Digital beredskap i en polykrisvärld
Hur Europa ska tänka kring cybersäkerhet, digital suveränitet och motståndskraft. Alexander Norén, SVT och Christina Backlund, Shibuya, ger en lägesbeskrivning.
I en värld där globala risknivåer ligger långt över det historiska snittet har digital infrastruktur blivit en central del av samhällets beredskap. Frågan är inte längre om digital säkerhet är viktig – utan hur företag, stater och Europa som helhet ska navigera mellan innovation, konkurrenskraft och nationell säkerhet.
Text: Ulrica Segersten. ©InPress2026.
När de globala risknivåerna ligger långt över det historiska snittet har digital infrastruktur blivit en central del av samhällets beredskap. Frågan är inte längre om digital säkerhet är viktig – utan hur företag, stater och Europa som helhet ska navigera mellan innovation, konkurrenskraft och nationell säkerhet.
Det var utgångspunkten för samtalet mellan Christina Backlund, vd för svenskägda Shibuya, och SVT:s teknik- och näringslivsreporter Alexander Norén på Världen 2026.
Christina Backlund inleder med att sätta ramen: digitalisering och datahantering är inte längre en teknisk stödfunktion, utan en strategisk fråga för alla organisationer.
– Digitala tjänster och data måste hanteras säkert för att företag och offentliga verksamheter överhuvudtaget ska kunna existera, vara innovativa och möta nya hot, säger hon.
Tidigare kunde it-beslut ofta fattas utifrån prestanda och kostnad, med cybersäkerhet som ett separat lager. I dag ser verkligheten annorlunda ut.
– Digital infrastruktur måste in i styrelserummet. Det handlar om överlevnad som nation – men också om att bygga konkurrensfördelar i en ny verklighet.
Backlund menar att tiden för enkla ”me too”-strategier är förbi.
– Förr kunde man göra som grannen. I dag måste varje organisation analysera sina egna mest kritiska tillgångar och vad säkerhet faktiskt betyder för just deras framtid.
En uppkopplad värld – och behovet av digital suveränitet
Alexander Norén pekar på den grundläggande spänning som präglar debatten: vi vill ha global uppkoppling, men samtidigt allt fler ”öar av säkerhet”.
– Det politiska intresset för digital suveränitet har vuxit kraftigt, inte minst på grund av Europas beroende av ett fåtal stora amerikanska teknikbolag, säger han.
Frågan är dock inte binär.
– Hur långt man ska gå i strävan efter digital självständighet beror helt på vem man är.
För militär och underrättelsetjänst är kraven extrema – full kontroll över hela kedjan. För andra verksamheter är riskbilden annorlunda.
– Den avgörande frågan är hur kritisk verksamheten är för samhällets funktion i kris. Det bör avgöra var man placerar sig på skalan.
Christina Backlund påminner om en ofta förbisedd realitet: näringslivet utgör omkring 90 procent av det civila försvaret.
– Försvar och militär har länge arbetat med de här frågorna. Men om vi ska bygga nationell motståndskraft måste även företag förstå hur de skyddar sin mest kritiska data.
Det gör frågan både bredare och mer komplex.
– Digital säkerhet är inte längre en fråga för ett fåtal sektorer. Den angår i princip alla.
Samverkan – men fortfarande silos
På frågan om hur väl samordnad diskussionen är mellan stat, försvar och näringsliv är svaret: bättre än förr, men långt ifrån tillräckligt.
– Det finns fler forum i dag, bland annat genom MSB och nya tillsynsstrukturer, säger Backlund. Men samarbetet mellan branscher kan bli mycket starkare. Ingen aktör kan lösa frågan om digital suveränitet ensam.
Hon pekar också på behovet av lokal kompetens.
– Förr kunde ett stort bolag vara svaret. I dag behöver vi många svar på många frågor.
En av de svåraste frågorna gäller Europas beroende av amerikanska moln- och teknikjättar.
– I teorin skulle någon kunna ”slå av strömmen”, konstaterar Alasdair Ross. Hur hanterar man det beroendet?
Christina Backlund betonar att det vore orealistiskt att låtsas som om detta beroende inte finns.
– Vi har byggt på amerikansk teknik i decennier. IBM har funnits i över 100 år. Det är fantastisk teknik, och den har gjort oss framgångsrika.
Men framtidens strategier kan inte bygga på gårdagens antaganden.
– Tankeexperimentet att ”slå av strömmen” är nyttigt. Det tvingar varje organisation att fråga sig: vad är mest kritiskt för mig, och hur skyddar jag det?
Fullständiga ersättningar finns inte i dag, men riktningen är tydlig:
– Som samhälle måste vi arbeta mot fler alternativ, även om det innebär kompromisser på vägen.
Bekvämlighetens makt
Alexander Norén pekar på en ofta underskattad faktor: bekvämlighet.
– Det är extremt lockande att fortsätta använda det man alltid har använt. Allt sitter ihop i samma ekosystem – mejl, kalender, HR, moln.
För att europeiska alternativ ska kunna växa krävs efterfrågan.
– Den kommer sannolikt att börja hos staten och myndigheterna, där det finns politiskt tryck att välja europeiska lösningar.
I dag går omkring 80 procent av investeringarna över Atlanten.
– Det lämnar mindre kapital för att bygga starka alternativ i Europa. Den balansen måste förändras.
Avslutningsvis vad bör företag konkret göra?
Christina Backlunds råd är tydligt:
– Låt affärslogiken styra. Följ pengarna.
Identifiera det som gör verksamheten unik – där värde skapas och konkurrens uppstår.
– Det är där du ska lägga ditt starkaste skydd.
Alasdair Ross sammanfattar med en liknelse:
– Om du bara kan rädda en sak i en kris – vilken tillgång är det? Där ska du investera.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
