Handelskriget sprider sig
Länder som förut har lyckats hålla sig utanför dras nu in.
Från The World Ahead 2025 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2024 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Mike Bird, affärs- och finansredaktör, Asien, The Economist
Handelskriget som började med ömsesidiga tullar mellan Washington och Beijing 2018, har nu rasat i nästan sju år. I och med Donald Trumps återval i USA kommer det tillta under 2025. Men handelskriget sprider sig också geografiskt. Ett växande antal länder dras in i handelskonflikter rörande Kina, vilket ställer stater inför svåra beslut.
Trump har föreslagit importtullar på 10 eller 20 procent för olika delar av världen. För Kina föreslår han en ännu hårdare tull, 60 procent. USA:s genomsnittliga tullar idag, på cirka 12 procent, framstår blygsamma i jämförelse. Femfaldiga tullar på kinesiska varor skulle göra ett stort antal varor alltför dyra för amerikanska konsumenter. Kinas export till USA uppgick till cirka 500 miljarder dollar 2023. Enligt en analys kan den sjunka med uppemot 85 procent om tullförslagen fullt ut förverkligas.
Men utöver att påverka handeln mellan de två stormakterna, kommer tumultet att drabba även övriga världen under det kommande året. Kinas makthavare kommer sannolikt att tillåta – eller iscensätta – en valutadevalvering för att dämpa effekterna på landets tillverkningsindustri. Detta skulle sänka priserna på kinesiska varor i resten av världen. Länder som tidigare valt att stå utanför handelskäbbel dras nu in i konflikten. Under 2025 kommer de att vara ännu mer pressade att svara med egna handelshinder.
Den kinesiska staten fattar beslut som höjer insatserna. Fastighetsinvesteringarna minskade med 10,1 procent mellan januari och september 2024, jämfört med samma period 2023. Krisen på fastighetsmarknaden, en gång en av Kinas främsta tillväxtmotorer, har nu pågått i mer än tre år.
I slutet av september började de kinesiska börserna att stiga, på hoppet om ekonomiska stimulansåtgärder från Beijing. Men än så länge är det ont om politik som kan få fart på konsumtionen, och exporten har varit en mer pålitlig källa till den senaste tidens tillväxt. Tillverkningsinvesteringarna ökade med 9,2 procent under årets första nio månader, vilket mildrade smärtan. Kombinationen av en vissnande ekonomi på hemmaplan och en USA-marknad som stänger ute kinesiska tillverkare, betyder att denna ökade industritillverkning kommer att hamna i andra länder.
Kinesiska bilar kan bli förbjudna på amerikanska vägar.
Världen över har elbilarna dykt upp som en av de främsta källorna till konflikt, och det lär bara bli värre med tiden. Så sent som 2018 exporterade Kina omkring 1 miljon bilar, vilket spelade mycket liten roll i de tidiga handelskonflikterna. Den siffran steg till 5 miljoner 2024, och Kina har vuxit fram som världens största bilexportör, till stor del tack vare expertis i att producera billiga elbilar.
Vissa länder har redan rest höga murar mot import av kinesiska bilar. Ett förslag från USA:s handelsdepartement om att förbjuda kinesisk programvara i bilar, skulle i praktiken förbjuda kinesiska bilar på amerikanska vägar. I augusti införde Kanada hundraprocentiga tullar på kinesiska elbilar. I Europa är frågan fortfarande föremål för politisk oenighet. Ett förslag från EU-kommissionen om tullar på uppemot 45 procent på kinesiska elbilar mötte motstånd från Tysklands och Ungerns regeringar, medan Frankrike, Italien och Polen stod bakom nya avgifter. Den tyska bilindustrin var emot förslaget, med tanke på risken för hämndaktioner från Kina, branschens största utländska marknad.
Men spänningarna sprider sig utanför den rika världen. Många medelinkomstländer väger för- och nackdelar med att å ena sidan ta emot billiga kinesiska varor och investeringar, och å andra sidan skydda sina inhemska producenter. Brasilien, Chile och Mexiko höjde tullarna på kinesisk stålimport i april. Länder i Sydostasien dras också in i konflikten. I juli hotade Indonesiens handelsminister med tullar på uppemot 200 procent på bland annat keramik, textil och skor. Malaysias regering ser över sina antidumpningstullar på kinesiskt stål.
För såväl fattiga som rika länder runtom i världen kommer effekterna av handelskriget att bli allt svårare att undvika, särskilt om den tillträdande Trump-administrationen reser en väldig tullmur. Att vänta ut konflikten är inte längre mycket till alternativ.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
