Kan prestationshöjande medel i OS bli nästa steg?

2026 ordnas ”De förstärkta spelen” som låter idrottarna använda prestationshöjande medel. Är det ett tecken på att en normalisering av dopning redan är i full gång?

Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.

Natasha Loder, hälsoredaktör, The Economist

Vad sägs om den här djärva och kontroversiella idén: ett idrottsevenemang där prestationshöjande medel (PEDs) inte bara är tillåtna, utan även uppmuntras? Det är precis vad den australiske advokaten och entreprenören Aron D’Souza har arbetat med de senaste åren. D’Souza hävdar att hans idrottstävling Enhanced Games eller Förstärkta spelen, tar ställning för frihet och valfrihet. Alla är inte övertygade. Tanken på ett ”dopnings-OS” har fått skarp kritik från idrotts­organisationer. Hur som helst ska spelen efter åratals spekulationer äga rum 21–24 maj 2026 i Las Vegas.

På programmet står simning, löpning och tyngdlyftning, med prissummor på en halv miljon dollar per gren. Målet är att lägga till fler idrotter kommande år. Och den som slår ett världsrekord ska få en miljon dollar i bonus. Arrangörerna utlovar globala direktsändningar, men har inte släppt några detaljer om sådana samarbeten. 

Deltagarna måste inte dopa sig, de får tävla som ”naturliga” idrottare. Men de som använder prestationshöjande medel måste göra det under medicinsk övervakning och får endast använda medel som har godkänts av USA:s läkemedelsmyndighet. Enligt arrangörerna ska rättvisa förhållanden skapas genom att alla idrottare börjar ta dopningsmedlen samtidigt. Detta kommer att göras i två omgångar, varav den andra är precis inför själva tävlingarna. 

2025 har Internationella olympiska kommittén och antidopningsorganisationerna USADA och WADA gått ut med tydliga varningar om farorna med att tillåta någon form av prestationshöjande medel. Traditionella idrottsförbund har också uttryckt farhågor om att Enhanced Games skulle kunna normalisera och glamorisera dopning för unga idrottare.

Premiär­tävlingarna innehåller simning, löpning och tyngdlyftning.

Men Luke Turnock, som undervisar i kriminologi på University of Lincoln, påpekar att normalisering av dopning redan är i full gång, påhejat av influerare i sociala medier, gymkultur och en allmän läkemedels­trend i samhället.  Den farmaceutiskt trimmade hästen har redan galopperat ut ur stallet. 

Eftersom droganvändningen måste uppges och noga övervakas, hävdar arrangörerna att Enhanced Games ska bli det ”säkraste” idrottsevenemanget i historien. Det påståendet bör granskas. Men arrangörer­nas kommersiella ambitioner uppfylls bara om idrottarna uppenbart tjänar på deras insatser, eftersom spelen dessutom syftar till att marknadsföra en planerad plattform för hälsovård på distans – som också ska lanseras 2026, med erbjudanden om kosttillskott och ”medicinskt övervakade insatser”. Endast få detaljer är kända, men där ingår sannolikt testosteronterapi, en behandling som blir allt populärare i USA och andra länder.

Mycket pekar på att dopningsmedlen fungerar. Kristian Gkolomeev, en grekisk simmare som arbetade med arrangörerna för att testa konceptet, underskred världsrekordet på 50 meter frisim 2025 med hjälp av prestationshöjande medel. Han deltar även 2026, tillsammans med simmarna Ben Proud, James Magnussen och Andrii Govorov.

Proud förklarade sitt beslut med att det skulle krävas ”13 års VM-guld” för en idrottare att tjäna lika mycket som man kan göra i Enhanced Games. Han påpekade att inte ens olympiska mästare brukar kunna spara pengar till pensionen. Storbritanniens simförbund har fördömt hans beslut att medverka.

Enhanced Games ifrågasätts inte bara på arenorna, utan också i domstolar. Efter att Gkolomeev slog rekordet införde internationella simförbundet FINA en ny stadga som utesluter idrottare och personal, inklusive tränare och läkare, som deltar i tävlingar som tillåter förbjudna medel. Enhanced Games-arrangörerna svarade med en konkurrensrättslig stämning på 800 miljoner dollar där de hävdar att de är utsatta för en fientlig kampanj som ska krossa dem genom en framtvingad bojkott.

Mer står på spel än bara sportresultat. D’Souza och hans finansiärer, däribland techmiljardären Peter Thiel och Christian Angermeyer, som investerar i just ”livsvetenskap” och ”mänsklig förbättring”, tänker sig en framtid då det är vardagsmat med prestationsförbättrande substanser, vilket omdefinierar vad det innebär att vara människa. Det är oklart om det går att skapa en supermänniska. Men sportfansen är kluvna –  skiljelinjen går mellan dem som vill och de som väljer att inte vilja se spelen.