Har de globala växthusgasutsläppen kulminerat?
Världen lär bli varse 2025. Allt beror på Kina.
Från The World Ahead 2025 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2024 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Rachel Dobbs, miljöredaktör, The Economist
Har de globala växthusgasutsläppen kulminerat? Det är fullt möjligt. Världen lär på ett eller annat sätt bli varse 2025. En kulminering av utsläppen vore ett viktigt steg i kampen mot klimatförändringarna. FN:s klimatpanel som bevakar klimatforskningen, uppgav i sin senaste bedömningsrapport att 2025 är det år då växthusgasutsläppen måste kulminera om världen ska ha en chans att hålla de globala temperaturökningarna inom de gränser på 1,5–2 grader som anges i Parisavtalet.
Varför så ovisst? Det tar tid att summera varje lands utsläpp och försäkra sig om att mindre svängningar inte misstas för större trender. Enligt FN:s regler måste rika länder lämna sina utsläppsinventeringar varje år. Fattigare länder behövde från början göra detta vart fjärde år, men 2024 ändrades det till vartannat år.
Världens rika demokratier som blivit förmögna och mäktiga genom industrialiseringen, har lämnat den tunga industrin bakom sig och frikopplat den ekonomiska tillväxten från utsläppen. De flesta har redovisat minskade utsläpp i minst tio år, om inte längre. I Japan kulminerade utsläppen 2013, i USA 2007, i Tyskland 1990 och i Storbritannien 1973. I fattigare länder har dock utsläppen fortsatt att växa i takt med ekonomin och de har varit försiktiga med att begränsa något av det. Kina lovar ingenting före 2030. Brasilien, Indien och Indonesien med flera har ännu inte utfäst något datum.
Men kopplingen mellan utsläpp och utveckling har stadigt försvagats i takt med att energin används mer effektivt och produceras mer miljövänligt. Detta gäller särskilt Kina, som både är den största utsläpparen av växthusgaser – med 30 procent av utsläppen på jorden – och den största drivkraften bakom utbyggnaden av förnybar energi, och bygger dubbelt så mycket ny sol- och vindkapacitet som övriga världen tillsammans. Kina behöver inte redovisa sina siffror lika ofta som Europa eller USA, och på grund av förseningar har landet inte lämnat någon uppdatering sedan december 2023, och då endast data fram till 2018.
Observatörer har därför desperat försökt att sia om Kinas utsläppskurva. Utsläppen ökade kraftigt 2023 sedan man lättade på de drakoniska covidrestriktionerna. Men sedan dess tycks de ha minskat. Enligt en analys från tankesmedjan Asia Society Policy Institute har utsläppen minskat med 3 procent under året fram till mars 2024. En av analytikerna, Lauri Myllyvirta, tror att Kinas utsläpp kan ha kulminerat 2023.
Kopplingen mellan utsläpp och utveckling har försvagats.
Inget av detta är säkert. Myllyvirta noterar att en högre efterfrågan än väntat på fossila bränslen från den kinesiska industrin skulle kunna äventyra prognosen. Kinas nästa officiella utsläppsrapport – som ska lämnas sista dagen 2024 – kommer att klargöra saker och ting, liksom ytterligare uppdateringar under 2025. Men Kinas utsläpp är så enorma att en kulminering skulle förändra den globala utsläppskurvan.
Det vore en enorm bedrift. Men det betyder mycket lite i sig. Alla vägar till 1,5-gradersmålet, eller något varmare, skulle fortfarande kräva aggressiva utsläppsminskningar och koldioxidupptag. En kulminering av utsläppen bör firas. Men när utsläppen inte längre ökar är det som verkligen betyder något hur snabbt vi kan få dem att minska.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
