Flygande bilar, humanoida robotar – och AI i industriell skala
Johan Nylander, Asienkorrespondent för Dagens Industri, ger en direktrapport från Hongkong hur Peking siktar på att dominera halvledare och elbilar 2026.
I väst finns ofta en föreställning om att vi ”förstår” Kina – vad landet gör och vad som driver dess agerande. Men hur ser Kina egentligen på sig självt och på sin relation till omvärlden?
Text: Ulrica Segersten. ©InPress2026.
I väst finns ofta en föreställning om att vi ”förstår” Kina – vad landet gör och vad som driver dess agerande. Men hur ser Kina egentligen på sig självt och på sin relation till omvärlden? För Johan Nylander, som bevakar Kina och Asien från Hongkong, är tempot konstant högt.
– Det är som att vara väderreporter mitt i en evig tyfonsäsong. Varje dag är lika galen som den förra.
Han återkommer ofta till Shenzhen, som han beskriver som ett av världens mest intensiva teknologiska kraftcentrum.
– Jag går runt på teknikmarknaderna där, och varje gång blir jag chockad över vad jag möter.
Vid ett besök för bara några veckor sedan såldes fullstora humanoida robotar rakt över disk.
– Människoliknande robotar som kan breakdansa och utöva kung fu. Prislapp: runt 100 000 kronor.
I nästa butik: flygande bilar – drönarliknande farkoster för två personer.
– Flygande bilar och flygtaxibilar är inte längre science fiction. Det händer nu. Man räknar med kommersiella flygtaxitjänster redan i år.
Exporten går starkt till Korea och Japan, och Saudiarabien är en viktig marknad för VIP-transporter – från flygplats till hotell, utan trafikstockningar.
– Det låter ganska attraktivt.
Europa är däremot svårare.
– Av en anledning som nog inte förvånar någon: regleringar.
”Den teknologiska framtiden tillhör Kina”
Sammantaget menar Johan Nylander att Kina ser på sig självt med stort självförtroende. Det finns en stark övertygelse om att den teknologiska framtiden tillhör Kina.
Alasdair Ross pekar på att väst ibland tenderar att se Kina som reaktivt – som om landets innovation främst är ett svar på västerländska beslut. Men med en fjärdedel av världens befolkning och en enorm hemmamarknad är Kina mindre beroende av omvärlden än många vill tro. Samtidigt har tempot i västpolitiken skruvats upp, inte minst genom Donald Trump.
Pressas Kina bakåt av amerikansk aggressivitet – eller håller landet fast vid sitt långsiktiga spel?
– Det korta svaret är: Kina håller fast vid sitt långsiktiga spel. Precis som man har gjort i tusentals år, säger Johan Nylander.
USA har infört exportkontroller och tullar för att begränsa kinesiska företags tillgång till avancerad teknik, särskilt halvledare och chip.
– När jag pratar med kinesiska techbolag säger de samma sak: ja, det är ett problem. Men det är ett farthinder – inte ett stopp.
Restriktionerna har snarare förstärkt viljan till självförsörjning.
– Man vill inte vara beroende av USA eller väst när det gäller teknik, energi eller livsmedel.
Kina har redan gjort stora framsteg inom egen hård- och mjukvara.
– På sätt och vis har begränsningarna stärkt innovationen.
Industripolitik på steroider
En avgörande faktor bakom Kinas framgångar är en extremt offensiv industripolitik: massiva subventioner, riktad kreditgivning och fokus på utvalda framtidssektorer. Så tog Kina över solpanelsmarknaden. Samma sak har hänt med elbilar. Kinesiska elbilar tar marknadsandelar både i Asien och i väst.
– Är det här modellen Kina kommer att följa även i nästa innovationsvåg, särskilt inom AI? frågar Alasdair Ross.
– Ja, absolut – utan tvekan, svarar Johan Nylander.
Exporten av elbilsbatterier till Europa ökade med 70–75 procent förra året.
– Trots att Europa försöker bromsa inflödet känns utvecklingen nästan ostoppbar.
Nu står nästa sektor i fokus: artificiell intelligens.
– AI är ett av Kinas högst prioriterade strategiska områden. Runt 5 procent av BNP går till industristöd i strategiska sektorer, och AI är nummer ett.
Automation, robotik och självkörande fordon – allt leder tillbaka till AI.
– Har du en AI-affärsidé i Kina i dag finns det en enorm kraft och dynamik. DeepSeek är bara ett av många AI-bolag.
Bristen på tillgång till de mest avancerade chipen har dessutom tvingat bolagen att bli mer effektiva.
– Man utvecklar AI som kräver mindre energi och beräkningskraft. Än en gång har begränsningarna drivit innovation.
Avslutningsvis ställer Alasdair Ross frågan: Om du fick önska en sak av Europa – vad skulle det vara?
Svaret kommer snabbt:
– Mer fokus på innovation. Mindre fokus på reglering.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
