AI bortom hajpen

Från The World Ahead 2025 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2024 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Callum Williams, senior ekonomiskribent, The Economist

Artificiell intelligens, AI, har redan gjort många väldigt rika. Alla som 2021 köpte aktier i AI-chiptillverkaren Nvidia, har vid det här laget åttafaldigat sina pengar. Företagets grundare, Jensen Huang, har sannolikt tjänat mer än 100 miljarder dollar på kursuppgången – och han är inte ensam i Silicon Valley om enorma, orealiserade vinster. Trots det har AI hittills nästan inte haft någon inverkan på USA:s ekonomi, arbetslösheten är fortfarande mycket låg och produktivitetstillväxten svag. Räkna med att detta mysterium fortsätter under 2025.

Företag är vanligtvis långsamma att ta till sig ny teknik. De flesta chefer har inte tid att hänga med i de senaste trenderna, vad de än må påstå. Ekonomichefer är försiktiga varelser och tvekar inför att lägga stora summor på oprövade prylar.

Det finns ett överflöd av historiska exempel. Det tog decennier för företag världen över att införa elektricitet. Traktorn uppfanns i början av 1900-talet, men 1940 fanns de bara på 23 procent av amerikanska gårdar. Det dröjde till 2010 innan två tredjedelar av USA:s företag hade en hemsida.

Vissa menar att den senaste AI-tekniken är viktigare än el och internet tillsammans, och därför kommer att spridas snabbt. Men än så länge finns det få tecken på detta. USA:s statistikmyndighet frågar företag om de använder AI för att producera varor och tjänster, alltså för mer än att ställa snabba frågor till ChatGPT. Endast 5–6 procent svarar jakande. I Kanada använde 6 procent av företagen AI till att producera varor eller leverera tjänster under det senaste året, enligt officiella uppgifter. Resultaten för Storbritannien är mer imponerande, där använder 20 procent av företagen AI. Dock ställer landets statistiker frågan på ett annat sätt. 

AI har hittills nästan inte haft någon inverkan på USA:s ekonomi.

Även där är dock trenden föga imponerande, andelen som använt AI är densamma som för ett år sedan. På andra håll har siffrorna skiftat upp och ned, utan några tecken på att AI sprider sig bland företagen. Inte undra på då, att det är svårt att peka på någon ekonomisk påverkan. BNP-tillväxten är habil, men knappast starkare än den var 2022, året då Open AI:s GPT-3 nådde allmänheten. Produktivitetstillväxten är fortfarande låg, långt lägre än den var på 1960- och 1970-talen. AI-tillskyndarna påstår att tekniken kommer att bli omvälvande för än det ena, än det andra företaget. Tro dem inte.

Arbetsmarknaden ger samma bild. Arbetslösheten i hela OECD, som består mestadels av rika länder, sjönk nyligen under 5 procent och är den lägsta på decennier (se diagram). Andelen sysselsatta i arbetsför ålder är rekordhög. Det är inte mycket som talar för att fler lämnar sina jobb, vilket vore väntat om AI-tekniken gjorde människor överflödiga. Löneutvecklingen förblir ganska stark. Om du frågar centralbankerna är svaret att efterfrågan på arbetskraft just nu är för hög, inte för låg, i jakten på målet om 2 procents inflation. Så mycket för tanken om att AI tar våra jobb.

Kommer en AI-våg att skölja över ekonomin under 2025? Satsa inte pengar på det. I undersökningar uppger endast cirka 7 procent av amerikanska företag att de planerar att börja använda AI under de närmaste månaderna. Kapitalinvesteringarna i den rika världen ligger kvar på ganska låga nivåer, vilket antyder att företagen inte investerar i de verktyg som skulle kunna ge dem stora produktivitetsökningar med hjälp av AI. Frågan för nästa år blir hur länge detta gap mellan finansmarknaderna och realekonomin, i fråga om AI:s användbarhet, kan fortsätta.