Världen i siffror – affärstrender och prognoser för 16 industrier
Hur går det för handeln, fordonsindustrin, hälso- och sjukvårdssektorn, transport sektorn med flera under 2026? Economist Intelligence Unit har gjort globala prognoser för 16 branscher som ger en inblick i tillväxt, utmaningar och möjligheter.
Affärsklimat
Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Prognoserna gäller 2026 om inget annat anges. Totalsiffror för världen baserat på 60 länder som svarar för drygt 95 procent av globala BNP.
Tio affärstrender för 2026
1. Räntorna faller i USA, Storbritannien och Kina och bankerna ökar utlåningen. Skiftande regelverk skapar dock huvudvärk.
2. Den globala handeln ökar med mindre än 2 procent när företag inom allt från bil- och metalltillverkning till transport och läkemedel drabbas av amerikansk protektionism.
3. Försäljningen av elbilar ökar med 15 procent globalt. Kina tar täten. Det amerikanska ointresset för den gröna omställningen får företagen att skrota planer på nya elbilsmodeller.
4. Med stora sportevenemang som fotbolls-VM för herrar i Nordamerika ökar satsningarna på sport till 450 miljarder dollar och reklamintäkterna ökar med 6 procent.
5. Tillverkning med ren teknik får metallpriserna att stiga med 7 procent. Nickel, koppar och
zink gynnas. ”Grönt” stål efterfrågas också.
6. Försvarsutgifterna uppgår till 2 900 miljarder dollar när ryska och kinesiska hot får Natos medlemmar att satsa mer. Enbart USA spenderar drygt 1 000 miljarder dollar på försvaret.
7. Trots försvarssatsningarna ökar finansieringen av hälso- och sjukvården med 5 procent. Försäljningen av läkemedel ökar till 1 600 miljarder dollar, mycket tack vare läkemedel mot övervikt.
8. Detaljhandelns försäljning ökar endast med 2 procent när den globala osäkerheten försvagar konsumenternas tilltro. Nätbutiker drabbas av tullar och därmed minskar efterfrågan på lagerutrymme.
9. Förnybar energi står för 30 procent av kraftproduktionen globalt och går därmed förbi kol. Kolbaserad energiproduktion är dock fortsatt stark, och USA lämnar Parisavtalet.
10. Artificiell intelligens spelar en roll i allt från filmproduktion till försäkringar. Ungefär fyra av fem företag testar generativ AI. Det visar sig dock vara svårt att tjäna pengar på AI.
Kort om affärsklimatet 2026
Världsekonomin är dämpad under 2026 med en BNP-tillväxt på 2,4 procent. Amerikanska tullar, geopolitiska konflikter och politisk osäkerhet gör att investeringar och handel dämpas. Den fortsatt svaga BNP-tillväxten i USA återspeglar underliggande problem och Kina utvecklas också svagare. När dollarn sjunker faller räntorna i USA, Storbritannien och Kina. I EU och Japan stabiliseras de.
Fordon
Den globala försäljningen av kommersiella fordon stagnerar under 2026. Men nybilsförsäljningen ökar med 2,5 procent tack vare efterfrågan på elbilar. Försäljningen av elbilar ökar med 15 procent till 24 miljoner. Kina svarar för drygt hälften. Men andra bilföretag skalar ned sina elbilsplaner när USA avvecklar statliga incitament och överger utsläppsmålen. Audi senarelägger lanseringen av sin sista bensinmodell, och Aston Martin skjuter upp presentationen av sin första elbil. Honda släpper planerna på att utveckla och bygga en eldriven SUV. Den amerikanska försäljningen av elbilar ökar med endast 2 procent.
Biltillverkarna ändrar strategi för att kunna hantera tullar och handelshinder. Volkswagen och General Motors bygger ut sina amerikanska fabriker. Stellantis regionaliserar försäljningen av sina 14 varumärken. Kinesiska elbilstillverkare ökar exporten på nästan alla marknader utom den amerikanska. BYD börjar tillverka i Brasilien, Ungern, Turkiet och kanske Indonesien.
Europa senarelägger utsläppsböter för att skydda biltillverkarna, men skärper utsläpps- och säkerhetsstandarder. Storbritannien släpper loss självkörande bilar på Londons gator. Ett inflöde av kinesiska bilar pressar upp Europas elbilsförsäljning med 18 procent och pressar ned priserna. Konkurrens från Kina skapar oro kring jobben, vilket får EU och Brasilien att införa högre handelshinder. USA, som ska förnya sina handelsavtal med Kanada och Mexiko, hotar med fler tullar. Det skakar om biltillverkarna.
Flyg och försvar
Försvarsutgifterna når en ny högsta nivå på 2 900 miljarder dollar under 2026. Hoten från Ryssland och Kina – och kraven från Donald Trump – gör att Natomedlemmarna siktar på att lägga 5 procent av BNP på försvaret 2035. Tyskland tar täten med hjälp av lån och genom en särskild försvarsfond värd 100 miljarder euro. Den amerikanska försvarsbudgeten överstiger 1 000 miljarder dollar när man överväger att satsa på en Golden Dome – en robotförsvarssköld. Östeuropeiska länder fyller på vapenförråden genom gemensamma upphandlingsprogram – Polen kan nå femprocentsmålet nio år tidigare än planerat.
Inflationen tvingar Ryssland att försöka minska försvarsutgifterna. Men Kina höjer de årliga utgifterna, testar hypersoniska och rymdbaserade plattformar samtidigt som man bygger in AI i kommando- och kontrollsystem. Japan fokuserar också på hypersoniska robotar och robotik när man ökar militärutgifterna mot 2 procent av BNP, och samarbetar med Australien om att bygga krigsfartyg. Sydkorea utökar försvarsexporten. Nordkorea förstärker flottan. Saudiarabien och Förenade Arabemiraten ökar försvarsproduktionen genom samarbetsbolag. Försvarsföretagens orderböcker är tjocka, men små och flexibla teknikföretag tar chansen att expandera.
HÅLL KOLL PÅ: Företagsexplosion? Det nya START-avtalet löper ut och USA och Ryssland kan då börja kärnvapenkapprusta igen. Smarta nya sätt att skapa kaos (t.ex. kärnvapen i rymden) samt Kinas ambitioner skapar hot – och möjligheter för bombtillverkare.
Energi
Trög ekonomisk tillväxt och ökad effektivitet innebär att världens energibehov ökar med endast 1 procent under 2026. Koldioxidutsläpp från drivmedel ökar med endast 0,7 procent tack vare ökad användning av förnybar energi. Dess andel av kraftproduktionen, exklusive vattenkraft, överstiger 30 procent och går förbi kol. Bara Kina utökar med drygt 300 gigawatt vind- och solkraft, medan landets utsläpp från kol – över hälften av världens totala utsläpp – börjar minska. Men förhoppningarna om att produktionstoppen för kol ska ha nåtts infrias inte. Indiens koldioxidutsläpp från kol ökar. USA ökar också kolproduktionen. I amerikanska vind- och solprojekt får man bråttom innan de statliga skatteincitamenten fasas ut.
Trots att Donald Trumps politik gynnar fossila bränslen, avtar oljeborrningen i USA när de globala oljepriserna faller. De globala naturgaspriserna hålls uppe av högre produktionskostnader och en efterfrågan på flytande naturgas (LNG). Produktionen av LNG expanderar i länder från Australien till Förenade Arabemiraten. Europa öppnar nya terminaler för att ta emot LNG.
Eftersom datacenter som driver AI förbrukar mycket energi, ökar den globala elförbrukningen med 3 procent. Frankrike och Japan startar om gamla kärnkraftverk och Kina startar nya. Men framtiden på energiområdet ligger i nya energikällor, som fusionskraft och geotermisk energi.
HÅLL KOLL PÅ: Ingen lättnad. Från januari dras skattelättnaderna in för amerikanska projekt inom förnybar energi som är kopplade till länder som Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea.
Tänk om?
Situationen är minst sagt flytande. Ungefär 60 procent av allt inflöde av färskvatten sker över nationsgränser, men endast cirka en tredjedel av alla länder har avtal som reglerar sådana resurser. Också i de fall det finns avtal uppstår friktion. Vad händer om vissa avtal bryts under 2026? Donald Trump har hållit tillbaka de amerikanska flödena till Mexiko för att pressa landet att uppfylla åtagandena i ett fördrag från 1944. Men Mexiko har problem med torka, ett exempel på hur klimatförändringar förvärrar konflikter om vatten. Kriget i Gaza har skapat friktion kring vattenförsörjningen mellan Israel och Jordanien. Men det hetaste ämnet under 2026 kan vara avtalet mellan Bangladesh och Indien om att dela vatten från Ganges. Det måste förnyas. Tänk om det rivs upp? Vatten från floden används för bevattning och Bangladesh vill ha mer under den torra sommarperioden. Indien lär inte samarbeta. Relationerna är redan ansträngda. Indien hade inga problem att blanda vatten och politik när man drog sig ur ett avtal med Pakistan. Mindre vatten från Indien skulle få konsekvenser för textilindustrin och jordbruket i Bangladesh – ett hårt slag för landets utsatta befolkning.
Finansiella tjänster
Under 2026 måste finansbranschen hantera lägre räntor och ökade kostnader för efterlevnad – alla länder har inte samma regelverk. Räntorna faller i USA, Storbritannien och Kina, vilket ökar den globala bankutlåningen med nästan 5 procent mätt i dollar. Japans arbete med att höja räntorna tappar fart när den nya regeringen försöker stärka den ekonomiska tillväxten. Kraven på bankernas kapital varierar också. USA lättar på sina ”Basel III Endgame”-regler och låter institutionerna bedöma sina risker själva. EU har skjutit upp nya riskregler i ytterligare ett år. Men Schweiz, som drabbats av Credit Suisses kollaps, håller systemviktiga banker i strama tyglar.
När den globala konkurrensen mellan finansföretagen hårdnar driver Kina på för konsolidering bland mäklarföretag och banker. Mer flexibla konkurrensregler i USA möjliggör fler bankfusioner. Digitala betalningar blir säkrare och smidigare. Storbritannien skärper kontrollen av företag som betalningsjätten PayPal. I södra Asien gör Nexus-projektet gränsöverskridande betalningar enklare. Japan omklassificerar kryptovalutor för att ge skydd mot bedrägerier, medan USA förbereder sig för att licensiera stablecoins. Försäkringsbolagen höjer i sin tur premierna med 2,6 procent. Riskerna – från klimatkaos till AI-fel – ökar.
håll koll på: Rena rapporter. Hållbarhetsrapportering blir obligatoriskt i Kina, Japan, Brasilien och EU, som också inför regler om koldioxidgränser. USA:s interna splittringar fördjupas: Kalifornien tvingar fram klimatrapportering, men motståndet mot gröna idéer dominerar i många delstater.
Mat och jordbruk
Stora skördar gör att EIU:s index för mat- och dryckespriser faller från toppnoteringen i början av 2025. Priset på ris fortsätter att falla, en utveckling som inleddes 2024 när Indien hävde ett förbud mot export av andra sorter än basmati. Även i Japan, där priserna legat högt, förväntar sig 40 procent av jordbrukarna att 2026 års risskörd säljs för lägre priser. Priset på arabicabönor sjunker med en fjärdedel.
Förklaringen till de stora skördarna är neutrala väderförhållanden. Klimatmönstren El Niño och La Niña påverkar inte särskilt mycket. Men amerikanska jordbrukare måste hantera en annan typ av störning: tillslagen mot illegala migranter. Ungefär 13 procent av USA:s jordbruksarbetare är papperslösa migranter. I fattigare länder kan den nästan fullständiga frysningen av det amerikanska humanitära stödet sätta stopp för viktiga matprogram. Hungern förvärras i Afrika och Mellanöstern.
Italien och Indonesien inför skatter på sockerhaltiga drycker. Storbritannien förbjuder tv-reklam för produkter med högt innehåll av fett, salt och socker. I USA gör Nestlé som många branschkollegor och tar bort syntetiska livsmedelsfärger.
håll koll på: Trädkramare. Under 2026 måste EU-importörer bevisa att jordbruksprodukter, från kakaobönor till palmolja, inte kommer från nyligen avskogad mark. Jordbruket står för den största avskogningen och EU påverkar genom handel.
Hälso- och sjukvård
Det kan tyckas som att det saknas medel till hälso- och sjukvården 2026, trots att investeringarna ökar med 5 procent globalt. Utgifterna uppgår till nästan 12 000 miljarder dollar, eller en tiondel av världens BNP. Men många länder prioriterar försvaret och att betala av på statsskulden och efterfrågan på sjukvård ökar när mänskligheten åldras. Japan, som har nästan tre gånger så många äldre som barn, når en milstolpe när gruppen över 65 år överstiger 30 procent av befolkningen. Hälso- och sjukvårdspersonal arbetar under hård press överallt, trots hjälp från robotar och AI.
Medicaid, det amerikanska hälso- och sjukvårdsprogrammet för låginkomsttagare, stramas åt: sjukhusen förlorar 80 miljarder dollar i finansiering och medborgare blir av med försäkringstäckning. Fattigare länder drabbas också när USA lämnar WHO. Organisationens budget minskar då med 15 procent. AIDS-program och barnvaccinationer kan upphöra. WHO måste minska personalstyrkan, men strävar efter att få ett avtal om pandemier på plats. Kina förbättrar tillgången till sjukvård inom ramen för den femtonde femårsplanen.
Försäljningen av läkemedel ökar med 5 procent till 1 600 miljarder dollar, stärkt av läkemedel mot övervikt. Viktminskningsmediciner i tablettform lugnar spruträdda, medan Indien och Kina lanserar generika när patenten löper ut. Men läkemedelsföretag drabbas av tullar som införs i USA. För att undvika dem flyttar de produktionen. På grund av nedskärningar i statsbudgeten minskar satsningarna på forskning, vilket får forskare att söka sig utomlands.
håll koll på: Viktiga vacciner. Studier av individanpassade cancervaccin utökas under 2026. Vaccinerna bygger på mRNA-teknik (som prövades under covid-pandemin) och brittiska National Health Services omfattande databas. Men i USA avvecklas 22 projekt som syftar till att använda mRNA för luftvägssjukdomar som influensa. Bakgrunden är missriktad vaccinskepsis.
Infrastruktur
2026 ökar de fasta bruttoinvesteringarna, ett mått på investeringar i infrastruktur, med 6 procent till drygt 30 000 miljarder dollar. Men infrastruktur inom transport, energi, digitala lösningar och vatten stöter på hinder – allt från utsläppsmål till budgetnedskärningar. Nästan hälften av investeringarna görs i Asien, där man gynnar byggnation av nya vägar i stället för att reparera befintliga vägar. Järnvägsprojekt i Kina och Malaysia är på väg att slutföras. Singapore öppnar ett nav på östkusten, medan Vietnam lanserar en snabb tågförbindelse från norr till söder.
En fjärdedel av investeringarna görs i Europa, där utbyggnader av flygplatser kan innebära att gränserna för koldioxidutsläpp överskrids. Projekt inom förnybar energi kompenserar för dessa utsläpp, med stöd av en ny lagstiftning för europeiska elnät. Men Ungern och Serbien börjar bygga en ny oljeledning. Mellanöstern investerar i transport. Förenade Arabemiraten får sin första järnväg mellan olika städer. Syrien återuppbygger krigsskadade flygplatser. Libyen öppnar ett internationellt nav i Benghazi.
USA fokuserar på digital infrastruktur. Amazon, Google, Meta och Microsoft pumpar in 400 miljarder dollar i datacenter för att driva AI. Investeringarna i vattensystem minskar när statliga stöd försvinner.
Medier och underhållning
Jakten på tv-tittarnas uppmärksamhet inleder under 2026 ett nytt avsnitt. Det linjär-tv förlorar vinner streamingtjänsterna när framför allt yngre tittare undviker tablå-tv. Enligt analysföretaget eMarketer tillbringar vuxna amerikaner sju timmar om dagen framför tv-skärmar under 2026. Bara två femtedelar av detta ägnas åt linjär-tv. En del desperata äldre tv-bolag söker osannolika samarbetspartner – Netflix börjar erbjuda abonnenterna linjära tv-program från TF1, Frankrikes mest populära tv-bolag. Warner Bros Discovery knoppar av kabelverksamheten från streaming- och studioresurser. Den sistnämnda enheten utvecklar en Harry Potter-serie.
50 procent från 2020.
Traditionella filmskapare möter ökad konkurrens från mikrodramer – korta filmer som filmas för streaming på mobiltelefoner. I Asien är det redan populärt. Filmbolag använder sig av AI för kostnadsbesparingar och inspiration. Filmer som skapats med generativ AI är från och med 2026 inte diskvalificerade från att nomineras till en Oscar. Nu är det fritt fram att kopiera skådespelares utseenden och röster.
Reklam kan också vara på väg mot en AI-inspirerad förändring. Facebooks ägare Meta siktar på att helt automatisera sin annonsproduktion till 2026. Snart kan AI skapa reklamfilmer från grunden. Det är ett hot för reklambyråerna. En av dem, WPP, förväntar sig ändå att de globala reklamintäkterna ska öka med cirka 6 procent under 2026, med stöd av stora sportevenemang (se Sport).
håll koll på: Eftersom intresset för poddar har ökat, tar Golden Globes emot nomineringar för ”bästa podd”. Annonsörerna är med på tåget: WARC Media förväntar sig att satsningarna på poddreklam uppgår till drygt 5,5 miljarder dollar 2026.
Metaller och gruvdrift
Metaller glänser lite extra när priserna, enligt EIU, ökar med 7 procent 2026. Nickelpriserna ökar med 13 procent, mot bakgrund av batteriefterfrågan och ett minskat utbud. Indonesien behåller sitt exportförbud och startar en nickelbörs. Priserna på koppar, bly och zink stärks också, tack vare efterfrågan från företag inom ren energi, som drar till sig investeringar från Vale och andra gruvföretag. Men Kina producerar mindre koppar och amerikanska tullar gör att gruvföretagen inte flyttar dit.
Tullproblemen får aluminium- och stålpriserna att stiga. Indonesien bygger aluminiumsmältverk med kinesiskt stöd. Indien och USA producerar mer stål och Nippon Steel överväger att investera i båda länderna. Men Kina minskar produktionen för att hantera överkapaciteten. Åtgärder för att skydda Europas stålindustri förväntas upphöra, men gränsskatter på koldioxid håller importörerna borta. Produktionen av grönt stål ökar. EU och Indien stimulerar till återvinning av skrot.
Vissa metaller blir mindre värdefulla. Guld- och silverpriserna faller något från de senaste toppnoteringarna när dollarn blir mer stabil. Priserna på kritiska mineraler och sällsynta jordartsmetaller är dämpade. De påverkas av osäkerheten kring handelspolitiken i Kina. Men utbudet breddas när gruvföretagen fokuserar på batterimarknaden. Chile ger tillstånd för fler litiumprojekt i sina saltöknar och Australien raffinerar fler sällsynta jordartsmetaller medan Madagaskar satsar på grafit.
Fastigheter
Lägre räntor i många länder lyfter fastighetsmarknaderna under 2026, men olika mycket. Bostadspriserna är stabila i mindre städer – förklaringen är billigare bolån och begränsat utbud. Investerare i dyra megastäder som London och New York återfår sin tilltro. Kinas bostadsmarknad återhämtar sig långsamt efter en upprensning i fastighetsbranschen. I Dubai ökar utbudet av bostäder på marknaden.
Regeringar från Australien till Spanien lägger grunden för billiga bostäder. Storbritannien skruvar på plan- och bygglagarna. Skatter på korttidsuthyrning frigör bostäder i Nederländerna och Costa Rica. Hushållens storlek förblir oförändrad: 2,4 personer ryms under samma tak i Europa, 3,4 globalt och 5,3 i Mellanöstern och Afrika.
Kommersiella fastigheter bör gynnas av lägre räntor, särskilt i USA. Efterfrågan på kontor ökar när de anställda måste återvända till sina skrivbord, även om antalet färdigställda byggnationer i Europa sjunker till sin lägsta nivå sedan 2017. Kinesiska företag försöker använda utrymmet på ett mer effektivt sätt, vilket bidrar till överutbudet. Fler konsumenter söker sig till glittrande köpcentrum i hela Asien och Mellanöstern, men lageruthyrningen minskar parallellt med e-handeln. Hotell blir heta fastigheter: drygt 2 500 hotell förväntas öppna 2026.
håll koll på: Gröna byggnader. I maj måste EU-länderna införliva direktivet om byggnaders energiprestanda i den nationella lagstiftningen. Nya byggnader måste vara energieffektiva och äldre byggnader renoveras, annars riskerar de att bli ”strandade tillgångar”.
Tänk om?
Under 2026 kan västländernas sanktioner mot Ryssland tvinga landet att lägga ned vapnen i Ukraina. Det hoppas i alla fall Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Vissa tror att Rysslands ekonomi kan få problem när landets statliga investeringsfond sinar eller när västvärlden stryper den ryska exporten ytterligare. Andra hävdar att minskade restriktioner är en förutsättning för fred. Vad händer om sanktionerna mot Ryssland hävs 2026? Går Ryssland med på en vapenvila kan USA ge efter. Europa får göra samma sak. Reseförbud riktade mot enskilda ryssar kan snabbt lyftas. Även restriktioner avseende rysk import av mat och mediciner samt bankutlåning kan hävas. Detta kan bana väg för ett fredsavtal. Väst behöver dock behålla en del förhandlingskort – kanske kan man avstå från att låta Ryssland återinträda i betalningssystemet SWIFT och inte avveckla åtgärderna på energiområdet. I slutändan skulle hävda sanktioner innebära minskade budgetproblem för Ryssland. Europa får lägre energikostnader och Indien och andra länder slipper sekundärsanktioner. De potentiella fördelarna med en fred är stora, men vägen dit är smal.
Detaljhandel
Donald Trump har lyckats skada både kundernas och butikernas framtidstro. Med tullar och handelsfriktion håller världens konsumenter plånboken i ett fast grepp 2026. Globalt hamnar realtillväxten inom detaljhandeln på 2 procent. På marknader med låg exponering mot internationell handel ökar detaljhandelsvolymerna mer: Indien och Filippinerna uppnår en tillväxt på
5 respektive 7 procent, tack vare sina unga befolkningar.
av elprodukter och husgeråd 2026
– en ökning med 7 procent jämfört med föregående år.
Handelskrigen tvingar tillverkare av konsumtionsvaror att strukturera om leveranskedjorna. Fram till maj 2026 siktar sportjätten Nike på att minska beroendet av kinesisk import till USA från 16 procent till någonstans strax under 10 procent. Handelshinder gör också att nätbutikernas försäljning mattas av. En del av dem påverkas även av strängare regelverk. Nya e-handelsregler i Turkiet stärker exempelvis konsumentskyddet och gör att vissa elektronikprodukter kan returneras utan särskilda villkor.
Omfattande tullar på billiga kinesiska varor kan hjälpa andra återförsäljare att ta marknadsandelar. Ikea utökar sin fysiska närvaro i USA och öppnar två nya butiker 2026. Sydafrikas största klädförsäljare – Pepkor, The Foschini Group och Mr Price – öppnar upp till 600 butiker 2026. Och spanska Inditex öppnar världens största Zara-butik – 14 500 kvadratmeter – i Belgien.
håll koll på: Automatiserade lager. Walmart investerar 500 miljoner
dollar för att köpa robotar som ska fylla på hyllor och packa beställningar 2026. På så sätt kan företaget minska kostnaderna – och säga upp tusentals anställda.
Transport och logistik
Den globala transportbranschen kan behöva navigera i farliga farvatten under 2026, då Mellanöstern fortsatt är en oroshärd. Om Iran stänger Hormuzsundet eller Huthi-attackerna fortsätter i Röda havet, kan det medföra att fler laster måste ta vägen runt Godahoppsudden. Det tar längre tid och blir dyrare. Amerikansk protektionism och en svag global ekonomi gör att handelsvolymerna ökar med 1 procent i den rika världen och 3 procent på andra platser. En annan risk är rederiernas växande flottor: en kapacitetsökning som motsvarar miljontals standardcontainerfartyg håller på att byggas.
Fartygsägare kan skära ned på verksamheten för att hålla uppe fraktpriserna. Det kan också bli svårt att få tag på sjömän. 2026 räknar branschorganisationen International Chamber of Shipping med att det saknas 90 000 utbildade sjömän. Ryssar och ukrainare, som tidigare gärna gick till sjöss, har fullt upp med att kriga mot varandra. Geopolitiska spänningar gör dessutom yrket mindre lockande.
Logistikföretag har fokus på att nå ut till konsumenter på landsbygden under 2026. Amazon investerar 4 miljarder dollar för att tredubbla storleken på sitt leveransnätverk på landsbygden innan årets slut. Den amerikanska logistikjätten UPS planerar att förlita sig mindre på Amazon i sin transportverksamhet. Fram till andra halvan av 2026 förväntar sig UPS att transportvolymerna för Amazon minskar med drygt 50 procent.
Sport
I en situation med konflikter och minskad globalisering har idrottsbranschen som mål att under 2026 satsa på gränsöverskridande utbyten. Mexiko, Kanada och USA är tillsammans värdar för fotbolls-VM för herrar. Det blir en uppvisning av fotbollens globala tillväxt: hela 48 lag spelar 104 matcher (Spanien är favoriter). I Madrid genomförs en match i amerikanska NFL (amerikansk fotboll) och i London en NBA-match (basket). Ishockey är Kanadas nationalsport, men VM genomförs i Schweiz. Asiatiska spelen hålls i Japan under sloganen ”imagine
one Asia”.
Konkurrensen är hård också utanför arenorna när annonsörerna tävlar om åskådarnas uppmärksamhet (se Medier och underhållning). För att satsningarna ska ge utdelning måste tablåplanerarna vara noggranna: i februari får amerikanska Super Bowl, värt 800 miljoner dollar i annonsintäkter, konkurrera med vinter-OS och Paralympics om tittarna.
Arrangörer av sportevenemang måste hantera klimatförändringarna. När Tour de France körs i juli, med start i de spanska bergen, kan cyklisterna få kämpa mer med värmen än med backarna. Skidalpinism är en ny gren i OS i Italien, där konstgjord snö används i stor omfattning. Maratonloppet på den frysta Pangongsjön i Indien ger också uppmärksamhet åt klimatförändringarna. 2026 kallas tävlingen ”Det sista loppet”.
Teknik och telekom
Entusiasmen för AI avtar inte, men blandas med viss frustration. EU:s strikta AI-förordning träder i kraft i augusti. Men tillsynsmyndigheterna har svårt att hålla jämna steg med teknikutvecklingen. Sam Altman från OpenAI, företaget bakom ChatGPT, förväntar sig att AI ska börja generera ”nyskapande insikter” 2026.
Enligt konsultföretaget Gartner har kanske 80 procent av alla företag använt applikationer för generativ AI, en ökning från under 5 procent 2023. För många företag är det ändå svårt att tjäna pengar på AI. För att kunna utnyttja AI:s potential måste medarbetare och processer ställas om – och ambitiösa planer är på gång. 2026 behöver enbart Indien 1 miljon arbetstagare som är utbildade för att arbeta med AI. Det amerikanska konsultföretaget Cognizant lovar att utbilda 1 miljon personer.
Teknikföretag utvecklar en ny generation AI-chip för att göra datorer ännu smartare. Den ökade användningen av AI bör driva på efterfrågan på halvledare. Samsung öppnar sin första fabrik för chiptillverkning i USA, där taiwanesiska TSMC får bråttom att etablera sin andra anläggning för att kunna behålla sin dominerande ställning. På sin hemmaplan producerar företaget de mest avancerade halvledarna hittills – så kallade tvånanometerchip som kan öka beräkningshastigheten med 10–15 procent.
AI får ytterligare draghjälp av att drygt 85 av 100 personer har tillgång till internet 2026. Webbtjänster bidrar. Amazons bredbandsnätverk Project Kuiper klarar sannolikt inte deadline för att skicka upp mer än 1 500 satelliter till i juli.
Resor och turism
Turismbranschen firar stora segrar 2026 och löser problem kopplade till reserestriktioner, utsläppsminskningar och överturism. Rekordhöga 2 miljarder internationella resenärer spenderar 1 800 miljarder dollar, varav en fjärdedel kommer från Kina och USA. Indiernas internationella resande ökar kraftigt. Kina lockar 8 procent av alla internationella resenärer, tack vare en ny Legoland-park och visumfrihet för vissa länder. Men besöken i USA ökar bara med 2 procent mot bakgrund av gränskontroller och höga priser – även om fotbollsfans kanske vallfärdar till fotbolls-VM i Nordamerika (se Sport).
Alltid lika populära Europa håller koll på sina besökare genom biometrisk identifiering och ett system för resenärer som omfattas av visumfrihet. Andra platser med hög tillväxt är Sydostasien och kanske en del mer osannolika ställen: Ryssland testar visumfrihet för brasilianare, sydafrikaner och vissa andra nationaliteter. Saudiarabien hoppas att Amaala, ett utvecklingsprojekt inom lyxturism, lockar fler turister.
Minst 16 nya kryssningsfartyg lämnar olika hamnar, trots utsläppsregler i Norge och Kanada samt begränsningar för antalet besök i europeiska hamnar, som Barcelona och Cannes. Flygbolagen får ha en sista sommar med frivilliga utsläppsmål innan CORSIA-systemet för internationell flygtrafik införs. Under tiden inviger flygbolagen nya flygrutter över Atlanten, med höga koldioxidutsläpp.
Håll koll på: Kryssningsfartyg till undsättning. Rederibranschens andel av de globala utsläppen ligger kvar på 2 procent. Men 2026 invigs det första vätgasdrivna kryssningsfartyget, Viking Libra. Det drivs av bränsleceller och släpper bara ut vattenånga.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
