Island nästa EU-medlem?
Oron för handel och säkerhet gör att Island och Norge närmar sig EU.
I utkanten av Europa ligger Island. Det reser sig ur Nordatlanten, där två kontinentalplattor möts. Turister flockas kring snöklädda vulkaner och ångande gejsrar. Gruvbolag lockas av billig geotermisk energi och har byggt enorma smältverk vid kusten. I huvudstaden Reykjavik vajar Islands och närmaste grannlandet Grönlands flaggor sida vid sida. Stadshuset hissade flaggan i februari, efter att Trump försökt tvinga till sig området av Danmark för USA:s räkning.
Ur The Economist, 1 april 2026, översatt av InPress. ©2026 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Vad handlar artikeln om?
Island och Norge omvärderar relationen till EU efter Rysslands invasion och ökad oro i Arktis. Island planerar folkomröstning om nya medlemskapsförhandlingar. Men kontroll över fisket kommer att spela roll.
I utkanten av Europa ligger Island. Det reser sig ur Nordatlanten, där två kontinentalplattor möts. Turister flockas kring snöklädda vulkaner och ångande gejsrar. Gruvbolag lockas av billig geotermisk energi och har byggt enorma smältverk vid kusten. I huvudstaden Reykjavik vajar Islands och närmaste grannlandet Grönlands flaggor sida vid sida. Stadshuset hissade flaggan i februari, efter att Trump försökt tvinga till sig området av Danmark för USA:s räkning.
Europas nordliga ytterområden har en komplicerad relation till EU. Storbritannien och Grönland tillhör det fåtal som lämnat unionen. Island och Norge anslöt aldrig. Det kan det nu bli ändring på. Den 29 augusti i år planerar Island folkomröstning om återupptagna medlemskapsförhandlingar. Oppositionen i Norge vill också rösta om EU-medlemskap.
Attityderna har förändrats, särskilt sedan Ryssland invaderade Ukraina 2022 (se diagram). De flesta islänningar vill börja anslutningsprocessen på nytt. EU-förespråkarna är fler än motståndarna, även om många är osäkra. I Norge är en majoritet fortfarande euroskeptiker. Men över 30 procent är för medlemskap – på 2010-talet låg siffran i regel under 20.
På Island återkommer gamla argument för medlemskap. Islänningarna skulle kunna få euro, och överge sin lilla, instabila krona. De skulle också få inflytande över unionens regleringar. Island, Norge och pyttelilla Liechtenstein ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. De förbinder sig till stora mängder EU-regleringar i utbyte mot tillgång till den inre marknaden, men har knappt något inflytande över innehållet, och drabbas därför ibland negativt av sådant som utformats i Bryssel.
EES innebär heller inte helt fri handel i EU. Förra året införde EU tullar på ferrolegeringar, metaller som Island och Norge producerar i enorma mängder. EES-medlemskapet, som innebär att de står utanför tullunionen, skyddade dem inte. Isländske parlamentsledamoten Grimur Grimsson påminner om en gammal sanning: ”Sitter du inte vid bordet, då står du på menyn”.
Rysslands och Kinas ambitioner i Arktis oroar islänningarna. Island, med färre än 400 000 invånare, är särskilt sårbart. Landet är Natos enda medlem utan egen armé. USA:s nonchalans mot sina allierade, och presidentens suktande efter territorium i Arktis, har inte gjort saken bättre. Vid Världsekonomiskt forum i Davos förväxlade Trump Grönland med Island fyra gånger. Den tillträdande amerikanske ambassadören har skämtat om att Island skulle kunna bli en amerikansk delstat. Han bad senare om ursäkt.
Gunnarsdottir
”Grönlandsfrågan visade hur värdefullt EU-medlemskapet är för Danmark”, menar Islands utrikesminister Thorgerdur Katrin Gunnarsdottir. Medlemskap i unionen skulle försvåra ekonomiska påtryckningar, likt dem Trump riktade mot Danmark och dess allierade under Grönlandskrisen.
EU är öppna för att återuppta samtalen. Island gjorde snabba framsteg när landet först ansökte om medlemskap 2009. 2012 hade landet slutfört 11 av 35 ”kapitel” i anslutningsprocessen. För Montenegro, ett annat kandidatland, tog samma sak 13 år. Men önationen är en hård förhandlare. Under torskkrigen på 1900-talet klippte landets kustbevakning de brittiska trålarnas nät för att hålla dem borta från isländska vatten. Islands ledare vill behålla kontrollen över fisket. Det kräver kompromiss från EU:s sida.
Somliga EU-byråkrater, som skarpt motsatte sig speciallösningar under Brexit, kommer knappast att vilja erbjuda sådana för en annan ö i Nordatlanten. Men de makthavare som vill få igång utvidgningsprocessen kan ha en annan syn. Polens premiärminister Donald Tusk förordar flexibilitet från EU:s sida för att skynda på processen.
EU-motståndet förblir en stark kraft på hemmaplan. Island, som bosattes av upproriska vikingar för över tusen år sedan, värdesätter sitt oberoende. Gudrun Hafsteindottir, ledare för det oppositionella Självständighetspartiet, kallar medlemskapsförhandlingarna ”meningslösa”. Hon tror att EU så småningom skulle tvinga Island att anta samtliga regleringar.
Till skillnad från norrmännen, som med knapp marginal röstade nej till att gå med i EU 1994, har islänningarna aldrig mött EU-frågan i folkomröstning. Därför kunde dåvarande högerregering avsluta förhandlingarna 2013. EU-positiva islänningar hoppas nu att omröstningen ska bli en tydlig signal till parlamentsledamöterna. Om de lyckas kommer norrmännen noga att bevaka vilket slags avtal Island får. ”Makten åt folket”, säger Thorgerdur. ”Låt det vara folkets beslut.”
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om juni 2026.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
