Trumps återkomst får konsekvenser
Uppföljaren är oftast sämre. Vad kan vi förvänta oss efter Donald Trumps andra valseger?
Från The World Ahead 2025 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2024 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Idrees Kahloon, Washington-byråchef, The Economist
När Donald Trump vann sitt första presidentval 2016, genom att slå undan både republikaner och demokrater, kom det som en chock. Att han vann igen 2024 är helt surrealistiskt – efter att han förlorade 2020, uppviglade sina anhängare till att med våld förneka förlusten, behöll kontrollen över sitt parti trots 90 åtal (av vilka han dömdes för 34), utsattes för två mordförsök samtidigt med ett byte i den demokratiska toppen. Bara en tidigare president, Grover Cleveland, lyckades återta Vita huset efter att ha blivit utsparkad. Det var för mer än ett sekel sedan.
De flesta återvalda presidenter intar ämbetet utan full kontroll i kongressen. Men Trump har fått jackpott: republikansk majoritet i både senaten och representanthuset. Det ger honom än en gång möjlighet att lagstifta, snarare än att bara använda sig av ämbetets verkställande befogenheter. Hans seger ger honom också en frist från de stämningar som har hemsökt honom. Och han blir frestad att hämnas mot sina politiska fiender.
Trump slösade bort mycket av sitt politiska kapital 2017 på att upphäva Affordable Care Act, mer känd som Obamacare. Hans prestigeprestation, som egentligen genomfördes av de allierade i kongressen, var en stor skattesänkning som kallas TCJA. Många viktiga delar i den lagen upphör i slutet av 2025, alltså krävs en ny lag för att antingen förlänga eller revidera dem. Trump har utlovat skattelättnader som sammanlagt skulle kosta tusentals miljarder under det kommande årtiondet om de antas. Allt det måste lösas i det kommande enorma skattelagförslaget. Kanske kommer Trump att minska de utgifter på ren energi som godkänts av Demokraterna för att ersätta en del av skatteförlusterna.
Den kommande tiden blir inte kul för byråkraterna. Trumps fientlighet mot ”staten i staten” har förvärrats de senaste fyra åren. Hans allierade har planer för hur de ska eliminera dem som de anser vara konspiratörer och tvivlare. Han kommer att använda sitt ämbete för att kullkasta Joe Bidens presidentdekret om miljögränser. Han kommer att utfärda omfattande invandringsdekret, för att ”stänga” den södra gränsen och begränsa asylmöjligheterna.
Trump har utlovat tullar på kinesiska varor och lär vara snabb med att visa att han menar allvar, kanske genom att få säkerhetsmyndigheter att genomdriva dem utan kongressgodkännande. Allt det här kommer att ifrågasättas i domstol.
Den närmaste tiden blir inte kul för byråkraterna.
Trumps återkomst väcker oro på hemmaplan, men hans första år kan få ännu större konsekvenser utomlands. Under Biden var USA en av Ukrainas främsta allierade i försvaret mot den ryska invasionen. Trump lovade att lösa konflikten om han blev återvald, till och med före hans officiella installation. Det blir förmodligen inte mer militärt bistånd från USA, vilket ger Europa en större del av bördan.
Även om Trump är tveksam till traditionell krigföring, är han anhängare av handelskrig. Han kommer sannolikt att stärka Bidens exportkontroll av känsligt material, som avancerade chip till artificiell intelligens, samtidigt som han inför en uppsjö av nya tullavgifter.
Det här blir Trumps sista mandatperiod. Kanske funderar han på vad hans arv ska bli, förutom att vinna över politiska fiender på hemmaplan och dra sig ur internationella avtal. Efter att ha förändrat det republikanska partiet inifrån – till ett protektionistiskt parti som är skeptiskt till militär äventyrspolitik och bredare amerikanskt engagemang utomlands – säkerställer hans seger att den ideologiska omvandlingen består. J.D. Vance, den nye vicepresidenten, är 40 år och arvtagare till Make America Great Again-rörelsen som har tagit över amerikansk konservatism, förutsatt att han kan hålla sig på god fot med Trump. Varthelst Trump tar USA under de kommande fyra åren lär det bli kännbart i årtionden framöver.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
