”Jag tror sällan vi har sett en så snabb ekonomisk återhämtning”

Artikeln publicerades ursprungligen i Världen Om #4 2021, producerad av InPress.

Text: Sofia Hillborg 

Påminner dagens situation dig om någon tidigare period i historien? 

– Nej. Jag har försökt hitta paralleller, men slagits av hur annorlunda det här är. Jag tror sällan vi har sett en så snabb ekonomisk återhämtning efter en kris. Ekonomin är i många avseenden redan tillbaka, och kanske kommer den att bli ännu starkare än den var före pandemin. Jag var chef för finansdepartementets strukturenhet under 1990-tals­krisen och det här är inte alls likadant. Då var det stora delar av produktionsapparaten som slogs ut och återhämtningen tog lång tid. Många jobb kom aldrig tillbaka. Men egentligen är det bara några enstaka sektorer som har drabbats av den här krisen, motsvarande 4–5 procent av BNP. Det är hotell, restaurang och annat som hör till besöks­näringen. Men jobben där kännetecknas av att de väldigt lätt kommer tillbaka. Det behövs inte särskilt mycket kapital för att starta en restaurang. Därför sätter pandemin ganska små spår i ekonomin.

Digitaliseringen har utvecklats snabbt under pandemin.

– Ja, det här med att jobba hemma och utnyttja nätet. Pandemin har varit det riktiga genombrottet för 70-plussare att handla på nätet. E-handeln är här för att stanna och hela digitaliseringen har fått en väldig skjuts. Jag var med i en högnivågrupp för att ge rekommendationer till Nordiska ministerrådet och då försökte jag argumentera för telekomkonferenser. Det var 4–5 år sedan och jag fick inget gehör. Men nu plötsligt slår det igenom.

På vilket sätt har pandemin påverkat oss mest?

– Det stora är det som har hänt i människors huvuden. Jämfört med 90-talskrisen och krisen 2007–2008 då bara vissa berördes, har nu praktiskt taget varje människa varit djupt berörd av krisen. Den här krisen har vänt upp och ner på vår vardag på många sätt. Det här med att jobba mer hemma till exempel. Påverkar det var vi är beredda att bo? Här i Örkelljunga kommun har huspriserna gått upp med 30 procent. Om man bestämmer sig för att det räcker att vara på jobbet 2–3 dagar i veckan, då kanske en kommun som Örkelljunga blir väldigt attraktiv.

En del påstår att vi efter pandemin kommer att se en motsvarighet till ”the Roaring Twenties”, och en explosion av konsumtion på grund av uppdämd efterfrågan. Vad tror du?

– Till en del kan det säkert finnas uppdämd efterfrågan. Men om man ser på de stigande bostadspriserna är det troligt att det ökade konsumtionsutrymme människor har fått snarare har gått till boendet. Det är inte heller så lätt att kompensera för två års uteblivna restaurangbesök på ett halvår. Folk som talar om ”the Roaring Twenties”, som är ett amerikanskt uttryck, har ingen aning om hur 1920-talet var. Försöken att gå tillbaka till guldmyntfoten resulterade i deflationsdepression i början av 20-talet. Det ledde till en förödande hög arbetslöshet och många småsparare råkade illa ut, vilket till exempel Birger Sjöberg har skildrat i ”Kvartetten som sprängdes”.

Hur tror du att vi kommer att minnas pandemin om tio år?

– Jag tror att man kommer att komma ihåg pandemin som en väldigt underlig upplevelse, men som inte påverkade världen så mycket om man ser till ekonomins struktur. Egentligen har pandemin varit ganska lindrig. Nästa pandemi kan bli etter värre. Man kan se den här pandemin som en blessing in disguise. Den skulle kunna hjälpa oss att hantera nästa pandemi bättre.

Pandemin har visat hur sårbara globala försörjningskedjor kan vara. Tror du att vi kommer att se en trend mot mer produktion i närområdet?

– Jag tror inte att globaliseringen går tillbaka. Men de flesta företag funderar på hur de kan diversifiera sina försörjningskedjor och hålla större lager för att klara påfrestningar. Det klokaste är att ha sina ägg i olika korgar.

Det är mycket som bidrar till ökande kostnader just nu. Parallella försörjningskedjor, mer tillverkning i närområdet, mer protektionism, högre transportkostnader. Kommer inflationsspöket att göra comeback?

– Givet att det finns tillräckligt mycket köpkraft finns det ett antal faktorer som kan påverka inflationen. Det som hållit ned inflationen hittills är att Kina, Indien och Östeuropa har producerat till låga priser. Om vi har uttömt det, har vi förlorat en inflationsdämpande faktor. Det klokaste är alltid att vara beredd på att inflationen kan komma tillbaka. Men vi har en äldre befolkning i världen och antalet barn sjunker. Det är en stimulans till sparande. Och mycket sparande hjälper till att hålla inflationen nere.

På kort tid har vi sett flera nya stora internationella överenskommelser. Till exempel G7-överenskommelsen om beskattning där konsumtionen sker och EU:s planer på koldioxidskatt. Har pandemin skapat en ny medvetenhet om att det är möjligt och viktigt att samarbeta?

– Jag blev väldigt glad när Ursula von der Leyen presenterade planerna på koldioxidskatt. Vi måste ha en mer allmän koldioxidbeskattning. En global CO2-beskattning vore antagligen det bästa. Det är jättebra om det blir fler överenskommelser, men då gäller det att det inte bara blir gemensamma deklarationer. 1970-, 80- och 90-talet rustades det internationella samarbetet ner. 2006–2007 började en renässans för internationellt samarbete som sedan tog en paus under Trump. Kanske är vi nu på banan igen. Och att det har blivit ännu mer intresse genom pandemin.

De senaste 10–20 åren har vi sett ett fokus på klimatet, kommer det en förändring?

– Klimatet är en överlevnadsfråga. Och frågan är om inte en del saker har hänt i männi­skors huvuden under pandemin. Folk har sett att för att hantera påfrestningar kan det behövas starka åtgärder. Kanske kommer man att vara mer beredd att acceptera mer långtgående åtgärder för klimatets skull. 

Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om, september 2021. Läs fler artiklar från samma nummer här.