI på det sättet och först i världen med att testa det i en klinisk pilot på Danderyds sjukhus”.
Detta ledde i sin tur till att han var med och startade Clinical AI Research Lab vid Karolinska Institutet, ett labb där alla specialiteter inom svensk sjukvård bjuds in.
”Man kommer med sina idéer om tänkbara AI-lösningar som vi kan koppla ihop med företag som kan hjälpa oss att göra det hela till en produkt. Vi sammanför forskning, produktutveckling och klinisk implementation för att komma hela vägen fram till patienten och inte fastna i en pappersprodukt.”
Han konstaterar att intresset för AI i vården växt ordentligt de senaste åren.
”Det är många som håller på med detta nu. Det är inte så ensamt som det var i början. Det är också otroligt många lösningar som börjar mogna och nå ut på marknaden.”
Han nämner särskilt bildanalys och röntgen, hans eget pionjärområde, där utvecklingen har kommit långt.
”Det var exempelvis ett stort svenskt projekt som visade att man i dag kan klara sig med hälften så många radiologer som tolkar bröstbilder för mammografin, tack vare AI”.
”Det finns programmerare som använder AI och så finns det arbetslösa programmerare.”
Max Gordon, Ortoped, docent och Årets AI-svensk 2023
Men han är noga med att poängtera att det fortfarande finns begränsningar med tekniken, inte minst när det kommer till mer av högriskproblem i vården, som hudcancer.
”Du kan identifiera hudcancer, men det är väldigt hög risk att du missar något. Det är risk att de bilder man tar in som träningsdata är tagna i sjukhusmiljö. Kontrollbilderna är sedan tagna i annan miljö. Då skiljer sig lampljuset och annat som gör att algoritmen kan fånga fel saker.”
Han drar parallellen till hur AI utvecklats och implementerats på andra håll i samhället så här långt.
”En av de största lärdomarna av AI-utvecklingen är att vi gick från att tro att vi skulle ha självkörande bilar, men fick självskrivande e-postmeddelanden. Med facit i hand är det ganska uppenbart. Det är väldigt dyrt och hög risk att köra på någon. Konsekvenserna blir ödesdigra. Ett dåligt mejl blir bara ett mea culpa.”
Han återkommer hela tiden till samma utmaning, dålig data eller data som skiljer sig åt. Det kan handla om olika belysning, olika färger och annat som blir en utmaning för algoritmerna.
”Många tror att histopatologi (läran om sjukliga ändringar i vävnader, reds anm) är en absolut sanning. Men det finns en grad av subjektivitet där också. Det finns ingen absolut sanning att nu är det cancer. Ibland är det jätteuppenbart. Men det finns alltid ett gränsland mittemellan. Det är en utmaning för AI.”
Nästa stora grej som kommer med stormsteg även inom vården, enligt Max Gordon, är de stora språkmodellerna.
”Där forskar vi på att skriva sammanfattande anteckningar. Väldigt mycket av läkar- och sköterskearbetet bygger på att skriva journal, vilket ofta handlar om att sammanfatta tidigare text. Det är en väldigt tacksam uppgift att automatisera på det sättet. Där har man garanterat 30 procent i tidsbesparing. Det är lätt att räkna hem och få ekonomi och drivkraft bakom det.”
Den stora begränsningen för generativ AI i dag är att det börjar ta slut på bra och högkvalitativ data att träna modellerna med. För de är långt ifrån fulltränade, konstaterar Max Gordon.
”Förmodligen har de här modellerna aldrig stött på journaltext från vården. Vi upptäckte i ett tidigare experiment att när man markerar sida på patienten så skriver man typ ”pilat höger knä”. Det innebär att man ritat en pil som pekar på höger knä. Det tolkade språkmodellerna att ‘Herr Pilar’ hade varit där. Det såg ut som ett namn och den förstod inte kontexten. Det var så långt ifrån det material den stött på tidigare.”
Han lyfter också fram problemen som regionerna haft med en AI-lösning för sjukvårdsupplysningen 1177. Västra Götalandsregionen konstaterade patientsäkerhetsrisker och pausade tjänsten. Region Östergötland överväger likaså att pausa användningen av AI-chattbot på 1177 på grund av ineffektivitet, tekniska problem och erfarenheter som visar att det ofta går snabbare och är mer tillförlitligt att hantera patientfrågor via telefon.
”Bara man är medveten om de här potentiella bristerna och prövar systemen under kontrollerade former, tror jag inte man behöver vara för bekymrad. Men det är som med all teknik. Vi litar blint på röntgen idag liksom på ultraljud. Vi förlitar oss väldigt mycket på labbprover och annan teknik. Ibland glömmer vi bort att känna på patienten vi har framför oss. Det är en balansgång. Det finns fördelar med att vi får objektiva värden och rikare datakällor. Men man måste hela tiden komma ihåg att det finns en människa där.”
Han kastar också snabbt fram ett av sina favoritcase av AI i vården.
”Sahlgrenska sjukhuset har en superenkel AI. Tillsammans med sensorer i taket som läser av och kan tolka signaler om patienten ligger ner, sitter upp eller står upp vid sängen kan du varna sköterskorna om patienten har hög risk att ramla. Det har minskat antalet fallolyckor till en tredjedel. Gigantiskt minskat. Det här kastar sig hela svenska sjukvårdssverige över. Även äldreboenden implementerar den här typen av sensorteknik. Det kräver inga jätteresurser och superalgoritmer, men är otroligt användbart och enkelt, och förbättrar vården i dag här och nu. Min käpphäst är att vi behöver lägga mer energi i samhället på implementationsdelen av ny teknik.”
Samtidigt spanar han gärna in i framtiden och på de möjligheter som AI kommer att erbjuda läkare och forskare.
”Precisionsmedicin kommer att fungera på ett helt annat sätt när vi kan analysera i detalj och få DNA-profiler som matchar olika mediciner. Många läkemedelsbolag kommer att ha snabbat upp sin tillverkning av nya läkemedel med algoritmer.”
Inom vården ser han som sagt inte minst stora möjligheter med att implementera AI i journalsystemen.
”Den ekonomiska vinsten att göra det är så gigantisk, att det inte går att blunda för. Det är som man säger i dag, att det finns programmerare som använder AI och så finns det arbetslösa programmerare. De flesta programmerare skulle inte drömma om att ta bort sin AI-kompis och programmera utan AI. De är så mycket mer produktiva och har så mycket roligare och kan fokusera på så mycket viktigare saker än de gjorde tidigare. Det tror jag gäller alla yrken.”
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om juni 2024. Översättare: Johan Erséus
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
