Svenska BIS-bossen utvecklar globalt swish

Text: Jill Bederoff, Dagens industri.

Hon har bytt spelplan, från Sveriges Riksbank till centralbankernas centralbank, Bank for International Settlements, BIS, med säte i Basel. Förra sommaren blev Cecilia Skingsley chef för BIS Innovation Hub med drygt 80 anställda fördelade över sex innovationscentra, två i Asien och fyra i Europa. 

”Vi har ett till centrum under uppstart i Kanada och ett samarbete med New York Fed som har en liknande verksamhet”, säger hon i en intervju under en lunchpaus på branschmötet EuroFi i spanska Santiago de Compostela. 

Drygt 60 av världens centralbanker är medlemmar i den nu närmare 100 år gamla, men för många okända, institutionen BIS. Mer välkända är troligen någon av de standarder som arbetsgrupper i BIS skapat, till exempel kapitaltäckningsreglerna Basel I, II och III med syfte att säkerställa stabiliteten i det finansiella banksystemet. 

”Finanskrisen efter Lehman Brothers var en väckarklocka för många att det behövdes tydligare regler för världens banker. Sedan är det ländernas eget ansvar att göra om det till ny lag.” Centralbankerna anlitar också BIS för olika tjänster som till exempel förvaltning av valutareserver. 

BIS har som uppgift att säkerställa stabiliteten i det finansiella anksystemet. ”Finanskrisen efter Lehman Brothers var en väckarklocka för många att det behövdes tydligare regler för världens banker”, säger Cecilia Skingsley. Foto: Fabrice Coffrini/AFP/TT

Innovationsverksamheten som Cecilia Skingsley rattar bildades för fyra år sedan med uppdraget att hjälpa centralbankerna med att bättre förstå den teknologiska utvecklingen när de arbetar mot att upprätthålla monetär och finansiell stabilitet.

”Monetär stabilitet är det vi typiskt sett beskriver som ländernas inflationsmål och finansiell stabilitet är allt som inte är en finanskris eller finansiella oroligheter. När pandemin bröt ut var vi till exempel på väg in i en finanskris och bankerna blev otroligt försiktiga. Då bistod centralbankerna affärsbankerna med olika typer av lån så att de kunde absorbera den ekonomiska chocken som pandemin medförde snarare än att de själva stod på öronen.”

Men centralbankerna måste samtidigt hänga med i den allt snabbare teknikutvecklingen, annars riskerar pengarna att lämna den reglerade marknaden och hamna utanför centralbankernas kontroll. 

”Det är förstås jätteroligt att vara med och utveckla en helt ny verksamhet, det händer inte så ofta i centralbanksvärlden.”

Cecilia Skingsley, chef för BIS Innovation Hub

”Vi har gått ifrån en ganska tydlig struktur med banker i den privata sektorn som tillhandahåller finansiella tjänster, och stater, centralbanker och finansinspektioner som reglerar och övervakar till krypto, fintech och allmänhetens behov och intresse av att använda de nya möjligheterna som finns i mobilen och på nätet. För att centralbankerna ska kunna fortsätta leverera på sitt uppdrag måste de förstå den nya teknologiska utvecklingen.”

Här kommer Cecilia Skingsley och hennes 80 medarbetare in i bilden. Utifrån sex olika fokusområden, centralbankers digitala valutor, nästa generations finansmarknadsinfrastruktur, open finance, cybersäkerhet, gröna finanser samt suptech och regtech (övervakning och reglering), startas projekt i samarbete med en eller flera centralbanker. I dag har BIS Innovation Hub 21 pågående projekt och 5 avslutade. Ett projekt brukar normalt pågå ett år. Verksamheten styrs från högsta nivå. Centralbankscheferna i några av världens största ekonomier godkänner projekten, med Fed-chefen Jay Powell som ordförande. 

”Vi börjar med att definiera problem och behov för att därefter beskriva ungefär hur vi tänkt oss att lösa det. I nästa steg testar vi och köper in kompetens som vi själva inte besitter. Hittills har vi jobbat fram ett så kallat proof-of-concept, det vill säga en prototyp”, säger Cecilia Skingsley. 

”Vi experimenterar med ny teknik, som till exempel blockkedjeteknik eller tokenisering, och hur dessa kan användas för att uppdatera centralbankernas roll i det finansiella systemet.”

Hon exemplifierar med det så kallade RIX-systemet, en service som Riksbanken tillhandahåller för att cleara transaktioner mellan bankkonton i Sverige. 

”Den så kallade avvecklingen sker först när transaktioner mellan privatbankerna passerat Riksbankens RIX-system. Men centralbankernas betalningsstrukturer är byggda för kontorstid, med fördröjd leverans och för inhemska behov. Men om Netflix är öppet hela tiden så vill man att banken ska vara det också.”

Att kunna skicka pengar mellan bankkonton lika enkelt som vi i dag gör med succéappen Swish, fast på en global arena, är ett av de mest spännande projekten som BIS Innovation Hub driver just nu. 

”I Sverige har vi Swish, men liknande system finns i 65 andra länder också. Men om du ska skicka pengar till någon i Brasilien, vars Swish-lösning heter Pix, går det inte. Från vår hub i Singapore driver vi projektet Nexus som handlar om att bygga en plattform för de länder som vill koppla ihop sina Swish-system. Då kan pengarna byta land och valuta. Men det handlar om både tekniklösningar och att få länder att komma överens för att projektet ska bli verklighet.”  

Det händer mycket på kryptoområdet just nu. Ett tydligt närmande från den reglerade marknaden är den amerikanska betalningsförmedlaren Paypal som lanserade kryptovalutan Stablecoin i början av augusti. Till skillnad från exempelvis Bitcoin utlovar en utgivare av en Stablecoin att den är utbytbar 1:1 mot en amerikansk dollar. Det tidigare liknande försöket från Facebook med kryptovalutan Libra flög som bekant aldrig. 

”Vi experimenterar en del med kryptoteknologi, till exempel att förprogrammera när vissa typer av transaktioner ska äga rum och med hjälp av tokenisering skapa digitala representanter av tillgångar i syfte att minska behovet av säkerheter och möjliggöra billigare finansiella tjänster.” 

Cecilia Skingsley är förstås medveten om de stora motsättningar som finns mellan bankerna som vill hålla igång sina system och tjäna pengar på dem, den offentliga sektorn, centralbankerna, som vill att allmänheten ska ha tillgång till bra betalningssystem som inte slutar med en krasch och krypto som försöker slå sig in och dra nytta av att inte vara så reglerat. 

”Vi vill ju helst att människor stannar kvar i de system som centralbankerna kan övervaka, men vi fattar samtidigt att allmänheten vill ha bättre tjänster. Därför handlar det om att uppdatera nationella och internationella system så att det inte finns någon anledning att köpa och sälja varor i kryptotillgångar. Om människor vill spekulera i krypto är det en annan sak.”

Hur ser er vision ut? 

”Att centralbankernas tjänster för betalningar ska kunna vara tillgängliga dygnet runt, året runt och att det ska vara i stort sett lika enkelt att skicka pengar tvärs över världen som det är att skicka till grannen. Tekniken finns, men nu handlar det om länders samarbetsvilja och förmåga, och den privata sektorns vilja att faktiskt använda sig av det som utvecklas.”

På frågan om varför hon valde att tacka ja till chefsjobbet där framtiden för världens centralbanker formas,  svarar hon: 

”Det är förstås jätteroligt att vara med och utveckla en helt ny verksamhet, det händer inte så ofta i centralbanksvärlden.”