”Alla vill ha el, men ingen vill ha kraftverk”

Text: Per-Olof Lindsten, Dagens industri. Publicerad i Världen 2025. ©2024 Bonnier News Business. Alla rättigheter förbehållna.

Per-Olof Lindsten, Redaktör

Enligt regeringen ska Sverige planera för ett system med dubblerad elförbrukning till 2045. Det vill säga 300 terawattimmar jämfört med dagens förbrukning som ligger kring 140 terawattimmar.

”Med alla de industrier som har annonserat en grön omställning och elektrifiering kommer vi upp i en dubblerad elförbrukning. Så planeringsmålet är aggressivt,  men rimligt”, menar Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem på Svenska Kraftnät.

”Om man däremot tappar förtroendet för Sverige som en nation med billig grön el, då kommer inte förbrukningen öka”, konstaterar han samtidigt. 

Stora elslukande industriprojekt, som storskaliga batteri­fabriker och fossilfri stålproduktion, ser ut att försenas.

”Northvolt, som har problem med sin produktions­apparat, ser inte vi som någon koppling mot den gröna omställningen över huvud taget”, säger Daniel Gustafsson.

Att bolag som LKAB och Volvo börjar annonsera förseningar mot sina kommunicerade planer beskriver han samtidigt som lite av en lättnad för Svenska Kraftnät. 

”De kan innebära att pusslet börjar gå ihop lite bättre. Vi har tidigare inte gått i takt. Stamnäts- och elnäts­utbyggnaden har varit långsammare än förbrukarinitia­tivens planer. Med dagens försenade planer har vi fortfarande ett gap mot hur vi kan uppfylla behoven, även om vi bygger så fort vi bara kan just nu.” 

Lennart Söder, professor i elkraftsystem vid KTH, ställer sig dock frågan om vi måste ha ny elproduktion.

”Så ser det inte ut eftersom vi har en väldigt stor export nu. Förra året var det omkring 28 terawattimmar.” 

”Om vi ska ha ett lågt elpris i Sverige, måste vi hela tiden ha en betydligt högre produktion än konsumtion.” 

Många har reagerat på de höga elpriserna de senaste åren. Men de höga svenska priserna är fortfarande betydligt lägre än omvärldens. 

”Det kan mycket väl hända att det kommer bli en massa industrisatsningar i Sverige. Men vilket pris de kommer få på elen beror på om vi kommer fortsätta ligga med ett kraftigt överskott som gör att vi får lägre priser än omvärlden. Om det inte byggs någonting, då kommer vi få ungefär samma priser som omvärlden eftersom svensk konsumtion äter upp hela överskottet”, förklarar Lennart Söder.

Om det inte byggs ny elproduktion i Sverige kommer vi så småningom, om det vill sig riktigt illa, att bli ett importland av el och ha högre priser än omvärlden. 

Grundförutsättningarna för Sverige att förbli ett lågprisland för el är dock utmärkta, menar Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers.

”Om vi jämför med alla andra länder i Europa har vi absolut bäst förutsättningar för vindkraft. Vi har en jätte­lång kustlinje som inte är så djupt utanför, men nästan ingen havsbaserad vindkraft. Vi har bra, stora ytor för landbaserad vindkraft och kärnkraft som vi kan livstidsförlänga. Och vi har vår vattenkraft.” 

Verklighetens förutsättningar i mitten av 2020-talets Sverige är dock en annan sak.

Regeringens beslut att stoppa 13 av 14 stora vindkraftsprojekt i Östersjön och i praktiken införa ett förbud mot all ny vindkraft till havs mellan Åland och Öresund, är ett av de senaste dråpslagen mot energibranschen. Vi ser också en trend där landbaserad vind börjar dra ned kraftigt på takten i spåren på allt lägre acceptans och färre tillstånd. 

”Om vi ska följa elektri­fierings­­trenden behöver vi andra alternativ än kärn­kraften.”

Daniel Gustafsson, Svenska Kraftnät

”Det gör att ju mindre som byggs, desto högre blir elpriset i framtiden. Det här kommer att spela roll för investeringsviljan på olika sätt. Samtidigt är det ju så att om det blir en massa nej på vissa ställen innebär det mindre konkurrens på elproduktionsområdet, och högre priser. Ur den synvinkeln blir det mer positivt att investera och vara elproducent”, konstaterar Lennart Söder.

Experterna ser dock, om bara en del av alla hinder kan undanröjas, goda möjligheter att, även på kort sikt fram till 2030, få fram betydligt mer svensk elproduktion.

”Det som är absolut rimligt, om man skulle anstränga sig lite, är mer landbaserad vind. Den går att bygga snabbast. Sedan solparker och solceller. Det finns ett stort intresse för solparker”, enligt Filip Johnsson.

Solenergi ska kunna stå för 15 procent av den svenska el­användningen, 30 terawattimmar  2030 och 45 terawattimmar 2045, enligt branschorganisationen Svensk Sol­energi.

Solcellsparken i Strängnäs är den största i Sverige och byggs fortfarande ut av HSB i samarbete med det lokala solenergibolaget Energiengagemang. Foto: Dennis Ylikangas/DN/TT

Svenska Kraftnät har två elektrifieringsscenarier som syftar till att möta dubbel förbrukning. Ett system med lite mer kärnkraft och det andra med mer förnybart.

”Jag ser det allt mindre troligt att det är förnybart­scenariot som blir aktuellt. Samhället trycker oss i en annan riktning just nu, som den utstakade vägen rege­ringen har kring sin kärnkraftssatsning”, säger Daniel Gustafsson, som dock samtidigt låter lika skeptisk till kärnkraftsscenariot, som innebär att vi måste ha två kärnkraftsreaktorer redan 2035. 

”Jag tror inte att vi kommer ha två kärnkraftsreaktorer 2035. Om vi ska följa elektrifieringstrenden behöver vi andra alternativ än kärnkraften.” 

Även energiforskarna ifrågasätter regeringens kärnkraftsförhoppningar.

”Tjeckien, som ligger före oss i planeringen, har siktat på kommersiell drift med sina två nya reaktorer 2038. Det är osannolikt att Sverige kommer före Tjeckien. Så vi pratar 2040, kanske”, säger Filip Johnsson.

Energiforskarkollegan Lennart Söder summerar utsikterna för Sveriges energiframtid: 

”Jag har svårt att se att Sverige kommer att förbli ett lågprisland för el, som det ser ut nu. Alla vill ha el, men ingen vill ha kraftverk. Det är en utmaning för samhället.”