Text: Per-Olof Lindsten, Dagens industri. Publicerad i Världen Om. ©2025 Bonnier News Business. Alla rättigheter förbehållna.
Vad handlar artikeln om?
Med internationella rekryteringsinsatser och ökat fokus på attraktiva villkor, hoppas näringslivet kunna locka till sig nya talanger. Även svenska universitet och bolag agerar för att inte missa guldchansen.
Enligt en undersökning från tidskriften Nature är 75 procent av 1 600 tillfrågade amerikanska forskare öppna för att söka jobb i andra länder till följd av president Trumps politik.
Nu står högre lärosäten i övriga världen med öppna armar och närmast slåss om att attrahera de smartaste amerikanska hjärnorna.
På EU-nivå satsas 500 miljoner euro, drygt 5 miljarder kronor, för att locka forskare till kontinenten. I Sverige har Vetenskapsrådet utannonserat forskningsanslag specifikt för sökande utanför Europa, med finansiering av flytt till Sverige och stöd till anhöriga för att underlätta en flytt. En rad svenska universitet agerar i frågan.
Men det är inte bara akademin som har ett guldläge att locka till sig ny, värdefull kompetens från ett allt mer inskränkt USA, det svenska näringslivet vimlar av innovativa företag drivna av forskning och utveckling som står inför samma möjligheter.
”Det är klart att det här är en möjlighet för svenska företag. Från näringslivets sida har man funderat på hur man ska nå den här målgruppen under en längre tid”, säger Maria Rosendahl, näringspolitisk chef på Teknikföretagen, arbetsgivarorganisationen som företräder 4 500 svenska företag där många är forskningstunga och arbetar med avancerad teknologi.
”Det är inte bara forskare, utan även entreprenörer, ingenjörer och kompetens i synnerhet.”
På Sveriges nationella center för artificiell intelligens, AI Sweden, är man likaså optimistisk om att kunna utnyttja situationen för att flytta fram positionerna.
”Det är en jättemöjlighet för Sverige och Europa. Vi har haft ett utflöde av kompetens under väldigt lång tid. Det vore fantastiskt att kunna hitta former för att välkomna den hit snabbare”, säger Martin Svensson, AI Swedens vd.
”Vi skulle gärna ta emot dem, men har inte så mycket egna resurser att agera direkt.”
Han menar att Sverige har en stark attraktivitet ute i världen.
”Sedan behöver vi vara lite modigare att faktiskt subventionera vissa internationella rekryteringar.”
Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert på Svenskt Näringsliv, är också entusiastisk över möjligheterna som öppnar upp sig.
”En amerikansk brain drain kan bli en svensk brain gain med starkare företagande, fler jobb och ökad tillväxt”, proklamerade han nyligen i ett upprop.
Eftersom kompetensfrågan har uppmärksammats ganska mycket den senaste tiden, hoppas man på Teknikföretagen att det blir mera skjuts i frågan nu.
”Så att vi kommer tillrätta med de utmaningar som finns. Det handlar om regelverken, myndighetsprocesserna och kännedomen om varumärket Sverige. Det här sätter fingret på att systemet i Sverige har en del brister och kan bli bättre. Här gäller det att Sverige står rustat”, menar Maria Rosendahl.
Det görs också mycket, menar hon som själv har deltagit i ett rundabordssamtal med utbildningsministern och därefter ett med migrationsministern i Göteborg tillsammans med Move to Gothenburg för att belysa just dessa frågor.
”Där i Göteborg hade vi samlat ett antal teknikföretag runt bordet för att lyfta olika problemställningar.”
Teknikföretagen anser att regelverket behöver ses över i grunden.
”Det finns en hel del onödiga regler. Jag kan ge några exempel på det som verkligen berör forskare också i hög utsträckning. Om man får barn när man är här så behöver uppehållstillstånd för nyfödda ansökas om från utlandet, vilket innebär att nyblivna föräldrar måste resa hem, tillbaka till sitt hemland för att göra en ansökan för sitt barn.”
Sirius Shippings grundare: ”Vi har aldrig tjänat så mycket pengar”
På lilla Donsö i den göteborgska skärgården lever den svenska rederinäringen kvar i all välmåga. Härifrån ägs och styrs ett tiotal av Sveriges rederier. Jonas Backman är grundare av Sirius Shipping.
”Detsamma gäller om man har tonårsbarn som fyller 18 när man är här, så innebär det att 18-åringen hamnar i regelverket kring försörjningskrav, och det är inte så många 18-åringar som har möjlighet att ha ett krav om 100 procent av medianlönen, för de studerar i regel. Då skapar det en osäkerhet hos föräldrarna kring om man kan vara kvar i Sverige. Just det här är speciella svenska problem.”
Hon nämner efterfrågan och behovet av bra internationella skolor, möjligheten för medföljande att hitta arbete samt bostadsbristen som andra utmaningar.
Svenska institutet arbetar nu med en ny marknadsföringsplattform för att marknadsföra Sverige i utlandet, och vad det innebär att arbeta i Sverige.
”Där är det viktigt att trycka på de svenska värderingarna, akademisk frihet, möjlighet till föräldraledighet, tillgång till natur. Alltså de här värdena som också är betydelsefulla. Det är en fantastisk möjlighet som vi behöver bidra till att det kommer ut, så att fler förstår mervärdet av det”, menar Maria Rosendahl.
Ofta talas det dock om att vi i Sverige har svårt att matcha lönenivåerna.
”Vilket i och för sig stämmer. Men om man tittar på levnadskostnaderna, som visar på helheten, så finns det bra fördelar med att leva i Sverige i och med att vi har ett helt annat system jämfört med många andra länder kring skola, sjukvård och så vidare.”
”En amerikansk brain drain kan bli en svensk brain gain med starkare företagande, fler jobb och ökad tillväxt.”
Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert på Svenskt Näringsliv
Samtidigt finns det en del som företagen själva kan göra bättre och mer när det gäller rekrytering och kompetensjakt.
”Dels handlar det om, på samma sätt som när man marknadsför sig i Sverige, att verkligen vara tydlig med vilken kompetens man behöver. Att tala för det enskilda bolagets förutsättningar och värderingar. Och så handlar det om att vara snabbfotad”, menar Maria Rosendahl.
Frågan är dock hur snabbfotade och djärva svenska företag nu är. Di har varit i kontakt med ett flertal svenska forskningstunga börsbolag som AstraZeneca, ABB, Volvo, Sobi, Bioarctic med flera. Ingen vill, eller vågar, dock kommentera huruvida de nu aktivt försöker rekrytera forskare och annan värdefull spetskompetens från USA.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om juni 2025.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
