Tio affärstrender för 2024 – och prognos för 15 industrier

Tio affärstrender för 2024

1. Centralbanker, däribland den amerikanska, börjar sänka räntorna när priserna slutar stiga. Men med en global inflation på 5 procent hushållarkonsumenterna med slantarna.

2. För att motverka klimatförändringen ökar användningen av förnybar energi med 11 procent, en ny toppnivå. Men fossila bränslen svarar fortsatt för mer än fyra femte­delar av energibehovet.

3. It-investeringarna ökar med cirka 9 procent. Artificiell intelligens väcker stort intresse, men ger mycket små intäkter och granskas noga.

4. Om infrastrukturbehoven ska täckas saknas motsvarande 3 000 miljarder dollar. I Asien blir åtgärden att öka de fasta bruttoinvesteringarna med 4 procent.

5. Reklamintäkterna ökar med 5 procent tack vare det amerikanska presidentvalet och stora idrotts­evenemang som OS i Paris.

6. Den internationella turismen trotsar geopolitisk och ekonomisk osäkerhet med höga intäkter på 1 500 miljarder dollar. Bakgrunden är höga priser och uppdämd reslust.

7. En åldrande värld lägger massor av pengar på hälsa. När en av tio är 65 år eller äldre, svarar sjukvården för en tiondel av världens BNP.

8. USA satsar 886 miljarder dollar på försvaret, stöttar Ukraina och positionerar sig mot Kina, vars grannar – däribland Japan, Taiwan och Filippinerna – stärker försvaret.

9. Elfordon tar täten, med starkt statligt stöd. En av fyra nya bilar är en elbil och hälften av dem säljs i Kina.

10. Då 60 procent av de amerikanska företagen tillåter distansarbete står en femtedel av kontoren tomma. I EU är man inte lika generös och vakansgraden för kontorslokaler är låga 8 procent.

AFFÄRSKLIMAT
Geopolitiken står i fokus under 2024, när spänningen mellan Kina och USA ökar och krigen i Ukraina och Gaza fortsätter. Inflationen minskar och räntorna planar ut. Problem i leveranskedjorna förbättras och råvarupriserna faller. Men världens BNP växer med endast 2,2 procent då de rika länderna har en svag utveckling. Utvecklingsekonomierna klarar sig bättre, även om Kina förlorar konkurrensen om investeringar. Företagen möter nya miljöregler och kanske en global minimiskatt.

FORDON
Den globala försäljningen inom fordonsindustrin är fortsatt svagare än före pandemin. Nybilsförsäljningen ökar med knappt 3 procent och det säljs 1 procent fler kommersiella fordon jämfört med 2023. Dieselbilar drabbas när antalet utsläppszoner blir fler och franska städer inför förbud. Men nästan 25 procent av alla nya bilar är elfordon och nästan hälften säljs i Kina. Marknaden är nätt och jämnt lönsam och beroende av statligt stöd. Kinesiska biltillverkare gynnas av förlängda skattelättnader (och ökad export). Amerikanska konsumenters skattelättnader syns på prislappen hos återförsäljarna. I Storbritannien ställs krav på biltillverkarna: elfordon måste utgöra 22 procent av försäljningen och det finns ett minimikrav för lokalt tillverkade komponenter efter Brexit. 

Liknande regler införs på många håll då USA, Kina, Japan och EU tävlar om att satsa mest på elfordon och batteritillverkning. USA satsar cirka 108 miljarder dollar och nästan fördubblar sin batterikapacitet. Renault har för avsikt att börsnotera sin elverksamhet, Ampere, och samarbetspartnern Nissan har en andel. Laddare av Teslatyp konkurrerar med europeiska och kinesiska laddare, då nätverksstandarderna skiljer sig åt. Självkörande fordon får nya regler inom EU och en tillsynsmyndighet i Washington.

Håll koll på: Bättre batterier. Litiumjonbatterier utmanas av bland annat Gotions batterier med litium, mangan och järnfosfat, och BYD:s billigare natriumjonbatterier. Revolutionerande solid-state-batterier kan ta längre tid: kinesiska SAIC säger att de är redo under 2024, men Toyota och andra siktar på 2027.

FLYG OCH FÖRSVAR
Medan Ukraina kämpar på och relationerna mellan USA och Kina försämras, investerar olika länder i försvaret. Cirka en tredjedel av Natoländerna förväntas uppnå det långsiktiga målet om försvarsutgifter över 2 procent av BNP – en välkommen 75-årspresent för alliansen. Det gäller bland annat nykomlingen Finland. Storbritannien och Polen ligger kvar på målnivån, men Frankrike når inte ända fram. Sverige är en kommande medlem som inte heller når upp till målet. 

USA satsar mest, omkring 886 miljarder dollar. Cirka 13 miljarder dollar går till Ukraina, utöver de 45 miljarder dollar som redan skickats dit. Det amerikanska flygvapnet utrustas med nästa generations jaktplan. USA:s köprundor lockar riskkapital till startup-företag inom högteknologiska försvarsprodukter och stärker rymdförsvaret, när USA på nytt flyger förbi månen, efter ett uppehåll på 52 år. USA:s totala försvarsbudget växer dock med bara 3 procent, vilket är lägre än både inflationen och Kinas försvarssatsningar på cirka 7 procent.

Oron kring Kina gör att övriga Asien satsar mer. Filippinerna planerar en tvåsiffrig höjning och Japans budget är rekordhög. Taiwan bygger ut den obligatoriska värnplikten och utvecklar försvar mot drönare. Indien är fortsatt den största köparen av ryska vapen och garderar sig med beställningar från länder i väst. Kinesiska vapentillverkare gynnas när Pakistan satsar kraftigt. Och USA, Kina och Japan utvecklar och identifierar hypersoniska robotar när Ryssland börjar använda sådana på bred front.  

ENERGI
Förnybar energi ökar till rekordhöga 11 procent, men fossila bränslen tillgodoser mer än 80 procent av efterfrågan 2024. Oljekonsumtionen ökar med 1 procent när ekonomierna återhämtar sig. Men högre produktion i Saudiarabien och USA pressar ned oljepriserna till under 85 dollar fatet. Användningen av kol och gas ökar också, trots investerarnas tveksamhet till det förra. Storbritannien och kanske Italien stänger sina kolkraftverk, men efterfrågan på kol ökar i Asien. 

Fossila bränslen producerar 70 procent mer koldioxidutsläpp 2024 jämfört med 1990, i strid med energimålen. Nettonollmål innebär utsläppsminskningar för brittiska företag. EU delar ut stöd inom ramen för sin gröna giv. USA satsar på energibesparingar, Kina på mindre koldioxidintensiv tillväxt. 

Vind- och solkraft fördubblas jämfört med 2019 och stärks av amerikanska Inflation Reduction Act och REPowerEU-planen. Kostnaden för att producera förnybar energi minskar, men ligger fortfarande 10–15 procent över 2020 års nivåer. Minst elva kärnkraftsreaktorer öppnar, bland annat i länder som Bangladesh och Turkiet. Investeringar i vätgas ökar, bland annat i Tyskland och Jordanien. Ändå svarar kärnkraft och förnybart tillsammans för mindre än 20 procent av all energi. Ett hinder är klimatförändringen i sig, eftersom torka påverkar vattenkraften.

FINANSIELLA TJÄNSTER
Räntehöjningarna upphör 2024 och för många banker minskar vinsterna. Minskade nettoränteintäkter och en negativ utveckling för kommersiella fastigheter drabbar amerikanska långivare. De flesta banker inom EU får se färre dåliga lån efter ett tufft 2023 och minskar sitt beroende av centralbanken genom att utfärda skuldinstrument. Asiatiska banker redovisar starkare tillväxt när Kina förlänger stödet till den problemtyngda fastighetsmarknaden. Digitala banktjänster innebär färre bankfilialer och uttagsautomater.

Banker inom EU kan införa så kallade stablecoins och brasilianska banker stöttar en digital version av landets valuta, real. Utrensningen inom fintech är dock inte över och många investerare ställer lönsamhetskrav på startup-företag. Aktiemarknaderna stärks, tack vare starka tillväxtmarknader och teknikaktier. London kämpar emot EU:s försök att roffa åt sig aktiehandeln. I den asiatiska finansvärlden vinner Indien mark. Lagstiftningen stramas åt och implementeringen av regelverket Basel III går in i slutfasen. I USA höjs bankernas kapitalkrav. Försäkringsbolagen möter också nya kapitalregler – och ökade klimatkrav.

Håll koll på: Den finansiella miljön. Klimatrapportering blir en het fråga 2024. International Sustainability Standards Board lanserar två globala standarder för ESG-risker, som tävlar med striktare EU-regler och eventuellt mindre strikta amerikanska regler.

Tänk om?

Klimatförändringen utgör ett växande hot mot näringslivet. De globala temperaturerna lär stiga med mer än 1,5º C över de förindustriella nivåerna. I Parisavtalet anges att så inte får ske – men nu handlar det bara om när. Enligt forskarna är sannolikheten 66 procent att detta sker under 2023–2027 – och vädermönstret El Niño för in mer varmt väder. Tänk om de globala temperaturerna överskrider 1,5-gradersgränsen 2024? Högre temperaturer skulle påverka skördarna och döda alla förhoppningar om lägre inflation. Tryckande värme kan få konsumenterna att hålla sig hemma, vilket drabbar producenter av konsumentvaror som måste sänka priserna. Varma vintrar och brännheta somrar skadar allt från franska skidorter till amerikanska nöjesparker.

Inom logistik, leverans och byggnation skulle produktiviteten påverkas. Stekheta arbetsmiljöer har redan utlöst strejker på företag som UPS och Amazon. Ökad användning av luftkonditionering kan leda till elavbrott. Premier på hemförsäkringar skulle stiga i regioner som är utsatta för orkaner eller skogsbränder, och i stora delar av USA skulle det inte gå att teckna en försäkring. Ett dåligt klimat för näringslivet – och för mycket annat. 

MAT OCH JORDBRUK
The Economist systerföretag Economist Intelligence förutspår att lägre drivmedels- och gödselpriser och goda skördar under 2024 pressar ned företagets index för jordbrukspriser. Men prognosen är osäker – liksom världens livsme­delsförsörjning. Krig och dåligt väder leder till hunger för mer än 345 miljoner människor. Osäkerheten är stor kring livs­medels­bältet runt Svarta havet: en rysk blockad mot Ukrainas spannmåls­export kan äventyra den globala livsmedelsförsörjningen. Varmare vatten i Stilla havet skapar väderfenomenet El Niño och ger oberäkneliga vädermönster som kan kosta världsekonomin 3 000 miljarder dollar. Om El Niño drar sig tillbaka i mitten av 2024 finns det ändå risk för mindre skördar i Afrika, Asien och Centralamerika (se Tänk om). 

De här problemen hanteras genom stödpengar och priskontroller – Indien är en stor livsmedelsproducent och har minskat exporten av ris och socker. Att äta sunt blir återigen en trend. Kanada diskuterar begränsningar av skräpmatsreklam. Polen planerar att förbjuda försäljning av energidrycker till minderåriga. Också utvecklingsländer som Colombia och Filippinerna höjer tullarna på sockriga drycker och bearbetade livsmedel.

Håll koll på: Pulverkraft. 2024 tillverkar det finska företaget Solar Foods ett proteinpulver med hjälp av gasfermentering. Solein är gjort utan fotosyntes och påstås kunna tillgodose behovet av aminosyra. Produkten är redan godkänd i Singapore och kan bidra till att motverka proteinbrist.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Pengar botar inte allt. Satsningarna på sjukvård svarar för mer än 10 procent av världens BNP, men i Nigeria är livslängden fortsatt 30 år kortare än i Hongkong. Samtidigt blir 10 procent av mänskligheten 65 år eller äldre. Utvecklade länder med åldrande befolkningar konkurrerar om sjukvårdspersonal. Fler blir utbrända och en del slutar. 

Staten försöker kompensera. Nästan 80 procent av investeringarna kommer från skatt eller obligatoriska försäkringar, en ökning från 75 procent före covid. Egypten bygger ut sin allmänna sjukförsäkring. Slovenien arbetar med en långsiktig sjukvårdsplan. Indien får svårt att höja anslagen till sjukvården före valet. USA sänker kostnaderna och stoppar eller försvarar aborträtten, beroende på delstat. Privat vård får en ojämn utveckling: Amazon och Walmart lanserar nya kliniker, men CVS Health gör sig av med personal. 

Den globala läkemedelsförsäljningen uppgår till mer än 1 600 miljarder dollar, varav USA svarar för mer än en tredjedel och Kina för en tiondel. Allt fler patent löper ut. Under 2024 får läkemedel för ett försäljningsvärde på 38 miljarder dollar, inklusive många biotechläkemedel, konkurrera med billigare generika. Forskarna tvistar om mRNA-patent när fler fetmaläkemedel genomgår prövningar. Pandemin är i stort sett över, men inte bortglömd: ett utkast till ett globalt avtal beskriver hur nästa pandemi ska hanteras.

Håll koll på: Definiera döden. Vid en dödförklaring tittar man i vissa länder på hjärnstammen, som är avgörande för kroppens funktion. Andra hävdar att all hjärnaktivitet måste ha avstannat. En reformering av Uniform Determination of Death Act i USA, som väntas i mitten av 2024, syftar till att hantera dessa olika förhållningssätt –förstås till föga tröst för anhöriga och läkare.

INFRASTRUKTUR
Den föråldrade infrastrukturen i USA är kanske inte väljarnas viktigaste fråga i presidentvalet. Joe Biden lär ändå lyfta fram sina insatser på energi- och transportområdet. USA:s fasta bruttoinvesteringar ökar med mindre än 1 procent i reala termer 2024, jämfört med 2,7 procent globalt. Skillnaden mellan USA:s investeringar i infrastruktur och de faktiska behoven uppgår till 2 600 miljarder dollar fram till 2029, eller 260 miljarder dollar
om året. 

I Asien är skillnaden ännu större, 459 miljarder dollar om året, och den globala siffran är 3 000 miljarder dollar. Men investeringarna i Asien ökar med hela 4 procent 2024. Indonesien avsätter 28 miljarder dollar för en ny huvudstad. Kina fokuserar på digital infrastruktur och avfallshantering. EU har en investeringstillväxt på 1 procent och Tyskland satsar 61 miljarder dollar på grön infrastruktur. 

Investeringar i sol- och vindkraft, bland annat i Kina, sätter nya globala rekord. Moskvas maktspel får de baltiska länderna att koppla bort sina elnät från Ryssland och ansluta dem till Europa. Tesla och andra biltillverkare bygger ut laddningsnätverken. Indien bygger motorvägar och investerar på samma nivå som det bilfixerade USA.

Håll koll på: Stramare satsningar? Kinas Belt and Road Initiative (BRI) behöver en omstart. Investeringarna i Afrika har minskat, Pakistan är skuldtyngt och Italien kan vilja lämna. 2024 svarar Kina än en gång för näst mest utländska direktinvesteringar, efter USA. Men man granskar BRI-projekten mera noggrant – och försöker få inflytande via BRICS-länderna (se Tänk om).

IT
Efter några svaga år ökar de globala it-investeringarna med nästan 9 procent 2024, enligt konsultföretaget Gartner. Investeringarna i maskinvara ökar igen. Leveranserna av persondatorer återhämtar sig till 261 miljoner – fortfarande under 2019 års nivåer. Artificiell intelligens blir det trendigaste av alla modeord inom tech. Företagen satsar på AI och annan ny teknik för att öka produktiviteten, sänka kostnaderna och hantera risker. Men AI genererar inte så stora intäkter som många hoppas. 

EU stärker sin ställning som den centrala globala lagstiftaren på teknikområdet när rättsakten om digitala marknader träder i kraft fullt ut 2024. AI-specifik lagstiftning är i sin linda och lagstiftarna försöker införa kontroller av bottar. Algoritmer ökar oron för desinformation och cybersäkerheten och EU:s lagstiftare agerar kraftfullt. Senast i oktober måste EU:s medlemsländer följa ett direktiv som syftar till att stävja cyberbrott. I den osäkra ekonomiska situationen stresstestar Europeiska centralbanken de ledande bankernas motståndskraft mot cyberbrott. 

Tekniska framsteg stimulerar efterfrågan på mer avancerade halvledare, samtidigt som det finns ett överutbud av sådant som minnes­chip (som främst används i konsumentelektronik). Länder i väst försöker locka till sig tillverkare av halvledare med stödpengar och på så sätt undergräva Kinas dominerande ställning. Men brist på arbetskraft och senarelagda fabriks­öppningar är att vänta. TSMC:s första amerikanska anläggning för tillverkning av chip skulle ha öppnat 2024. Nu är det 2025 som gäller. Att försöka förändra leverans­kedjorna i geopolitiska syften är komplicerat. 

Tänk om?

Kan den kinesiska valutan yuan bli världsdominerande? Kina har pressat på för att valutan ska användas i världshandeln och vid internationella betalningar, men utan framgång. Yuanens andel av världshandeln är bara 5 procent, medan dollarn svarar för 85 procent – och för 59 procent av reserverna i utländsk valuta. Att yuanen inte är fritt växlingsbar är en nackdel. Från januari 2024 kan valutan dock få en nystart när BRICS-gruppen (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) blir BRICS+ (när Argentina, Egypten, Etiopien, Iran, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten ansluter sig).

Tänk om yuanen blir handelsvaluta för BRICS+? Gruppens medlemmar kontrollerar 25 procent av all export och 42 procent av oljehandeln. De flesta av BRICS-länderna förlitar sig på dollarn och vissa har kopplat sin valuta till den. Men Brasilien och Ryssland handlar redan med Kina i yuan. Iran förbigår sanktionerna genom att sälja olja till Kina i yuan. Argentina har betalat av IMF-lån med swappar i yuan. Om Saudiarabien och FAE kommer överens om att hantera oljehandeln inom BRICS+ i yuan och Brasilien använder sig av valutan för handel med Argentina, kan dollarns dominans försvagas.

MEDIER OCH UNDERHÅLLNING
Förhoppningarna är stora på att de globala reklamintäkterna återhämtar sig efter ett svagt 2023. Mediejätten Dentsu förutspår en expansion på nästan 5 procent 2024, till 762,5 miljarder dollar: tack vare presidentvalet i USA, OS i Paris och fotbolls-EM 2024. Digital reklam svarar för nästan hälften av de här satsningarna. Detta förstärks av att detaljhandeln säljer reklamplats för elektroniska annonser i deras butiker och på deras webbplatser med förhoppningen att det kan kompensera för en svagare konsumtion. 

När den digitala reklamen ökar hamnar integritetsfrågorna i fokus. 2024 följer Google till sist efter Apple och blockerar cookies från tredje part. Men lagstiftarna riktar sin ilska mot Googles dominans inom digital reklam. Medan oron ökar inom EU tas ett federalt konkurrensmål upp – det andra mot Google på senare tid – i de amerikanska domstolarna. Även om amerikanska myndigheter ofta föredrar självreglering, kan de också ingripa mot användning av AI i politisk reklam under ett valår för att stoppa spridningen av desinformation. 

AI-genererat innehåll oroar även Hollywood. Konkurrensen från bottarna bidrog till att utlösa strejken bland manusförfattare och skådespelare. Strejken kan försena premiären för storfilmer som Mission Impossible: Dead Reckoning Part Two (där Tom Cruise slåss mot en ond AI). Filmintäkterna ligger på samma nivåer som före pandemin och kan få ett avbräck i USA. Streamingtjänsterna får de svårt att öka antalet abonnenter. Disney+, som gärna vill ha fler användare, följer efter Netflix och tillåter inte delning av lösenord. Disney+ tar över streamingtjänsten Hulu inom ramen för ett avtal från 2019. Om detta innebär ett lyckligt slut för Disney+ – så att de äntligen går med vinst – återstår att se.

METALLER OCH GRUVDRIFT
Priserna på många jordbruks­råvaror faller under 2024, men de flesta metaller blir dyrare. Koppar ökar i värde när gröna investeringar och den digitala ekonomin driver på efterfrågan på elkablar och batterier. Aluminiumpriserna pressas uppåt av byggföretag och biltillverkare i Asien. Stålpriserna stiger också, men ligger 36 procent under sin toppnivå från 2021. Guld och platina glittrar som säkra investeringar. 

Alla metaller blänker dock inte lika mycket. Nickel och zink nådde sina toppnivåer under 2022. Kraftig produktion i Indonesien och Kina håller nu nere priserna. Bly påverkas negativt av utfasningen av bensin- och dieseldrivna fordon. Litiummarknaderna kan få överskott när bland annat Zimbabwe, som har stora reserver, ökar produktionen. Kolpriserna försvagas när den Rysslandskopplade energikrisen ebbar ut. Stål- och aluminiumproducenterna omfattas av nya avgifter inom ramen för EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid. Europa och USA försöker stoppa Kinas dominans inom bearbetning av kritiska mineraler. Det kan innebära investeringar i gruvor, bland annat i Australien och Chile. Angola och Botswana samarbetar för att utvinna diamanter. Här kan privatiseringen av Angolas diamantproducent bidra. 

Håll koll på: Utvinning pågår. FN:s havsbottenmyndighet låter företag lämna anbud på licenser för att bedriva gruvverksamhet på havsbotten – innan det ens finns tydliga regler för verksamheten. Kanada, Norge, Japan och Sydkorea hör till de länder som vill inleda prospektering för att hitta kritiska mineraler under 2024, trots protester.

FASTIGHETER
Investerarna behöver tänka om 2024, när höga räntor, hyresavtal som löper ut och distansarbete påverkar efterfrågan. Då drygt 60 procent av de amerikanska företagen tillåter distansarbete står en femtedel av kontorslokalerna tomma – en ny toppnotering. Vakansgraden ökar till 15 procent i Kanada, men är bara 8 procent inom EU, där hybridarbete inte är lika vanligt. Den kinesiska fastig­hetsmarknaden är fortsatt instabil, trots statligt stöd. Övriga Asien återhämtar sig ojämnt.

Ett minskat utbud stärker priserna på vissa platser, när projekt senareläggs eller avbryts. Centrala affärsdistrikt förtätas och grönare byggnader blir mer populära. Efterfrågan på lager och fabriker ökar igen. Hälso- och sjukvårdsfastigheter och datacenter trendar. I slutet av 2024 återvänder investerarna till fastighetsbranschen, när räntorna börjar falla. Storbritannien försöker locka till sig REIT-fonder (real-estate investment trusts). Flera indiska REIT-fonder börsnoteras. Kinas problematiska fastighetsmarknad får köparna att satsa på Dubai eller Australien. 

Vissa övergivna kontor och butiker omvandlas till bostäder när man lättar på reglerna. Höga bolåneräntor och brist på nya bostäder gör det dock svårt att hitta fastigheter. Bostadspriserna faller i stora delar av Europa, men är fortsatt höga i USA. I USA blir det billigare att hyra, men inte i London – trots stärkta rättigheter för hyresgäster. Vissa städer inför nya gränser för korttidsuthyrning.

DETALJHANDEL
Svagare inflation får detaljhandelsförsäljningen att stiga med 2 procent i reala termer 2024, ungefär dubbelt så snabbt som 2023. Men konsumenterna tyngs fortsatt av höga räntor, minskat hushållssparande och fler kan inte betala av sina kreditkortsskulder. Efter två års nedgång tar det tid för Storbritannien och Tyskland att återhämta sig. I USA väntar ännu ett trögt år. 

Kina, världens näst största detaljhandelsmarknad, växer med endast 4 procent, jämfört med 7 procent i genomsnitt före covid. Det kan tillskrivas den skakiga kinesiska fastighetsmarknaden och ungdomsarbetslösheten. Detaljhandelsföretag som vänder sig till asiatiska konsumenter fokuserar på Sydostasien, där Malaysia, Thailand och Vietnam hör till de länder som växer starkast. Trenden stärks av ökad e-handel i utvecklingsländer som drivits på av pandemin. E-handeln växer snabbast i Indien, där man satsar på finansteknik, eller fintech, och andra former av digitalisering.

Håll koll på: Aldi satsar på butiker. När allt fler fysiska butikskedjor avvecklar eller stänger butiker går en ”gammaldags” kedja emot trenden och expanderar kraftfullt. Under första halvåret 2024 tecknar den tyska stormarknadskedjan Aldi sannolikt ett avtal om att köpa 400 butiker i sydöstra USA. I dag är Aldis andel av den amerikanska livsmedels­marknaden bara 2 procent. Men förhoppningen är att företagets billiga egna varumärken ska locka inflationsdrabbade konsumenter.

SPORT
Paris är värd för OS för tredje gången sommaren 2024, 100 år efter senaste gången. Efter en öppningsceremoni på floden Seine genomförs OS- och Paralympics-evenemangen med Frankrikes landmärken i bakgrunden – dressyr i Versailles och blindfotboll vid Eiffeltornet. Breakdance är en ny OS-gren som genomförs vid Place de la Concorde, medan surfingen går av stapeln på Tahiti. Striktare regler för uthyrning av bostäder hindrar inte Parisborna från att hyra ut sina hem till mer än en miljon förväntade besökare. 

Andra idrottsevenemang tävlar om uppmärksamheten. Avspark för fotbolls-EM 2024 sker i München i juni, sex veckor innan OS drar i gång i Paris. Men afrikanska spelen i Ghana, som skjutits upp i ett år, konkurrerar med OS i augusti. Copa America hålls i USA efter att Ecuador av säkerhetsskäl drog sig ur värdskapet. Afrikanska mästerskapet i fotboll hålls i Elfenbenskusten och America’s Cup hissar segel vid den spanska kusten utanför Barcelona. 

Idrottsevenemang där kvinnor tävlar får mer uppmärksamhet. För tredje gången ger sig cyklisterna i väg på Tour de France Femmes. Och medan USA för första gången håller i cricket-VM – T20 för herrar – är Bangladesh värd för samma tävling för damer. Här deltar för första gången en transperson. I OS får däremot inte transkvinnor med höga testosteronnivåer tävla.

TELEKOM
Under 2024 går 5G om 4G och blir den dominerande mobiltekniken i Kina. Det uppger branschorganet GSMA. Men 5G utgör bara 20 procent av den globala täckningen. Ericsson, som bygger telekom­infrastruktur, förväntar sig att en fjärdedel av världens befolkning fortsatt saknar tillgång till en mobil bredbandsanslutning 2024. 

Läs även

Omställnings­revolution att vänta 2024

Industrin kan vara på väg att minska utsläppen.

Hjälpen kommer ovanifrån. Elon Musk hoppas få godkännande att bygga ut den satellitbaserade internettjänsten Starlink i Indonesien under 2024. Det skulle ge förbättrad åtkomst och bättre överföringshastigheter i ett land som hör till de sämsta i Asien vad avser internet­penetrering. En annan tech-miljardär, Jeff Bezos, stöttar Project Kuiper, som planerar att skicka ut sina första kommersiella satelliter i rymden 2024.

Alla vill dock inte underkasta sig USA:s dominans i rymden: Kina, EU och Ryssland skickar upp egna satelliter. Ökad internetuppkoppling bör bidra till att marginellt lyfta den globala marknaden för smarta mobiler. Samsung och Apple är fortsatt störst inom smarta mobiler, men kinesiska Transsion (ägare av varumärkena Tecno, itel och Infinix) tar sig in bland de fem största, enligt marknadsanalysföretaget IDC.

Håll koll på: Alternativ verklighet. Vision Pro, Apples headset för förstärkt och virtuell verklighet, lanseras till sist under 2024. Med en prislapp på 3 499 dollar är det dyrare än den konkurrerande produkten från Meta – Quest 3 – som kostar 499 dollar. Men Apple väntas lansera billigare versioner i framtiden.

Resebranschen hoppas på ljusare tider 2024 – utan för mycket sol. För att undvika skogsbränder och rekordhetta väljer fler barnlösa resenärer bort sommarresorna. Flygbolagen anpassar därför sina tidtabeller. De internationella turistresorna uppgår till 1,8 miljarder, nästan samma nivåer som 2019, trots att kinesiska resenärer avvaktar mot bakgrund av geopolitisk och ekonomisk turbulens. 

De högre priserna gör ändå att den internationella turistkonsumtionen uppgår till rekordhöga 1 500 miljarder dollar. Om man räknar in inrikes flygresor är nivåerna desamma som före pandemin. Flygindustriföretagen levererar många nya flygplan (1 484) – bland annat Airbus nya narrow-body-plan A321XLR, som kan flyga 8 700 km utan att mellanlanda. Air New Zealand erbjuder sovkapslar i ekonomiklass. Resenärer som letar efter något nytt kan besöka världens högs­ta hotell i Dubai eller ett 3D-printat hotell i Texas. Men högre priser ger ändå lägre beläggning för hotellen.

Håll koll på: Viseringsfrihet. Från slutet av 2024 måste viseringsfria resenärer som besöker EU:s Schengenområde köpa ett förhandstillstånd inom ETIAS-systemet för 7 euro. Syftet är att samla in data för att öka säkerheten. Men avgiften omfattar 1,4 miljarder potentiella resenärer från 60 länder – ett betydande hinder för turister.

Prognoserna gäller 2024 om inget annat anges. Totalsiffror för världen baserat på 60 länder som svarar för drygt 95 procent av världens BNP. london@eiu.com