Bantningsmedel bra för mycket mer än vikten
2026 får vi nya varianter av bantningsmedel som är lättare att ta, fungerar bättre och verkar längre – och ger inte bara smalare midjor, utan tycks också minska risken för en rad andra krämpor.
2026 får vi nya varianter av bantningsmedel som är lättare att ta, fungerar bättre och verkar längre – och ger inte bara smalare midjor, utan tycks också minska risken för en rad andra krämpor.
Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Natasha Loder, hälsoredaktör, The Economist
Suget efter bantningsmedel, så kallade GLP-1-läkemedel, har varit omättligt sedan de kom ut på marknaden för ett årtionde sedan. 2024 omsatte de globalt 54 miljarder dollar, en siffra som garanterat stiger de närmaste åren. Medlen, som är kända under namn som Wegovy, Ozempic, Mounjaro och Zepbound, utlovar inte bara smärtare midjor, utan tycks också minska risken för en rad krämpor som berör hjärta, lever och njurar. Medan läkemedelsföretagen stångas för att få störst del av kakan, dukas nya lockelser upp på smörgåsbordet 2026.
En stor förändring att hålla utkik efter är det första GLP-läkemedlet som kan intas oralt. Novo Nordisk, det danska bolaget bakom Wegovy och Ozempic, förbereder lanseringen av ett piller med semaglutid – den verksamma substansen i dessa läkemedel – som leder till en genomsnittlig viktminskning på 16,6 procent på ett år. Ett rivaliserande piller är orforglipron som görs av Eli Lilly, den amerikanska tillverkaren av Mounjaro och Zepbound. Det noteras för en 12,4-procentig viktminskning.
Piller är mindre effektiva än sprutor, som kan minska vikten med 16–23 procent på ett år, men mycket enklare att hantera. Ahmed Ahmed vid Imperial College London påpekar dock att pillren kanske inte når samma resultat utanför kontrollerade testmiljöer. Med ett dagligt piller i stället för en spruta i veckan är det lättare för patienterna att glömma doserna, eller att hoppa över dem på grund av negativa biverkningar.
En förändring att spana efter är bantningsmedel i pillerform.
Samtidigt är också förbättrade versioner av injicerade läkemedel på gång. 2026 riktas uppmärksamheten mot Eli Lillys nya kandidat, retatrutide, en injicerbar ”triagonist”; detta protein aktiverar tre receptorer som inverkar på vikten och kallas bantningsmedlens ”Godzilla”. I fas 2-studier har deltagare tappat 24 procent av sin kroppsvikt på 48 veckor. Dessa resultat behöver upprepas i större fas 3-studier, vilka väntas bli klara i slutet av 2025. Hack i häl ligger CagriSema från Novo Nordisk. Det medlet är en kombination av Wegovy och hormonet amylin som har en mättande effekt, vilket visats genom en 23-procentig viktminskning i
fas 3-studier.
Under tiden arbetar andra med långverkande GLP-1-injektioner som kan göras varje månad, snarare än varje vecka. Det amerikanska bolaget Amgen har utvecklat en månatlig spruta som kallas MariTide och tycks ge 20 procents viktnedgång på ett år, även om det behöver bekräftas i fas 3-studier. Det forskas också på behandlingar som kan motverka den muskelförlust som förknippas med GLP-1-medel. Eli Lilly utvecklar antikroppsläkemedlet bimagrumab, som fäster vid receptorer i kroppen som ökar skelettmuskulaturen. Hittills har tester visat att i kombination med läkemedelssubstansen semaglutid kan den ge 22 procents viktminskning på 72 veckor, varav 93 procent är från fett, mot 72 procent med enbart semaglutid. Tester på det medlet fortsätter 2026.
Störtfloden av nya produkter kommer att berika läkemedelsbolagen. Men konkurrensen kan också pressa ner behandlingskostnaderna, när första generationens medel eller de som inte når toppresultat måste säljas till lägre priser. En del statligt stödda hälsovårdssystem lär teckna storskaliga avtal framöver, vilket kan bredda tillgången. Och när patentet för semaglutid löper ut under 2026 på många marknader, dock inte i USA eller Europa, kan generikatillverkare göra billiga kopior och öka tillgängligheten i länder som Brasilien, Kina och Indien (se diagram).
Om generisk semaglutid blir tillgänglig för alla i världen med fetma och diabetes, kan det rädda 2,1 till 3,1 miljoner liv om året, enligt en beräkningsmodell. Dessutom är det känt att GLP-1-läkemedel kan minska hjärt- och kärlsjukdomar, förbättra sömnapné, skydda njurar och lever – och tycks även kunna minska beroendebeteende. Tidiga resultat antyder till och med minskad risk för cancer och alzheimer. Fler uppgifter om dessa oväntade sidovinster av GLP-1-användning kommer att publiceras de närmaste månaderna. Hur man än vrider på det, ser 2026 ut att bli ett avgörande år för dessa anmärkningsvärda läkemedel.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
