Elon Musk om AI, pengar, politik och Kina
Elon Musk, världens rikaste man, diskuterar sin vision för framtiden, där AI och robotar radikalt förändrar arbetsliv och samhälle i en intervju med The Economists chefredaktör Zanny Minton-Beddoes.
Elon Musk, världens rikaste man, diskuterar sin vision för framtiden, där AI och robotar radikalt förändrar arbetsliv och samhälle i en intervju med The Economists chefredaktör Zanny Minton-Beddoes.
Ur The Economist, 23 juli 2026, översatt av InPress. ©2026 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Elon Musk är, enligt honom själv, en modern Kassandra* – bättre än de flesta på att sia om framtiden, men dömd att inte bli trodd.
”Folk inser inte att det jag säger kommer att inträffa”, säger han i en 90-minuters Insider-intervju som genomförs i en gigantisk Teslafabrik i Texas där elbilar själva kör av från det löpande bandet.
Det kan bero på att hans framtidsspaningar sträcker sig från det oroande till det rent bisarra. Musk förutspår att inom fem år kommer system med artificiell intelligens att överträffa den sammanlagda mänskliga intelligensen. Inom tio år kommer robotar på arbetsplatser att inleda en era av ”ett så otroligt överflöd” att pengar blir betydelselösa.
Och inom tjugo år kommer Storbritannien – ett land han inte har besökt på åratal – att vara uppslukat i ett inbördeskrig.
Även om man inte tror på Elon Musks profetior, är de värda att ta på allvar. Världens första dollarmiljardär är den drivande kraften bakom Tesla och SpaceX, raketföretaget som blivit ett AI-konglomerat, och han formar framtiden mer än någon annan entreprenör.
Hans inflytande, som bygger på pengar och geniala ingenjörsbragder, sträcker sig från Vita huset till globala oroshärdar som Ukraina. Tack vare 240 miljoner följare på hans egen sociala plattform X, får Musks åsikter – och särskilt de som är splittrande – omfattande konsekvenser.
Iförd svarta boots och en läderjacka med loggan från hans chatbot Grok på ryggen visade han glimtar av den stenhårda målmedvetenheten som har gjort honom till pionjär inom tillverkning av elbilar och mot alla odds skickat ut återanvändbara raketer i rymden. Han visade också hur fixerad han är vid att forma sin egen verklighet, även med oförsonlighet i ämnen som ligger utanför hans expertis.
Det var Musks första längre intervju sedan börsnoteringen av SpaceX. Samtalet handlade mest om AI. Han anser att det är en teknik som kan kasta honom ”från upprymdhet till skräck” under en och samma dag. För närvarande är hans ”filosofiska slutsats” att ”se det från den ljusa sidan”.
AI kommer att drivas från serverhallar i rymden
Det är ett val som passar med hans egna syften. Musk tror att AI-system och robotar så småningom kommer att sköta de flesta digitala och fysiska arbetsuppgifter, vilket gör människans arbete ”valfritt”. Därför utvecklar XAI (som nu heter SpaceXAI) system för att utföra kognitiva uppgifter som programmering, medan Tesla tillverkar humanoida robotar. Musk planerar att driva hela AI-klabbet från serverhallar i rymden.
“Pengar kommer att bli irrelevanta“
I brist på arbeten föreslår han att det kan behövas en storskalig omfördelning av förmögenheter för att skapa ”en universell hög inkomst” för människorna. Men även om världens rikaste man säger att han gärna betalar ”miljarder i skatt”, hävdar han samtidigt att pengar kommer att bli irrelevanta inom ett decennium. Följaktligen tycker han att stater helt enkelt ska ”trycka folkcheckar”, efter att deflation har blivit ett större problem än inflation när maskiner erbjuder oändliga mängder varor och tjänster.
”Sakerna som jag gör är så befängda att det är svårt att tro att de är verkliga.”
Musk medger att det finns påtagliga risker med allt kraftfullare AI-system. Medveten om att de tidiga modellernas kapacitet snabbt har förbättrats vidareutvecklar han ett färskt förslag från sir Demis Hassabis, medgrundare till Google DeepMind, om att USA:s regering bör inrätta ett självreglerande organ där branschen ska kunna testa hur farliga de egna modellerna är.
Enligt Musk bör den satsningen även inbegripa Kina – och ledande AI-labb, inklusive de kinesiska, som bör få en vecka eller två på sig för att undersöka varandras senaste modeller innan de släpps och därmed kunna varna regeringarna i både Washington och Peking om eventuella risker.
250 år av invandring har format USA
En historia präglad av både öppna och stängda gränser.
”Konkurrenterna kan göra varandra ärliga.”
Han går så långt att han antyder att han, för att hålla modellerna säkra, till och med kan vara beredd att begrava stridsyxan med OpenAI-ledaren Sam Altman, som han har förlorat mot i rätten. Fallet gällde anklagelser från tiden då de tillsammans grundade AI-labbet.
”Om vi måste prata så kommer vi i slutändan att prata”, säger han, och tillägger att båda två ”för världens bästa” kan behöva ”bortse från personliga motsättningar”.
Elon Musk verkar mycket mindre bekymrad över de kinesiska labbens framväxt än andra AI-ledare, som Anthropics Dario Amodei. Han är imponerad av nya släpp som Kimi K3 som lanserades av Moonshot AI, och förmodar att det finns ”en stor chans” att kinesiska AI-företag ”i något läge blir världsledande”.
Han pekar på landets eltillgångar som är överlägset större än USA:s och dess förmåga att pumpa ut robotar. Han tillägger att filmerna med kinesiska robotar som slår av varandras huvuden är ”rätt kul”.
Musk ogillar försöken från vissa i Trumps administration att förbjuda amerikanska företag att använda kinesiska modeller, och påpekar att det knappast skulle hindra deras tillverkare från att vinna AI-kapplöpningen. Han räknar med att Kina till slut löser sin brist på avancerade mikrochips – en följd av amerikanska exportrestriktioner – genom att tillverka egna litografimaskiner; utan sådana kan de inte tillverka tillräckligt många högklassiga halvledare.
För närvarande har det holländska företaget ASML monopol på försäljningen av de mest avancerade litografimaskinerna och är förhindrat från att sälja dem till USA:s stormaktskonkurrent.
”Men Kina är närmare att lösa litografiproblemet än de flesta inser”, säger Musk.
Den mångsidige entreprenören skäms inte över sin stora makt. Han hävdar att AI till slut kommer att kontrollera allting och att hans dominans i SpaceX, där hans aktier svarar för över 80 procent av rösterna, syftar till att säkra att bolaget når sitt långsiktiga mål att förvandla mänskligheten till en multiplanetär art med en koloni på Mars – även om det kortsiktigt sänker vinsten.
Blev alltför inblandad i politik. “Jag rycktes med, ärligt talat.”
Och apropå hans makt över amerikansk politik, där hans pengar och inflytande hjälpte Donald Trump att återfå makten 2025, och tillfälligt gjorde Musk till chef över slakt av statlig byråkrati, säger han att han blev alltför inblandad. ”Jag rycktes med, ärligt talat.”
Han visar ändå inga tecken på att vilja lämna den geopolitiska predikstolen. Även om SpaceX:s Starlink-satelliter, som ger nätuppkoppling på avlägsna platser, har använts för att hjälpa Ukraina att motstå Rysslands invasion, förblir Musk orubblig i sin åsikt att ett fredsavtal bör innehålla territoriella vinster för angriparen. Han beskriver mediernas framställning av Europas ytterhöger som ”falskt, vilseledande struntprat”, och hävdar att den består av ”normala personer” som vill ha trygga städer, säkra gränser och rimliga offentliga utgifter.
Hans jeremiader om inbördeskrig i Storbritannien bygger på åsikten att ett inflöde av människor vars värderingar är ”motsatsen till västerländska uppfattningar” kommer att leda till en sammandrabbning. På frågan om han är antimuslimsk, svarar Musk: ”Jag är emot våldtäkt och mord. Jag är emot införandet av regler och lagar som strider mot vad vi har vant oss vid i väst, och det är synd och skam att traditionella medier, som ni, inte förstår det.”
Det är oklart hur hans mörka bild av framtiden utanför USA passar ihop med hans utopiska AI-tro. Och även Elon Musk undrar om allt stämmer överens. Ibland, säger han, tror han på en teori om att universum är en datorsimulering som skapats av utomjordingar. ”Sakerna som jag gör är så befängda att det är svårt att tro att de är verkliga.”
Visste du att …
* Kassandra var en trojansk prinsessa i den grekiska mytologin, som kunde förutsäga framtiden – men som var förbannad på att ingen trodde på hennes profetior. I dag används namnet om någon som varnar för kommande katastrofer eller faror, men inte blir lyssnad på.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om oktober 2026.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
