Råvarupriserna kan nå nya bottennivåer 2026. Håll speciellt koll på olja, guld och industrimetaller.
Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Matthieu Favas, råvaruredaktör, The Economist
Sedan 2020 har råvarumarknaderna varit dopade, när pandemitidens störningar, Trumps utbrott, krig och sanktioner skapat oordning i utbud och efterfrågan. 2026 kan bli ett år av allmän tillnyktring. Enskilda råvaror hamnar i någon av tre kategorier.
I den första hittar vi bränsle och mat, där efterfrågan förblir dämpad, då tullar skadar BNP-tillväxten och Kinas ekonomiska problem håller i sig. Utbudet ser däremot rikligt ut. Det produceras mer naturgas än någonsin förr, nya projekt slutförs i USA, Qatar och på andra håll, samtidigt som varmare klimat minskar risken för stränga vintrar. Rekordskördar av vete, majs och sojabönor under 2025 har fyllt världens lager. Mest kännetecknande för denna kategori är råoljan.
Om det inte blir någon total amerikansk blockad mot rysk olja – vilket verkar osannolikt eftersom Donald Trump vill hålla nere bränslepriserna inför mellanårsvalen – kommer världen att bada i petroleum när Gulfstaterna fortsätter att återställa en del av den produktion de skurit ned under föregående år. Frågan är om råvarorna kan bli så pass billiga att jakten på fyndpriser börjar väcka liv i efterfrågan.
Den andra råvarukategorin där efterfrågan är hög, domineras av guld. Aptiten på den gula metallen har skjutit i höjden när politisk osäkerhet, krisande handel och geopolitik, och tron på lägre räntor i USA får investerare att söka trygghet. Efter att ha rusat över 4 000 dollar per uns 2025, kan priset mycket väl nå över 4 500 dollar, givet politiska överraskningar, hög inflation i USA, och instabilitet i hela världen. Både småsparare och centralbanker kommer fortsätta köpa guld. Silver, där efterfrågan också är hög, har även det en glimrande framtid.
Hur det går för den tredje kategorin, industrimetaller, avgör om råvaror som tillgångsslag lyckas hålla sig stabila, eller går mot deflation. Ledande inom den kategorin är koppar, traditionellt en god indikator på hur världsekonomin mår. I juli 2025 slog kopparpriset nya rekord på USA:s ledande råvarubörs efter att Trump tillkännagett 50-procentiga tullar på kopparimport. Priset föll när tullarna visade sig gälla endast kopparprodukter, inte råmaterial, och steg sedan igen, av oro för utvidgade tullar.
Kopparpriset kommer att fortsätta svänga under 2026. Tullarna kommer att påverka världsekonomin. Och osäkerheten kan stärka dollarn, vilket minskar köpkraften hos tillverkare som handlar koppar i andra valutor. Men Feds räntesänkningar kan få motsatt effekt.
Den globala elbilsförsäljningen kan accelerera tillräckligt snabbt för att kräva betydligt mer koppar, till batterier, kablar och motorer. På utbudssidan kan det komma störningar och nya projekt kan bli försenade. Och kanske kommer Kinas tillverkningsindustri att återhämta sig. Investerarna hoppas att koppar under årets gång kan bota den baksmälla som plågar råvarumarknaden.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
