Klimatomställningen går inte att stoppa
Trots högljudda klimatförnekare och politiska bakslag ångar den gröna omställningen vidare, ostoppbar och alltmer avgörande för framtidens konkurrenskraft. Varken Trump eller geopolitisk oro kan bromsa den samhällstransformation som nu rullar över världen.
Trots högljudda klimatförnekare och politiska bakslag ångar den gröna omställningen vidare, ostoppbar och alltmer avgörande för framtidens konkurrenskraft. Varken Trump eller geopolitisk oro kan bromsa den samhällstransformation som nu rullar över världen.
Text: Jill Bederoff, Dagens industri. Publicerad i Världen 2026. ©2025 Bonnier News Business. Alla rättigheter förbehållna.
Omställningen är död, länge leve omställningen! Klimatförnekare världen över, med USA:s president Donald Trump i spetsen, får representera den första delen av häroldsropet från det gamla monarkistiska Frankrike när en kung avlidit.
Det är lätt att de som skriker högst får styra narrativet, men bortom ljudvallen finns en omställning som lever och ogenerat ångar vidare.
”Självklart är det besvärligt att världens mäktigaste ledare ser klimatförändringen som en jättebluff. Det sätter en annan ton i samtalet och den retorik som Trump är mästare på får genomslag även i svensk politik”, säger Mattias Goldmann, grundare och vd för 2030-sekretariatet som arbetar för transportsektorns omställning.
Donald Trump jobbar som bekant hårt för att sätta stopp för allt som andas hållbarhet. På sin första dag på jobbet beordrade han exempelvis alla federala myndigheter att omedelbart pausa utbetalningarna av medel från USA:s största klimat- och energisatsning någonsin, Inflation Reduction Act, IRA.
69 procent av amerikanerna anser att de stora bolagen gör för lite för att minska effekterna av klimatförändringar, medan 60 procent anser det om politikerna.
”Det är lätt att tro, när vi läser tidningar i Sverige eller i Europa, att det är Trump som bestämmer allt, men mycket av det praktiska sker ju ute i delstaterna. Inte minst i Kalifornien, som länge varit väldigt aktiva på klimatsidan. Stora delar av finansieringen från IRA säkrades dessutom upp innan Trump tillträdde”, säger Lars Zetterberg, senior expert på forskningsinstitutet IVL.
Han påminner samtidigt om att det finns ett väldigt starkt folkligt stöd för klimatomställningen även i USA, och pekar på en enkät som forskare från IVL genomförde 2019. Den visade att 79 procent av amerikanerna ansåg att USA skulle sänka sina utsläpp även om andra länder inte gör det, och att 60 procent prioriterar klimatet även om jobb försvinner. Denna inställning bekräftas av en studie från i våras, genomförd av George Mason-universitetet, som visar att 69 procent av amerikanerna anser att de stora bolagen gör för lite för att minska effekterna av klimatförändringarna, medan 60 procent anser detsamma om politikerna.
Men fler orosmoln skymmer sikten. Knappt en månad innan klimattoppmötet i Brasilien startade upplöstes Net Zero Banking Alliance, en allians som bildades för fyra år sedan av FN och syftade till att påskynda en grön omställning.
”I och med alliansens fall har nu mer framtidsinriktade banker en chans att visa ledarskap, något vi ser inte minst i Norden, där flera storbanker strypt investeringarna till de värsta delarna av fossilbranschen. Det är viktigare än någonsin. Många bankkunder är oroade över framtiden och vill vara kunder i en bank som är en del av lösningen på klimatkrisen, inte en del av problemet”, säger Jakob König från Fair Finance Guide, ett internationellt initiativ som granskar hur hållbart banker investerar och lånar ut pengar.
Många oroas också över att den geopolitiska instabiliteten inneburit att prioriteringarna skiftat mot försvar och beredskap, till nackdel för klimatomställningen.
”Att det behövs stora satsningar på försvar samtidigt som vi behöver investera i energisystem och teknologier för den gröna omställningen innebär initialt en liten dragkamp om resurser. Men samtidigt kommer det att finnas väldigt mycket synergier, inte minst kopplat till energiomställningen. Om vi bygger ett mer robust energisystem i Sverige och Europa gör det oss mindre beroende av rysk naturgas och olja från Mellanöstern”, säger Johan Kuylenstierna, generaldirektör på Naturvårdsverket, och menar att vi borde sluta prata om den gröna omställningen som en separat fråga.
”Jag menar att det är just den gröna omställningen som är Europas och Sveriges möljighet att öka konkurrenskraften.”
Lars Zetterberg
”Det är inte en nischfråga som har sin egen dynamik, utan en integrerad del av hela världsekonomin. Det är en samhällstransformation som är nödvändig av en rad skäl, där klimat och miljö är ett. Men det finns väldigt många andra skäl också.”
Det finns få rapporter som har lämnat så stort avtryck som den som ECB:s tidigare chef Mario Draghi presenterade för ett drygt år sedan, och som gick ut på att EU måste investera stort för att möta konkurrensen från USA och Kina.
”Rapporten slår tydligt fast att konkurrenskraft och hållbarhet är två sidor av samma mynt”, menar Mattias Goldmann.
”Jag tycker att EU-kommissionen på det stora hela är helt rätt ute och det mesta av regelförenklingarna är sådana som vi hade kunnat förutse med Draghirapporten, och som i grunden gör att fokus på omställningen förstärks.”
I en färsk debattartikel menade Alice Teodorescu Måwe, Europaparlamentariker för KD, att EU:s ambitiösa klimatmål sätter krokben för konkurrenskraften och bör ses mot bakgrund av att resten av världen ökar sina utsläpp i samma takt som EU minskar dem.
”Jag menar att det är just den gröna omställningen som är Europas och Sveriges möjlighet att öka konkurrenskraften. Det finns ju flera områden där EU är världsledande idag, som vindturbiner, elektrolysörer och förnybara bränslen. Men det gäller att ta möjligheten och skala upp tekniken innan andra, till exempel Kina, gör det”, säger Lars Zetterberg.
Nyligen kom även siffror som pekar på att Kina, som är världens största utsläppare av växthusgaser, kan ha passerat ”peak utsläpp”. Om nedgången under årets första halva håller i sig, kan 2025 bli det första kalenderåret med minskade utsläpp i landet.
”Det sägs att den gröna omställningen är på paus, men det förnybara ökar dag för dag och elbilarna ökar med tvåsiffriga procenttal, trots att det är en ganska mogen marknad. Trump kan inte stoppa detta, för det är ostoppbart”, säger Mattias Goldmann.
Svenska projekt som driver den gröna omställningen:
▸ Ett växande kluster av aktörer i Sverige och Norden inom elektrobränslen.
▸ Stena Line förvärvade nyligen Wasaline och blir därmed Östersjöns första koldioxidneutrala rederi.
▸ Från fossilt till förnybart. Preem satsar på att bli klimatneutrala 2035. På sju år har de minskat sina utsläpp med 15 procent.
▸ Nu har första spadtaget tagits för att bygga SSAB:s världsunika stålverk i Luleå för
50 miljarder kronor, något som väntas minska Sveriges koldioxidutsläpp med 7 procent när det tas i drift 2029.
▸ LKAB har börjat bygga en demonstrationsanläggning i Luleå där gruvavfall ska användas för att framställa kritiska mineraler.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
