Experten inom batteriteknik: ”Jag hoppas på elektriska flygplan som det pågår forskning kring”

Artikeln publicerades ursprungligen i Världen Om #2 2020, producerad av InPress.

Är batteriteknik viktig för klimatfrågan?
– Ja, absolut. Förmågan att lagra energi är jätteviktig för att vi ska kunna introducera förnybar elproduktion. Batteritekniken är också viktig för transportsektorn, dels för att minska utsläppen av koldioxid, men också för att en elbil släpper ut färre partiklar. Men batterier måste tillverkas så att inte själva tillverkningen bidrar till miljöförstöring. Det är en viktig fråga att jobba på. Därför har vi stora satsningar just på det i Europa. Northvolt i Skellefteå är ett exempel. 

Skulle man kunna tänka sig batterier för mer storskalig energilagring, till exempel för hela samhällen? Flera förnybara energikällor har ju nackdelen att de inte är konstanta hela tiden.

– Ja, man skulle kunna tänka sig containrar med batterier, kanske framför allt för att ge större elsäkerhet. Det finns en del test­anläggningar för det. Det här är en global fråga. Var kommer batterier att kunna användas på bästa sätt? Kanske i länder med sämre elnät, där man kan koppla ihop dem med solceller, exempelvis i Afrika. 

”Batteritillverkning är en nyckelkomponent i klimatomställningen.”

Kristina Edström

Hur kan batteritekniken föra utvecklingen i en mer klimat­vänlig riktning?

– Batterierna har förändrat vår vardag. Och allt detta bärbara har banat väg för elektrifieringen av fordon. Nu kan man lita på batterierna, de har hög prestanda. De kan bli ännu billigare, men om det kan bli så billigt som Tesla påstår (56 procent billigare på tre år – red. anm.), det vete fasen. Batterierna möjliggör väldigt mycket. Jag hoppas till exempel på elektriska flyg, som det pågår forskning kring just nu i Göteborg och Uppsala.

Hur kommer det sig att EU:s strategiska forskningsprogram ”Battery2030 PLUS” leds från Sverige?

– Sverige är en neutral kraft i Europa och det kan visa sig även i forskningssammanhang. Vi har en speciell ledarstil som inte är så hierarkisk, som gör att vi har rykte om oss att vara duktiga på att leda. Att sätta en grupp framstående forskare i samma rum och få dem att samarbeta – det är lite som att försöka dressera katter.

Varför forskningssatsar EU på batteriteknik för 1 miljard euro?

– Det är strategiskt. Nu vill man återindustrialisera Europa och batteritillverkning är en nyckelkomponent i klimatomställningen. Det finns en del batteri­fabriker i Europa som sätter ihop färdiga battericeller till moduler, men vi har inte haft någon tillverkning av själva battericellerna. Nu görs de till största delen i Asien och om de länderna inte skulle vilja sälja till oss så står vi där med lång näsa.

En biltillverkare hävdar att deras elbil ska klara 100 000 mil. Är det realistiskt? Kan man tänka sig en andrahandsmarknad för batterier? 

– Ja, jag har räknat på det och det är realistiskt. Batterierna blir bättre ganska snabbt. Det du talar om kallas second-life. Det finns redan en andrahandsmarknad till viss del, men man vet ännu inte hur man ska hantera den. Kanske är det bättre att återvinna batterierna för att få materia­let. Man måste tänka igenom hela livscykeln från början – från råmaterial till återvinning. 

Ska råvarorna till batterierna också komma från EU?

– Det finns med i diskussionerna. Om vi ska ha tillverkning i EU behöver vi också ha tillgång till råmaterial. Därför tittar man på det nu: är det så att vi har tex kobolt och litium i EU? Man ser att vi har en hel del av de nödvändiga materialen. Men att öppna nya gruvor är inte helt enkelt idag. Det blir också ett etiskt dilemma. Om inte vi tar ansvar för vår råvaruproduktion i Europa, kan vi inte bli förbannade för att det inte sköts miljömässigt och etiskt på andra ställen. Vi måste också i Europa och Sverige ta ett globalt ansvar för det här.

Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om, november 2020.
Läs fler artiklar från samma nummer här.