Därför vill Trump ta över Panamakanalen
President Donald Trump menar att Panamakanalen kontrolleras av Kina och att amerikanska konsumenter blir blåsta.
Artikel ur The Economist explains 9 januari 2025, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Vad handlar artikeln om?
Donald Trump hävdar att Kina kontrollerar Panamakanalen och att amerikanska konsumenter drabbas. Under de fem senaste åren har cirka 5 procent av den globala sjöfartshandeln passerat kanalen.
Jimmy Carter beskrev 1978, under sitt andra år som USA:s president, hur överlämnandet av Panamakanalen till den panamanska staten skulle bidra till globala handelsmöjligheter, minska antiamerikanska stämningar i Latinamerika och stärka USA:s prestige.
I ett tv-sänt tal kallade han det för en handling ”av ett folk som ännu är självsäkert, ännu är kreativt, ännu är framstående”.
Innan sin död den 29 december 2024 kan Carter ha hört Donald Trump slå an en annan ton mot de forna allierade. Att ge upp kontrollen över kanalen var ”hemskt gjort”. Inför anhängare i Arizona beskrev den tillträdande presidenten hur Panama nu ”blåser” amerikanska konsumenter med ockrande transitavgifter. Två veckor senare sa han att ”kinesiska soldater” kontrollerar farleden, och att han inte utesluter att med våld ta kontroll över den. Varför skulle Trump vilja lägga beslag på Panamakanalen?
När president Theodore Roosevelt 1903 tryggade kanalprojektet som övergetts av franska ingenjörer, drevs han av säkerhetspolitiska motiv. Den amerikanska flottan ville kunna färdas mellan Stilla havet och Atlanten utan att runda Latinamerika.
Under tidigt 1900-tal utformade flottan sina fartyg för att passa kanalens 305 meter långa slussar. Enligt Torrijos-Carter-fördragen från 1977 skulle vattenvägen förbli neutral och öppen för alla länders fartyg, och USA åtog sig ansvaret att ingripa militärt för att skydda den ordningen.
Men kanalen blev en viktig handelsväg först på 2000-talet. 2016 öppnade ett antal större slussar, byggda för att passa ”Neopanamax”-fartyg med större godskapacitet. Under de senaste åren har cirka 5 procent av den globala sjöfartshandeln passerat genom kanalen, som drivs av en regeringsoberoende panamansk myndighet, och ger staten intäkter på 2,5 miljarder dollar om året.
Det ligger inte mycket sanning i Trumps påstående om att amerikaner blir blåsta. Avgifterna baseras på efterfrågan. Vanligtvis betalar fartyg mindre än 400 000 dollar för passage. Avgifterna står normalt för 5 procent av de totala transportkostnaderna, enligt panamanske ekonomen Eddie Tapiero. Under torrperioder, när färre fartyg kan passera, blir det budgivning.
I november 2023 betalade ett fartyg med flytande naturgas rekordsumman fyra miljoner dollar. USA:s militära fartyg får förtur. De har betalat endast 17 miljoner dollar i transitavgifter under de senaste nio åren, enligt John Feeley, före detta amerikansk ambassadör i Panama.
Om de kommersiella avgifterna normalt är låga och USA:s flotta redan har billig och förmånlig tillgång, varför hotar Trump med att ta över kanalen?
Det enkla svaret kan vara att han vill ägna sig åt geopolitiskt machobeteende, i likhet med förslaget om att ta över Grönland. Han vill kanske också pressa Panama för att minska Kinas inflytande. I motsats till Trumps påstående kontrollerar inte kinesiska soldater kanalen, men landets diplomater och affärsmän har inflytande i Panama.
Under Trumps första mandatperiod bröt Panama sina diplomatiska förbindelser med Taiwan och etablerade nya med regeringen i Peking. Det ledde till fler kinesiska investeringar i stora infrastrukturprojekt i landet. Planerna på en enorm kinesisk ambassad vid kanalens mynning hindrades av amerikanska påtryckningar. Men 2021 förnyade Panama ett stort, 25-årigt koncessionsavtal för en hamn, med ett dotterbolag till ett Hong Kong-baserat företag.
Panamas president José Raúl Mulino har försökt lappa ihop förbindelserna med USA. Ett av hans första beslut efter tillträdet i juli 2024 var att underteckna ett avtal för att begränsa illegal migration genom Darién-gapet. Det första kontraktet i hans stora infrastrukturprojekt, en höghastighetsjärnväg, gick till ett amerikanskt företag.
Men Trump kanske inte nöjer sig. Han kan pressa Panama till ytterligare skärpta migrationskontroller, bättre investeringsvillkor för amerikanska företag, eller till att ta USA:s parti mot Kina. Det kan räcka att Panama öppnar ett särskilt handelskontor för Taiwan, ett beslut som skulle avskräcka kinesiska investeringar, tror Nehamías Jaén Celada, sinolog och tidigare diplomat i Panama. Eller så kan Trumps regering driva på för att Panama helt ska bryta de diplomatiska förbindelserna med Peking. Mulino lämnade inte några kommentarer innan Trumps tillträde, men har försäkrat sin befolkning om att ”varje kvadratmeter” av kanalen tillhör landet.
TIDSLINJE
• 1500 Idéerna om en kanal föds i mitten av 1500-talet.
↓
• 1880 Första försöket att konstruera en kanal under fransk ledning.
↓
• 1914 Kanalen öppnas efter att USA färdigställer arbetet när fransmännen misslyckats.
↓
• 1977 Beslutet att kanalen ska överföras till Panama undertecknas.
↓
• 1999 Kontrollen över kanalen överförs i sin helhet till Panama.
↓
• 2016 Tre nya slussar på Atlantsidan och tre på Stillahavssidan invigs.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om april 2025. Översättare: Jesper Sandström
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
