Ekonomisk fest för länderna i Medelhavsområdet
Länder med bäst och sämst ekonomi under förra året.
Ur The Economist the Finance & economics, 18 december 2022, översatt av InPress. ©2022 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Ur ett ekonomiskt perspektiv var 2022 dåligt för nästan alla. Inflationen ligger på 10 procent på årsbasis i hela den rika världen och det har fått hushållens inkomster att krympa. Investerarna har drabbats av förluster då börserna globalt har fallit med 20 procent. I detta totalt sett svaga resultat döljer sig dock stora skillnader: det har faktiskt gått ganska bra för en del länder.
För att granska de här skillnaderna har The Economist sammanställt data utifrån fem ekonomiska och finansiella indikatorer – BNP, inflation, inflationens bredd, börsutveckling och statsskuld – för 34, till största delen, rika länder. Vi har rangordnat varje ekonomi utifrån hur väl den har presterat enligt dessa mått och räknat fram en totalpoäng. Tabellen i slutet av den här artikeln visar rankningen. Här finns en del oväntade resultat.
För första gången på länge är det i Medelhavsområdet den ekonomiska festen pågår. Grekland toppar listan. Andra länder som befann sig på botten under 2010-talet, bland annat Portugal och Spanien, får också höga poäng. Det finns fler trevliga överraskningar. Trots politiskt kaos klarade sig Israel bra. Medan Tyskland, med sin politiska stabilitet, underpresterar. Två baltiska länder, Estland och Lettland, som under 2010-talet prisades för sina snabba reformer, hamnar i botten.
Norge bland vinnarna
BNP är vår första indikator – normalt det bästa måttet på ekonomisk hälsa. Norge (med stöd av höga oljepriser) och Turkiet (med en kraftig uppgång för den sanktionsbrytande handeln med Ryssland) klarade sig bättre än de flesta under 2022. Sviterna av covid-19 kastar fortsatt en lång skugga.
På grund av strikta nedstängningar och turistbranschens genomklappning befann sig stora delar av södra Europa för ett år sedan i en besvärlig situation. Ett relativt hyggligt år var därför välkommet i regionen. Besökssiffrorna för ögruppen Balearerna återhämtade sig nyligen till nivåer som överträffar situationen före pandemin. Som en korrespondent nyligen upptäckte under en resa till Ibiza, är ön så populär att det är svårt att boka en taxi eller ett bord på en halvbra restaurang.
Den dolda inflationsplågan
Företag har hittat lömska sätt att höja priserna, menar Leo Mirani. Var ska det sluta?
Irland hade sannolikt ett starkt år, men inte i närheten av så starkt som BNP-siffrorna antyder. De stora multinationella företag som av skatteskäl har sina säten där, har under många år förvrängt siffrorna. USA:s BNP-siffror är däremot missvisande svaga. Under de senaste kvartalen har offentliga statistiker haft svårt att redovisa effekterna av de enorma stimulanspaketen.
Siffror på mer detaljerad nivå kompletterar bilden. Vårt andra mått är hur prisnivån förändrats sedan slutet av 2021. Lite i skymundan har några länder haft låg inflation. I Schweiz har konsumentpriserna stigit med låga 3 procent. Landets centralbank, med stöd av en stark valuta, svarade snabbt på de stigande priserna tidigt under året. Länder som inte använder sig av ryska energikällor – som Spanien, som i stället hämtar en stor del av sin gas från Algeriet – har också klarat sig bättre än genomsnittet. Däremot har de som förlitar sig på Vladimir Putin när det gäller bränsle blivit hårt drabbade. I Lettland har de genomsnittliga konsumentpriserna stigit med en femtedel.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om, april 2023.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
