Utvecklingen av globala hållbarhetsåtaganden kan följas genom en rad sammanlänkande internationella ramverk, som nådde sin kulmen när FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG) antogs 2015. I de globala målen formulerades en bred och sammanhängande agenda för miljöansvar, starka institutioner och rättvis tillväxt. Mål 13 handlar om klimatåtgärder.
Av Professor Michael Mainelli, styrelseordförande, Z/Yen Group, Mike Wardle, vd, Z/Yen Group
Utvecklingen av globala hållbarhetsåtaganden kan följas genom en rad sammanlänkande internationella ramverk, som nådde sin kulmen när FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG) antogs 2015. I de globala målen formulerades en bred och sammanhängande agenda för miljöansvar, starka institutioner och rättvis tillväxt. Mål 13 handlar om klimatåtgärder.
Under åren därefter utvecklade och lanserade Z/Yen indexet China Construction Bank Global Green Finance Index, som nu publiceras för sjuttonde gången, med syftet att följa hur olika finanscentrum presterar inom grön finans, lyfta fram goda exempel och uppmuntra en kapplöpning mot nya höjder (Se graf 1).
Trots att de är så omfattande, har strävan mot att nå målen varit ojämn. Det dryga decennium som gått sedan 2015 har präglats av kriser som gått in i varandra: geopolitisk splittring, ekonomisk turbulens, klimatrelaterade problem, konflikter och global pandemi. Sammantaget har dessa faktorer bromsat utvecklingen, och endast omkring en femtedel av delmålen ser ut att kunna uppnås till 2030.
Vad gäller klimatförändringarna åtog sig FN gemensamt att hålla temperaturökningen under 2°C jämfört med förindustriell nivå. Trots åtagandet blev 2024 det varmaste året sedan de globala mätningarna inleddes 1850, med temperaturer omkring 1,35 grader över genomsnittet i förindustriell tid.
Finanssektorns svar på klimatutmaningen var att utveckla grön finans, vilket vi definierar som finansiella instrument och tjänster med positiv påverkan på miljö och samhälle på lång sikt (hållbarhet). Det mest grundläggande kriteriet för hur ”grönt” ett företag eller projekt är, är dess bidrag till att minska utsläppen av växthusgaser.
Utmärkande för grön finans, till skillnad från finansiella instrument i allmänhet, är att den påverkas starkt av den politiska miljön. Lagkrav på redovisning av hållbarhetsdata har lett till förändrat beteende hos företagen och efterfrågan på finansiering av omställning från fossila bränslen. Subventioner och skatteincitament bidrar till att utveckla förnybar energi, elfordonsteknik och andra innovationer som minskar efterfrågan på fossila bränslen. System för utsläppshandel har med marknadskrafternas hjälp sänkt koldioxidutsläppen.
Generellt sett presterar västeuropeiska finanscentrum väl i China Construction Bank Global Green Finance Index (CCB GGFI), jämfört med deras allmänna finansiella prestanda. Indexet visar att nio av världens tio högst rankade centrum ligger i Västeuropa.
Z/Yen har också utvecklat Global Financial Centres Index (GFCI), som bedömer finanscentrum utifrån hur de presterar inom finans i allmänhet, och tabellen visar hur ett urval finanscentrum rankas enligt GFCI respektive CCB GGFI (Se graf 2). Finanscentrum i Schweiz, London och Amsterdam presterar mycket bra, och skandinaviska centrum presterar betydligt bättre inom grön finans än inom finans i allmänhet.
CCB GGFI bygger på 132 instrumentella faktorer – uppsättningar av kvantitativa data som vi grupperar i fyra konkurrenskraftsområden: hållbarhet, affärsmiljö, humankapital och infrastruktur. Vi tar fram separata delindex med enbart de faktorer som hör till respektive område, vilket ger en separat analys av var olika finanscentrum har sina respektive styrkor.
Om vi ser till placeringarna i delindexet för hållbarhet, presterar samtliga skandinaviska centrum bättre än sin placering i det samlade indexet när enbart hållbarhetsmåtten beaktas. Stockholm och Köpenhamn rankas också mycket högt i delindexet för humankapital.
I de senaste utgåvorna av CCB GGFI har USA:s finanscentrum tappat mark, till stor del på grund av den amerikanska administrationens förändrade hållning i hållbarhetsfrågor. Samtidigt har platser i Asien och Stillahavsområdet, inte minst Singapore, klättrat i rangordningen.
Slutligen kommer den senaste tidens konflikt i Mellanöstern sannolikt att få stor inverkan på energipolitikens framtid. Det kan ytterligare påskynda utvecklingen av alternativ till fossila bränslen, inom såväl produktion och transport som hushållens energiförsörjning. Finanscentrum med gedigen erfarenhet av att stötta utsläppssnåla investeringar har goda förutsättningar att bidra till denna utveckling och tillhandahålla den finansiering som behövs för energiomställningen.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om juni 2026.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
