Ur Science & TechnologyThe Economist, 13 december 2023, översatt av InPress. ©2023 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Shake, shake, shake, shake”, sjunger Taylor Swift från scenen på Lumen Field i Seattle klockan 22.35 på kvällen den 22 juli. Fansen svarar entusiastiskt; arenan skakar därefter; det syns på en seismograf i närheten. För popälskare är Shake it off en peppig, mäktig, ösig låt i 160 slag per minut. För Pacific Northwest Seismic Network, utformat för att övervaka jordbävningar, var det en signal på 2,6 hertz, där accelerationens amplitud nådde uppemot en centimeter per sekund, per sekund.
Den välplacerade seismografen blev allmänt känd för första gången i januari 2011, när den vid en match i amerikansk fotboll fångade Seattle Seahawks-fansens reaktion på en magnifik touchdown av Marshawn Lynch, en runningback känd som Beast Mode. Beast Quake gick till den lokala idrottshistorien. När så Swift kom till stan i två kvällar under sin Eras-turné, såg Jacqueline Caplan-Auerbach, geologiprofessor vid Western Washington University, det hela som ett tillfälle att lära sig mer om hur evenemang på arenan skakar om omgivningen. 11 december presenterade hon några av sina slutsatser vid American Geophysical Unions höstmöte i San Francisco.
1985 satte Bruce Springsteen och hans E Street Band Nya Ullevi i Göteborg i gungning, så till den grad att vissa i publiken blev oroliga, och de gjorde så pass mycket skada att konserter därefter förbjöds på arenan. Det visade sig i senare analyser att detta inte berodde på Max Weinbergs mäktiga manglande bakom trumsetet, hur imponerande intensiv han än må vara. Publiken på marken rörde sig på ett sätt som gav resonans i leran under arenan, och i delar av byggnaden.
Dr Caplan-Auerbach ville se om sådan resonansförstärkning spelar en roll på andra håll, och försöka skilja mellan effekten av själva musiken och av publikens reaktioner. Hennes data från konsertkvällar visade två tydliga uppsättningar signaler, den ena med högre frekvenser (30–80 Hz), och den andra med lägre frekvenser (1–8 Hz). De högre frekvenserna syntes under soundcheck, när bandet spelade inför tomma läktare, och uteblev under konsertens ”överraskningslåtar”, när Swift spelade ensam, utan bandet. De lägre frekvenserna kom med publiken. Uppenbarligen kom de högre frekvenserna från själva musiken.
Max Martin vet hur man skapar en hitlåt
En tumregel för framgång: lägg hooken så tidigt som möjligt.
De lägre frekvenserna skiftade från låt till låt, i takt med musiken; de formades helt klart av publikens gensvar, snarare än av något slags allmän resonans i byggnaden. Övertoner ovanför huvudsignalen verkar bero på vad som inom signalanalys kallas ett ”impulståg”, där upprepade signaler vid en viss frekvens skapar övertoner vid multipler av den frekvensen. Jordi Díaz och hans kollegor kom till den slutsatsen i sin seismiska analys av en annan Springsteen-konsert, på Camp Nou i Barcelona 2016. Men Caplan-Auerbach menar att de också, i vissa fall, kan bero på att fansen tolkar rytmerna på olika sätt.
Effekten av låtarna och Swifts framträdande, som fångades på tidsstämplade bilder från konserten, tagna av fansen (bland dem Caplan-Auerbachs tonåriga granne, som står som medförfattare till artikeln) visade sig gå att återskapa i hög grad, även om publiken under den första kvällen var något mer energisk (kanske var de mer hängivna fans). Båda gångerna det sista crescendot i Love Story nådde sin topp, med orden Pulled out a ring and said ’Marry me Juliet’, så toppade också vibrationerna, när Swift triumferande höjde sin vänstra arm.
Sammantaget var signalen betydligt starkare än under ursprungsfenomenet Beast Quake, troligen eftersom Swift-fansen rör sig i takt, till skillnad från fotbollspubliken. Men skillnader i demografi och smak hos publiken kan lära oss mer om fenomenet. I augusti 2024 spelar heavy metal-veteranerna Metallica på Lumen Field. Seismografen väntar och ser vad lite headbanging kan göra för skillnad.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om, mars 2024. Översättare: Jesper Sandström
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."