Det är på sätt och vis passande att ett museum för berättarkonst har en lång historia bakom sig. George Lucas, filmskaparen bakom Star Wars-filmerna, förklarade redan 2013 att han hade för avsikt att öppna ett museum. Men om Hollywood i praktiken styrs av revisorer, så styrs museivärlden av stadsplanerare. George Lucas upplevde vad kulturmänniskor kallar ”rejäla meningsskiljaktigheter” med tjänstemän i först San Francisco och sedan Chicago (se bild) innan Lucas Museum till slut hittade ett hem i Los Angeles. Det verkar som om det har varit dramatiskt även bakom kulisserna också med tanke på att man redan avverkat flera vd:ar.
Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Rachel Lloyd, biträdande kulturredaktör, The Economist
Det är på sätt och vis passande att ett museum för berättarkonst har en lång historia bakom sig. George Lucas, filmskaparen bakom Star Wars-filmerna, förklarade redan 2013 att han hade för avsikt att öppna ett museum. Men om Hollywood i praktiken styrs av revisorer, så styrs museivärlden av stadsplanerare. George Lucas upplevde vad kulturmänniskor kallar ”rejäla meningsskiljaktigheter” med tjänstemän i först San Francisco och sedan Chicago innan Lucas Museum (se bild) till slut hittade ett hem i Los Angeles. Det verkar som om det har varit dramatiskt även bakom kulisserna också med tanke på att man redan avverkat flera vd:ar.
Men få lär minnas dessa turer när museet äntligen öppnar 2026. Byggnaden – som är på 300 000 kvadratmeter och ser ut som ett rymdskepp från en galax långt, långt borta – ska rymma skaparens konstsamling och arkiv, som omfattar cirka 40 000 föremål (många av dem utan koppling till ”Star Wars”).
På utställningen visas målningar av Edgar Degas, Frida Kahlo och Norman Rockwell, tidiga seriestrippar från Svarta pantern, Flash Gordon, Katten Gustaf och Snobben samt storyboards, modeller och kostymer. Georg Lucas säger att museet är ”ett tempel” för illustrerade berättelser.
Guggenheim hoppas nu äntligen kunna öppna sin utpost i Abu Dhabi, 20 år efter att man gick ut med sina planer att göra det. (Protester mot byggnadsarbetarnas villkor bidrog till förseningarna.) Museet på Saadiyat Island, ett distrikt där det redan finns filialer till Louvren och Zayed National Museum, ska visa modernismen ur ett globalt perspektiv. I samlingen finns verk av den japanska skulptören Yayoi Kusama och den iranska konstnären Monir Shahroudy Farmanfarmaian.
Centre Pompidou öppnar också en stor satellitinstitution i ett före detta Citroën-garage i Bryssel under november 2026. Precis som Guggenheim Abu Dhabi ska Kanal – som fått sitt namn för att den har utsikt över en kanal – fokusera på konst från 1900- och 2000-talen, och sammanföra olika tekniker och medier. Centre Pompidous ledning är förmodligen medveten om att antalet museibesök ännu inte har återgått till samma nivå som före pandemin, och planerar därför att utöver utställningarna hålla spoken word-kvällar, filmvisningar och konserter i lokalen.
Musiken blir hjärtat i det Hip-Hop Museum som öppnar i Bronx, den stadsdel i New York City där rörelsen uppstod på 1970-talet. (”Hip-Hop” syftar främst på musikgenren, men omfattar också allt från breakdance och graffitikonst till mode.)
Museet ska försöka ge ”en förståelse för hiphopens förflutna” genom sina olika
utställningar, och ”bidra till hiphopens framtid” genom musik- och fotoprogram. Ovanligt nog ska museet också inrätta en radiostation i lokalerna. För vem har sagt att det måste vara tyst på ett museum?
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
