Företagen kämpar för att hålla sig ovanför ytan i tullkaoset som skapats. Leveranskedjor är till exempel något många ser över och var man väljer att investera.
Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Guy Scriven, global affärskorrespondent, The Economist
President Donald Trumps tullar skapade osäkerhet under 2025. Företag som bedriver verksamhet i USA befann sig i ett vänta-och-se-läge. 2026 måste fler företag bestämma hur de ska gå vidare i en osäker miljö. Tre strategier skiljer ut sig: föra över prisökningar till kunderna, sänka kostnaderna på andra håll samt omstrukturera leveranskedjorna.
De företag som har bäst förutsättningar att föra vidare högre kostnader är stora aktörer och starka varumärken. Jättar som Walmart och Target, och återförsäljare av lyxvaror, som Hermès och Ferrari, har lyckats. Däremot måste företag i konkurrensutsatta branscher, som små livsmedelsbutiker, absorbera vissa kostnader. En undersökning från Federal Reserve Bank of New York visade att hälften av alla lokala tillverkningsföretag hade höjt priserna på varor som drabbas av tullar.
Därav den andra strategin: åtstramningar. Revisionsföretaget PwC uppger att under första halvåret 2025 minskade fusions- och förvärvsaktiviteten bland läkemedelsbolag, detaljhandelsföretag och biltillverkare. Nyrekryteringen har också mattats av. Stora teknikföretag, som Amazon och Microsoft, har minskat personalstyrkan. Enligt siffror från dataleverantören S&P Global minskade två tredjedelar av alla företag i S&P:s globala börsindex personalstyrkan under helåret fram till juli.
Det har medfört att företagen ökat sin likviditet. Berkshire Hathaway har nästan fördubblat sin likviditetsposition till 340 miljarder dollar sedan slutet av 2023. Företag utanför finansbranschen, som ingår i samma S&P-index, ökade sitt likviditetsinnehav med 6 procent under de 12 månaderna fram till juli 2025.
En undersökning från konsultföretaget Kearney visade att 28 procent av företagen vill strukturera om sina leveranskedjor till 2030, så att varor som säljs i en region till största delen också tillverkas där. Många företag lovar också att investera för att flytta tillbaka tillverkningen till USA. Bakom de tio största investeringslöftena finns teknik- och läkemedelsjättar. Apple har lovat att satsa 600 miljarder dollar och Nvidia 500 miljarder dollar. Hittills har det inte fått någon större effekt. Investeringarna i amerikanska fabriker, som ökade kraftigt under president Joe Biden, minskade med 5 procent under de 12 månaderna fram till juli 2025. Sysselsättningen i tillverkningsbranschen minskar också.
Många amerikanska företag har påskyndat utflyttningen av sin produktion från Kina. Enrique Lores, chef för elektroniktillverkaren HP, sade i maj att alla de produkter som företaget säljer i USA snart kommer att tillverkas utanför Kina. Apple har som mål att flytta merparten av sin tillverkning av iPhones avsedda för den amerikanska marknaden från Kina till Indien innan slutet av 2026. Men tullarna på indiska exportvaror kan vara högre än de som gäller för kinesiska varor.
Kaoset har gjort att en del företag fått bråttom att hitta alternativ till den amerikanska marknaden. De två kinesiska e-handelsföretagen Temu och Shein fokuserar på Europa. NOK, en japansk bildelsleverantör, planerar nu att sälja mer till kinesiska företag.
Handelskriget kan skapa möjligheter för europeiska företag när de kinesiska företagen vänder amerikanska varor ryggen. En medlemsundersökning gjord av EU:s handelskammare i Kina visade att handelskriget visserligen drabbade företagen, men många såg också fördelar. Cirka 19 procent av de svarande fick fler affärer från kinesiska och utländska kunder som bedriver verksamhet i Kina tack vare tullarna.
Samtidigt visar data från organisationen OpenSecrets att de amerikanska satsningarna på lobbyverksamhet ökade med 12 procent under första halvåret 2025, jämfört med samma period 2024.
Läkemedelsjättarna Bristol Myers Squibb och Eli Lilly satsar dubbelt så mycket på lobbyverksamhet under 2025 som de gjorde 2024. Samma sak gäller för andra företag som drabbats av tullarna, som Nvidia. Många oroar sig för 2026, men lobbyisterna gnuggar händerna.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
