Vad händer med produktiviteten i Sverige?

USA tycks ha fått upp farten. Men vad händer på vår sida av Atlanten? Medan den amerikanska produktiviteten växer i en takt som fått The Economist att tala om ett produktivitetsmirakel, ser bilden betydligt blekare ut i Europa. Vi frågade ekonomen Mårten Blix om Sverige hänger med – och vad som krävs för att knappa in produktivitetsgapet till USA?

Text: S-E Lindberg © InPress 2026.

USA fortsätter att utklassa Europa när det gäller produktivitetstillväxt. De senaste fem åren har produktiviteten i USA ökat med 2 procent per år, dubbelt så mycket som i Europa. Och förklaringen är större än AI. Det handlar om kapital, kompetens, forskning och ett företagsklimat som gör det lättare att växa. 

Mårten Blix, fil dr i nationalekonomi och chef för Almega Future Tech, har studerat hur olika faktorer påverkar produktivitetstillväxt. 

Vad är det som döljer sig bakom USA:s starka tillväxttal de senaste åren på nivåer som de flesta andra OECD-länder bara kan drömma om?

– Anledningarna till att USA kan visa på stark produktivitetstillväxt är till stor del att amerikanska företag har lyckats så väl. USA har några av världens högst värderade företag. Dessa, främst techbolag, har haft god tillgång till global spetskompetens, ledande utbildnings- och forskningsmiljöer och gott om riskkapital. Dessutom har de amerikanska bolagen kunnat arbeta ganska oförhindrat, eftersom lagstiftning och regleringar har släpat efter i USA, bland annat på grund av blockeringar i kongressen. Här är Europa knappt ens med i matchen, eftersom EU valt att lägga ut en regleringsmatta som i hög grad hämmar tillväxten och slår särskilt hårt mot mindre eller nya techbolag.

”Inom programmering kan produktiviteten tack vare AI öka med uppåt 80 procent, medan det i andra sammanhang kan handla om tämligen blygsamma effekter.”

Mårten Blix, fil dr i nationalekonomi och chef för Almega Future Tech

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att neddragningar inom utbildning och forskning, försämrade relationer till andra nationer, begränsningar i invandring, hög skuldsättning och minskad betydelse för dollarn som världsvaluta långsiktigt kan sätta käppar i produktivitetshjulen för USA. 

Vad säger då forskningen om vilka faktorer som är viktiga för att främja en god utveckling av produktivitet och välstånd?

– Forskningen visar att det inte finns några enkla och snabba recept för att öka produktivitetstillväxten. Det handlar snarare om en rad samverkande faktorer som över tid driver välståndet framåt. Faktorer som kan hämma eller främja produktivitetstillväxt är kvalitén på institutioner och myndigheter, kapitalbildning, innovationsklimat, tillgången till utbildning, forskning och spetskompetens, demografi och skuldsättning. Teknisk utveckling som digitalisering och AI leder inte per automatik till produktivitetstillväxt, utan det krävs kompletterande investeringar i organisationer och humankapital för att öka produktiviteten på allvar. 

Hur kommer det sig då att Sverige och Europa släpar efter när det gäller produktivitetstillväxt – och vad behöver göras för att vi ska vända utvecklingen?

– Sverige har goda förutsättningar i många avseenden. Vi har en låg statsskuld, våra institutioner fungerar över lag väl. Det finns tillit mellan viktiga aktörer och vi är av tradition bra på innovationer. Men vi kan inte leva på gamla framgångar och måste därför värna om dessa styrkor. Samtidigt behöver vi se över lagstiftning, regelverk och skattesystem och anpassa dessa till de nya förutsättningarna. Den svenska välfärdsmodellen är en tillgång på många sätt, men det finns en obalans när det gäller incitament för strukturomvandling och omställning som behöver adresseras. 

– Vi måste också bli mer konkurrenskraftiga på forskningsfronten. För att kunna konkurrera om global spetskompetens behöver vi se till att högkvalificerade människor inom olika områden känner sig välkomna hit, att beskattningen av framför allt arbete sänks, att regelverk och villkor är attraktiva och förutsägbara, att det går att få bostad och att det finns tillgång till bra skolor. 

Vad kan då svenska företag göra för att förbättra produktiviteten och hur kan AI bidra?

– Företagsledare måste ställa sig frågan vilka funktioner i verksamheten som kan automatiseras, var människan bör vara i verksamheten och hur man kan implementera AI på ett bra sätt. Det handlar alltså inte bara om att ta till sig den senaste tekniken, utan att se var den kan göra mest nytta och vilka incitament man kan ge till medarbetare. Effekterna av AI varierar kraftigt mellan olika branscher och företag. Inom programmering kan produktiviteten öka med uppåt 80 procent, medan det i andra sammanhang kan handla om tämligen blygsamma effekter. AI är en av många insatsfaktorer och avgörande är hur man får AI att fungera ihop med människor, övrig teknik och infrastruktur.

Läs även

USA upplever ett produktivitetsmirakel

Under de fem senaste åren har den amerikanska produktiviteten varit en framgångssaga om man jämför med ett dystert 2010-tal då produktiviteten var under 1 procent. Vad var det som hände? Och med tanke på att AI – ännu – inte har så mycket med miraklet att göra.

5 min