Ur The Economist, 8 maj 2025, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Vad handlar artikeln om?
Det är som om generation X, femtioplussarna ramlat mellan alla stolar: De har inte lyckats bygga förmögenheter, haft sämre löneutveckling än både generationer under och över dem. Och de kan bli först att drabbas av havererade pensionssystem.
Vi lider oftare i fantasin än i verkligheten”, sa den stoiske filosofen Seneca. Han kunde ha talat om dagens generationer. De som tillhör generation Z, födda mellan 1997 och 2012, menar att sociala medier förstörde deras barndom. Millennials, födda mellan 1981 och 1996, klagar på att de inte kan köpa hus. Babyboomers, födda mellan 1946 och 1964, grymtar över att de står inför en osäker pension.
Många glömmer bort generation X, 1965–1980. Enligt Googles söktrender är världens intresse knappt hälften så stort för generation X som för millennials, generation Z och babyboomers. Det finns få poddar och memes om generation X.
Utöver Douglas Couplands Generation X: Tales for an Accelerated Culture, romanen från 1991 som populariserade begreppet, finns det få böcker som diskuterar dem. I Storbritannien är generation X de som i lägst grad vet vilken generation de tillhör.
Det må vara att Gen X saknar plats i vår gemensamma föreställningsvärld, men i kontrast till Senecas ord lider de verkligen. Det stämmer både för att de befinner sig i en knepig ålder och för att en förbannelse tycks vila över dem.
Enligt en undersökning nyligen genomförd av Ipsos i 30 länder, uppger 31 procent av generation X att de ”inte är särskilt lyckliga” eller ”inte lyckliga alls”, värst av alla generationer.
David Blanchflower vid Dartmouth College har dragit slutsatsen att alla möjliga obehagligheter, från olycka till ångest och förtvivlan, når sin topp runt 50 års ålder. Det ligger i linje med teorin om ”livets u-kurva”, som hävdar att människor är lyckliga när de är unga och gamla, men olyckliga i medelåldern. Det drabbade babyboomers, och snart nog är det millennials tur.
U-kurvan uppstår delvis eftersom kroniska hälsoproblem börjar uppträda i medelåldern. Folk inser också att de inte kommer att uppnå allt de hade hoppats på i sina karriärer. Ovanpå detta måste generation X ofta ta hand om både barn och föräldrar.
I USA lägger de 5 procent av sina utgifter på att ta hand om personer under 18 eller över 65, jämfört med bara 2 procent för boomers. I Italien har andelen 18–34-åringar som bor med sina föräldrar ökat från 61 till 68 procent under de senaste två decennierna. I Spanien är ökningen ännu mer dramatisk. Till vilken generation hör många av dessa föräldrar? X.
Ingenstans är livet mer u-format än i San Francisco. Stadens idealistiska ungdomar tror sig kunna starta nästa stora AI-företag, och uthärdar därför höga kostnader och brottslighet. Framgångsrika boomers bor i enorma villor i Pacific Heights och sitter i företagens styrelser. Generation X, som befinner sig mitt emellan, har vare sig idealism eller glidarjobb. Bara 37 procent av dem trivs med livet i San Francisco, jämfört med 63 procent i Gen Z, enligt en undersökning från 2022 i lokaltidningen San Francisco Standard. Många har inget annat val än att bo i Oakland – hemska tanke! – om de vill ha ett stort hus.
Även om generation X så småningom tar sig ur den u-formade svackan, så förblir de förlorare på andra sätt. Ta deras inkomster till exempel. Generation X har högre inflationsjusterad inkomst än tidigare generationer – en fortsättning på en lång historisk trend, som syns även hos millennials och generation Z. Men utvecklingen har varit långsam för dem.
Nyligen publicerades en artikel av Kevin Corinth vid tankesmedjan American Enterprise Institute och Jeff Larrimore vid USA:s centralbank, där de går igenom amerikanska hushålls inkomster per generation, med hänsyn till skatter, omfördelning och inflation.
I åldrarna 36–40 var Gen X faktiska hushållsinkomster bara 16 procent högre än hos föregående generation i samma ålder, den minsta förbättringen hos någon grupp (se diagram 1).
Kanske följer denna svaga inkomsttillväxt av en stereotyp som bekräftats i flera psykologiska studier, Gen X tvekar inför arbetslivets slit och sätter större värde på självbestämmande och balans mellan jobb och fritid.
Det är ingen slump att två oerhört framgångsrika filmer 1999, när Gen X var i sina bästa år, handlade om folk som slet sig ur vardagens bojor. I The Matrix upptäcker programmeraren Thomas Anderson att världen är en illusion skapad av intelligenta maskiner. I Fight Club går en vanlig kontorsarbetare med i en hemlig slagsmålsklubb. Alltsammans väldigt spännande, förstås, men knappast gynnsamt för en stabil karriär.
I rättvisans namn får man säga att Gen X har ställts inför svåra omständigheter. Människors inkomster ökar vanligtvis snabbt i 30–40-årsåldern, när de går in i chefsroller. Tråkigt nog för Gen X var arbetsmarknaden svag när de nådde den åldern, i spåren av den globala finanskrisen 2007–2009.
Under 2011 ökade de nominella medianinkomsterna för britter i 30-årsåldern med ynka 1,1 procent. Inkomsttillväxten i Italien, hårt drabbad av eurokrisen, var lika svag. I Kanada växte inte de faktiska medianinkomsterna alls för personer i åldern 35 till 44 år, mellan 2011 och 2017.
Generation X har också misslyckats med att bygga förmögenheter. På 1980-talet, när många babyboomers var i 30-årsåldern, fyrfaldigades de globala aktiemarknaderna.
Millennials, nu i 30-årsåldern, har hittills haft god avkastning på börsen. Men under 2000-talet, när generation X hoppades skörda framgångar, föll marknaderna något. Perioden blev ett förlorat årtionde, i synnerhet för amerikanska aktier. Den inleddes med sprucken dotcom-bubbla och slutade i finanskris.
Bostadsägandet då, den ultimata symbolen för orättvisa generationer emellan? Ofta talar man om kontrasten mellan millennials i evigt hyresboende och boomers med sex extra sovrum.
Foto: Federal Reserve Bank
Men Victoria Gregory från Federal Reserve i St Louis redovisar siffror som ifrågasätter denna gamla sanning. Faktum är att den stora minskningen i eget ägande av bostäder skedde mellan boomers och Gen X. Mellan sen 30- och tidig 40-årsålder låg generation X på samma nivåer av bostadsägande som millennials av i dag (se diagram 2).
Motviljan mot att äga sin bostad är ibland självvald. Kanske tog generation X till sig en passage från Couplands roman: ”När någon berättar att de just har köpt ett hus, hade de lika gärna kunnat säga att de inte längre har någon personlighet.” Men återigen handlar det förmodligen mer om yttre omständigheter.
I sen 30- och tidig 40-årsålder, den tid då många människor först kommer in på bostadsmarknaden, drabbades Generation X av finanskrisens effekter. Det blev svårt att få bolån. En del fick se sina bostäder utmätta av banken och återgick till att hyra.
Alla dessa trender syns i den samlade statistiken. Jeremy Horpedahl vid University of Central Arkansas undersöker genomsnittlig förmögenhet per generation, med hjälp av siffror från USA:s centralbank. Han visar att gruppen millennials/Gen Z vid 31 års ålder har omkring dubbelt så stora förmögenheter som snittpersonen i Gen X vid samma ålder. Undersökningar från Europeiska centralbanken antyder liknande trender i Europa. Mellan 2010 och 2021 trefaldigade millennials i eurozonen sin nominella nettoförmögenhet, medan Gen X knappt nådde en fördubbling.
Kanske inget uppsving hägrar för Gen X under kommande år. De kan bli först att drabbas av havererade pensionssystem. USA:s socialförsäkringsfond väntas sina 2033 – precis när generation X når pensionen – vilket innebär att förmånerna krymper med 20–25 procent om inte kongressen agerar. Nästa gång du träffar femtioplussare, ge dem åtminstone ett leende.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om oktober 2025. Översättare: Jesper Sandström
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
