Ledande amerikanska militärer bedömer att Kinas ledare, Xi Jinping, vill ha landets väpnade styrkor redo att invadera Taiwan senast 2027, om ordern kommer. I sådana fall blir det kommande året avgörande för Folkets befrielsearmé och dess flotta, som har producerat fartyg, jetplan, drönare och missiler i rasande takt. Trots det är inte fullskalig konflikt det troligaste scenariot under 2026, utan en stadig ökning av Kinas politiska, ekonomiska och militära tryck mot Taiwan och andra fiender.
Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Shashank Joshi , försvarsredaktör, The Economist
Ledande amerikanska militärer bedömer att Kinas ledare, Xi Jinping, vill ha landets väpnade styrkor redo att invadera Taiwan senast 2027, om ordern kommer. I sådana fall blir det kommande året avgörande för Folkets befrielsearmé och dess flotta, som har producerat fartyg, jetplan, drönare och missiler i rasande takt. Trots det är inte fullskalig konflikt det troligaste scenariot under 2026, utan en stadig ökning av Kinas politiska, ekonomiska och militära tryck mot Taiwan och andra fiender.
Efter att Nancy Pelosi, dåvarande talman för USA:s representanthus, besökte Taiwan 2022, genomförde Kina robottester och sjökrigsövningar kring Taiwan, i princip en simulerad blockad. Sedan dess har de dragit åt snaran ytterligare. 2025 övade armén med skarpa skott i Taiwansundet, och korsade den så kallade medianlinjen med rekordmånga flyg och fartyg. Det har resulterat i ett nytt normalläge där Kina skulle kunna gå från övning till en skarp blockad på mycket kortare tid än för några år sedan.
Under 2026 kan vi vänta oss att denna ”anakondastrategi” för att sätta press på Taiwan utökas och tilltar i styrka. Kina kommer att fortsätta skicka väderballonger över Taiwans yttersta öar och drönare över huvudön. Kinas hangarfartygsstridsgrupper kommer i allt högre grad att färdas runt och öster om ön, vilket sliter på Taiwans flygvapen då de tvingas skicka upp sina plan. Kina kan också påminna Taiwan om sårbarheten i landets kommunikationer genom att i hemlighet störa dem. Undervattenskablar har drabbats av oförklarliga skador minst 11 gånger sedan 2023, vilket väcker farhågor om att den kinesiska armén efterapar Rysslands sabotage i Europa.
Taiwan är inte det enda mål Fastlandskina har i sikte. Kinas gråzonsaggressioner i Sydkinesiska havet kommer sannolikt att fortsätta. I augusti 2025 krockade ett fartyg från Kinas kustbevakning – en del av flottan i allt utom namnet – med ett av flottans krigsfartyg under en konfrontation med ett filippinskt fartyg nära det omstridda Scarboroughrevet. Händelsen visar på riskerna med Kinas alltmer aggressiva agerande till havs, och tyder på att det riskminimeringsavtal som skrevs under i augusti 2024 inte fungerar som det borde.
2026 tar Filippinerna över ordförandeklubban från Malaysia i ASEAN, en grupp av tio sydostasiatiska länder. De kommer genom ASEAN att öka det diplomatiska trycket på Kina att underteckna en uppförandekod för Sydkinesiska havet. Utöver diplomatin, kommer Filippinerna också att försöka stärka sin avskräckningsförmåga genom att söka mer stöd från USA, och kanske genomföra gemensamma patrullinsatser.
Jokern i leken är en kris i Östkinesiska havet, längre norrut, där Kina gör anspråk på de av Japan kontrollerade Senkakuöarna. 2025 satte kinesisk kustbevakning nytt rekord för det längsta intrånget hittills på öarnas territorialvatten, då de blev kvar i 92 timmar efter att ha förföljt japanska fiskebåtar. Experter oroar sig för att den kinesiska flottan under 2026 ska etablera permanent närvaro där och undergräva Japans anspråk på öarna. Kina kan också komma att utöka sin resursutvinning i närheten av de omstridda havsområdena, utöver de två nya olje- och gasplattformar som byggdes 2025.
Kina kör ett eget AI-race
Kina satsar på att så många som möjligt, både privatpersoner och inom industrin, ska använda AI-modeller gratis. USA satsar snarare på innovation, eller AGI, med bland annat politiska åtgärder.
”Kina utgör ett verkligt hot”, varnade USA:s försvarsminister Pete Hegseth i maj 2025. ”Och hotet kan vara nära förestående.” Många av Kinas grannländer delar den oron. Men det de främst bekymrar sig för handlar mindre om plötsliga våldsutbrott, och mer om att Kina slugt och sakta men säkert ska bli
dominerande genom att utöka sin militära närvaro och kväva Taiwans ekonomi.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
