Putin har fått Norden att tänka som de baltiska länderna
Kriget i Ukraina har fört samman vännerna i norr. 2024 samordnas det nordiska och baltiska försvaret.
Från The World Ahead 2024 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2023 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Matt Steinglass, biträdande Europaredaktör, The Economist, Amsterdam
I slutet av kalla kriget fungerade de nordiska länderna som förebilder för hur man kan hantera geopolitiska konflikter. Norge mäklade fram fredsavtal i Guatemala och Palestina, och Danmark blev en symbol för den perfekta liberala demokratin. Samtidigt bröt sig de baltiska länderna loss från Sovjet, men rädslan för den ryska imperialismen fanns kvar. Oftast avfärdades dock deras varningar som postkommunistisk paranoia.
Nu har Vladimir Putin fått Norden att tänka på samma sätt som de baltiska länderna. När både Finland och Sverige anslutit sig till Nato under 2024 inleds samordningen av det nordiska och baltiska försvaret.
Men Norden har alltid varit tuffare än det gett sken av. Finland har en stor värnpliktsarmé. Svensktillverkade jaktplan och ubåtar håller världsklass. Norge spelar en viktig roll till havs i Nordatlanten och Norra ishavet. Danmark planerar att lägga 2 procent av BNP på försvaret till 2030 och nå Natos mål.
Mästare på förutsägelser ger prognoser för 2024
Prognoser för nyckelhändelser 2024 från superprognosmakarna på Good Judgment.
Kriget har fått Nato att ändra sin strategi. Alliansen räknade tidigare med att en rysk invasion skulle omfatta en stor del av Baltikum. Målet var att vinna tillbaka territoriet. Men de ryska grymheterna i Ukraina har gjort det oacceptabelt att ge upp landyta. I dag tänker Nato försvara ”varje tum av territoriet” och skickar ut fler styrkor.
Kriget har även förenat regionen ekonomiskt. De baltiska länderna kapade snabbt de återstående kopplingarna till det ryska elnätet och anslöt sig till Polen och Finland. Båda regionerna har varit tuffare än övriga Europa vad gäller att stoppa ryska turister.
Nästan alla partier och politiker i Norden och Baltikum har en hård hållning gentemot Ryssland, och det är numera inte någon politisk stridsfråga. På så sätt har de två regionerna blivit mer jämlika: Baltikum är inte längre en juniorpartner.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
