Brasilien väljer president
Många analytiker tror att valet står mellan traditionella politiker. De populistiska rösterna verkar inte kittla så många i öronen.
Brasilianarna går till valurnorna i oktober för att välja en president, en vice president, 54 av landets 81 senatorer, alla 27 guvernörer och mer än 1 500 statliga och federala kongressledamöter. Om ingen presidentkandidat får mer än 50 procent av rösterna den 4 oktober, hålls en andra omgång den 25 oktober.
Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Ana Lankes, Brasilienkorrespondent, The Economist
Brasilianarna går till valurnorna i oktober för att välja en president, en vice president, 54 av landets 81 senatorer, alla 27 guvernörer och mer än 1 500 statliga och federala kongressledamöter. Om ingen presidentkandidat får mer än 50 procent av rösterna den 4 oktober, hålls en andra omgång den 25 oktober.
Många brasilianska analytiker tror att valet ska stå mellan traditionella politiker snarare än populistiska outsiders. Om de har rätt markerar det en återgång till något mer stabilt efter ett decennium av polarisering och politiskt kaos.
Politiken i Brasilien har precis som på andra håll skakats av populism de senaste åren. Sedan Brasilien blev en demokrati 1985 har landet mest styrts av centristiska och vänsterorienterade, men korrupta partier.
År 2018 valdes Jair Bolsonaro, en högerextrem president som ville framstå som ”tropikernas Trump”. I september dömdes han för att ha försökt genomföra en kupp för att behålla makten efter att ha förlorat valet 2022. Domen innebär att han inte kan ställa upp 2026. Bolsonaros försök att ta hjälp av president Trump, som tillämpade tullar på brasilianska varor för att skydda sin vän från åtal, är impopulära i Brasilien och gör det svårt för honom att utse en av sina fyra söner eller sin fru som efterträdare.
Men brasilianarna är också trötta på sin nuvarande president, vänsterpolitikern Luiz Inácio Lula da Silva, som har toppat den brasilianska politiken i tre decennier. ”Lula” har starkt antytt att han ställer upp till ett fjärde omval 2026. Men en stor majoritet av befolkningen anser inte att 79-åringen ska kandidera. Lulas opinionssiffror har planat ut, vilket betyder att det blir svårt för honom att vinna.
Väljarna är trötta på både extremhögern och extremvänstern, vilket öppnar upp för centrister. Brasiliens små, splittrade partier är på väg att samlas i större koalitioner, som mestadels lutar mot mitten-höger. För att bli president 2026 måste en kandidat få med sig de koalitionerna och alla väljare som är trötta på polarisering.
Även de högerkandidater som vill åt Bolsonaros röster visar tecken på återhållsamhet. Högerns ledande kandidater är guvernörer från välskötta delstater: Tarcísio de Freitas från São Paulo, Ratinho Júnior från Paraná och Ronaldo Caiado från Goiás. De försvarar Bolsonaro offentligt. Freitas har lovat att benåda honom om han vinner. Men privat framhäver de att de inte är Bolsonaros marionetter, och kritiserar hans konfrontativa stil.
Mycket kan fortfarande gå snett. Extremhögern hoppas få majoritet i senaten för att kuva domstolarna och ställa HD-domaren Alexandre de Moraes inför riksrätt för att ha lett utredningen av Bolsonaro. De kan lyckas: många högerkandidater blev borgmästare och kongressledamöter efter de senaste valen. För närvarande pekar dock det mesta på åtminstone en paus från populismen.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
