Månen tur och retur blir äntligen av – kanske
Amerikanska astronauter i en förbiflygning av månen är bara ett av många ambitiösa rymduppdrag att spana efter 2026.
Blir det äntligen av eller inte? Sedan 2023 har USA:s rymdstyrelse Nasa lovat att rymdfärden Artemis 2 ska sända astronauter runt månen. Efter många förseningar har uppskjutningen nu spikats till februari 2026.
Från The World Ahead 2026 publicerad i The Economist, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Alok Jha, vetenskapsredaktör, The Economist
Blir det äntligen av eller inte? Sedan 2023 har USA:s rymdstyrelse Nasa lovat att rymdfärden Artemis 2 ska sända astronauter runt månen. Efter många förseningar har uppskjutningen nu spikats till februari 2026.
Det blir i så fall den andra flygningen för Nasas Space Launch System, en dyr raket för supertunga transporter, och den första med besättning ombord på rymdfarkosten Orion. Under tio dagar väntas astronauterna – Reid Weisman, Victor Glover, Christina Koch och Jeremy Hansen – flyga runt månen för att testa farkosten och livsuppehållande system. Det skulle bana väg för Artemis 3, den första bemannade månlandningen sedan Apolloprogrammet avslutades 1972.
Privata bolag har också ambitiösa planer. Vast, ett nystartat bolag i Long Beach, Kalifornien, tänker skjuta upp världens första kommersiella rymdstation i maj 2026. Haven 1 ska ha en beboelig volym på 45 kubikmeter och kunna användas för både statliga och privata uppdrag. När stationen varit i omlopp några månader ska företagets första besättning skjutas upp och tillbringa två veckor där. Stationen ska vara värd för totalt fyra rymduppdrag och beräknas vara i omlopp i tre år. Vast positionerar sig inför nedläggningen av den internationella rymdstationen ISS 2030, och siktar på att bli en ersättningsplats för experiment med mikrogravitation.
Samtidigt kommer SpaceX att fortsätta testa sin jättelika Starship-raket. 2026 hoppas världens ledande raketföretag ta sitt mest ambitiösa steg hittills – en färd till Mars. Under 2026 kommer jorden och Mars att ligga perfekt i linje för en uppskjutning, och Elon Musk har länge sagt att han vill utnyttja det tidsfönstret för att sända ett obemannat Starship till den röda planeten. Om han missar den luckan, vilket är rätt troligt, blir nästa chans 2028.
Kina kommer å sin sida att fortsätta sin färd ut i rymden, och till månen, med uppdraget Chang’e 7 i slutet av 2026. Det inbegriper en satellit, en månlandare, en motoriserad landfarkost och en mindre spaningssatellit. Landaren kommer att gå ned på den upplysta kanten av Shackletonkratern, nära månens sydpol, och dess två undersökningsfarkoster ska utforska de permanenta skuggorna i närheten. Precis som tidigare kinesiska uppdrag kommer Chang’e 7 att samla data om möjliga framtida månbaser. Sydpolen är anmärkningsvärd på grund av den potentiella förekomsten av vatten, användbart för att dricka och för att producera raketbränsle. Nasa är också intresserade av området som landningsplats för Artemis 3.
Bland andra möjliga uppskjutningar finns den europeiska rymdstyrelsen Esas planetsökande rymdfarkost Plato och Kinas rymdteleskop Xuntian. Ryssland ska testa sin raket Sojuz 5 för första gången. Och den japanska rymdstyrelsen Jaxa skjuter upp sin rymdsond MMX, Martian Moons eXploration. Den expeditionen, som är ett samarbete med Nasa och Esa, ska 2031 hämta hem prover från Mars månar Phobos och Deimos.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
