Insyn i Putins hemliga krigsmaskineri
Mobilsignaler och träningsappar avslöjar Kremls upprustning.
Artikel ur The Economist Briefing, 8 maj 2025, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Vad handlar artikeln om?
Rysslands försvarsindustri går på högvarv, dygnet runt. Det visar kartläggning av kraftigt ökad aktivitetsnivå och antal skift för personal i ryska försvarsindustrianläggningar.
Natos högsta befälhavare General Chris Cavoli beskrev nyligen för senatens försvarskommitté hur Ryssland ersätter trupper, stridsvagnar och ammunition ”i en aldrig tidigare skådad takt”.
Landets fabriker ska producera 1 500 stridsvagnar i år, i kontrast till USA:s 135. 3 000 nya pansarfordon – USA producerar inga nya infanteristridsfordon alls. Den ryska produktionen av artillerigranater ska uppgå till 250 000 i månaden, vilket innebär att de är ”på väg att bygga ett lager tre gånger större än USA:s och Europas tillsammans”.
För att förstå omfattningen av Rysslands försvarsindustriella expansion konsulterade The Economist ett västerländskt företag som använder artificiell intelligens för att sålla data från en mängd mestadels kommersiellt tillgängliga källor.
Deras data visar hur antalet elektroniska enheter, såsom mobiltelefoner, på industriarbetsplatser har förändrats över tid. Siffrorna fångar endast en bråkdel av det totala antalet enheter – men de fungerar som en indikator på aktivitetsnivån. Företaget bad att få förbli anonymt på grund av ämnets känslighet.
Ta exempelvis Omsktransmash, Omsk stridsvagnsfabrik, en av de största i Ryssland. Anläggningen, som tar emot och renoverar gamla T-80-stridsvagnar, tillverkade för decennier sedan, är i gång dygnet runt.
Aktivitetsnivån vid Omsktransmash ökade något före Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, och sjönk därefter.
Men sedan invasionen har antalet människor på fabriken ökat dramatiskt. Aktiviteten har varit fortsatt förhöjd sedan mitten av 2023, när Kreml insåg behovet av mobilisering för ett långt krig.
Samma utveckling kan ses överallt på ryska försvarsindustrianläggningar.
Det finns fler tecken på Rysslands hyperaktiva försvarsindustri. The Economist har identifierat en rad andra indikatorer. Exempelvis i Biysk, med en viktig fabrik för sprängämneskomponenten oleum, samt ett militärt forskningscenter. Där ökade den dagliga trafiken mellan bostadsområden och kemi-industriområden med 19 procent under 2023. ”Uppehållstiden” – tiden personer blir kvar på en viss plats – ökade med 32 procent under perioder kopplade till andra och tredje arbetsskift.
Träningsappen Strava visar nya kluster av löpning och cykling i områden nära dessa anläggningar, ett tecken på att nya arbetare anlänt till området, vilket också kan förklara varför bostadshyrorna ökade med 21 procent på årsbasis.
Liknande mönster syns på platser med koppling till Rysslands planerade upprustning vid Natos gräns. Exempelvis i Luga, där Ryssland började anlägga en ny division förra året, visar mobiltelefoners platsdata hur befolkningen växer kring industriområden, hur ”uppehållstider” mellan 22:00 och 06:00 ökar, vilket antyder nattskift, samt nya pendlingsstråk mellan bostäder och militära fabriker.
Det finns fortfarande begränsningar för den ryska industrin. Under förra året förlitade de sig på Nordkorea för att tillhandahålla en betydande del av artilleriammunitionen till Ukraina. Lagren är inte obegränsade. Enligt forskning från Open Source Centre och Royal United Services Institute (RUSI) i London, måste viktiga insatsvaror till artilleriförsörjningskedjan – kromit till pipor och bomullscellulosa till drivmedel – fortfarande importeras. Men Ryssland kan nu producera vissa viktiga komponenter på hemmaplan.
”I princip tycks det inte finnas några skäl till att denna mobiliserade krigsinsats inte skulle kunna upprätthållas under tämligen lång tid,” skriver Julian Cooper i en studie nyligen publicerad i RUSI:s tidskrift, som granskar många av de ovannämnda fabrikerna. Avslutningsvis skriver Cooper: ”Det är inte utan ironi att västerländska ekonomier nu kan se sig nödgade att närstudera Ryssland för att förstå hur de ska anpassa sig.”
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om oktober 2025. Översättare: Jesper Sandström
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
