250 år av invandring har format USA
En historia präglad av både öppna och stängda gränser.
Amerikaner har diskuterat invandring sedan USA grundades. I sitt första presidenttal till kongressen hävdade Thomas Jefferson 1801 att det var alltför svårt för nyanlända att bli medborgare. Hans rival Alexander Hamilton, själv invandrare, förordade restriktioner. Genom den amerikanska historien har immigrationsperioder följts av motreaktioner och ansträngningar att stänga dörren för nykomlingar. Våra kartor och diagram visar hur dessa omsvängningar har förändrat landet.
Ur Graphic Detail, The Economist, 4 mars 2026, översatt av InPress. ©2026 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Amerikaner har diskuterat invandring sedan USA grundades. I sitt första presidenttal till kongressen hävdade Thomas Jefferson 1801 att det var alltför svårt för nyanlända att bli medborgare. Hans rival Alexander Hamilton, själv invandrare, förordade restriktioner. Genom den amerikanska historien har immigrationsperioder följts av motreaktioner och ansträngningar att stänga dörren för nykomlingar. Våra kartor och diagram visar hur dessa omsvängningar har förändrat landet.
De amerikanska nykomlingarnas bakgrund har ändrats dramatiskt. Efter kolonialtiden inträffade det första stora inflödet från cirka 1820 till 1880, då de flesta kom från norra och västra Europa. Nästan 2 miljoner irländare flydde från svält i mitten av seklet. Guldruschen i Kalifornien lockade samtidigt kinesiska migranter till västkusten. En andra våg kom mellan 1890 och 1919 när mer än 18 miljoner anlände från södra och östra Europa, och framför allt slog sig ned i industristäder.
Under nästa århundrade ökade andelen invandrare från Latinamerika. Sedan kongressen hade antagit en flyktingresolution 1980 strömmade asylsökande som flydde från våldsamheter i Centralamerika till USA:s södra gräns. Kyrkor i Arizona och Kalifornien erbjöd en fristad, vilket lade grunden till fristadsrörelsen. Samtidigt började även den illegala invandringen öka. År 2000 var mexikaner den största invandrargruppen i 31 delstater, främst i västra USA.
Perioder med hög invandring har tenderat att följas av åtstramningar. 1890 var andelen utrikesfödda i USA nästan 15 procent, en nivå som inte skulle passeras förrän i mitten av 2020-talet. Chinese Exclusion Act från 1882, som förbjöd invandring av kinesiska arbetare under tio år, var den första federala lagen som begränsade immigration med ras eller nationalitet som uttrycklig grund. 1924 sänkte kongressen det årliga inflödet från Europa till maximalt 2 procent av respektive nationalitets befolkning enligt 1890 års folkräkning. Invandringen från Asien stoppades helt. Dessa kvoter höll nere immigrationen i 40 år och hindrade USA från att ta emot tusentals judar som ville undkomma nazismen i Europa.
1970 hade USA:s utrikesfödda befolkning sjunkit till runt 5 procent, men pendeln hade börjat svänga. 1965 undertecknade president Lyndon Johnson lagen Immigration and Nationality Act, som avskaffade rasbaserade kvoter och prioriterade familjeåterförening och utbildad arbetskraft. Den blev grunden för USA:s moderna invandringssystem. Andelen utrikesfödda amerikaner började växa.
Det öppnade i sin tur för ännu en opinionssvängning. I en Gallupmätning 1965 ansåg endast 33 procent av amerikanerna att immigrationen borde minska. I mitten av 1990-talet hade den siffran stigit till över 50 procent. 1994 antog Kalifornien Proposition 187, ett folkomröstningsinitiativ som syftade till att förvägra papperslösa immigranter tillgång till samhällsservice. Förslaget avslogs, men har förblivit en inspiration för dem som i dag försöker lagstifta mot fristäder.
De senaste decennierna har demokraterna och republikanerna gått skilda vägar. I en Gallupmätning 2024 var endast 39 procent av republikanerna positiva till invandring. Donald Trump lovade att stänga gränsen och deportera miljontals illegala immigranter när han vann presidentvalet. Hans gränspolitik har dock redan visat sig vara impopulär. USA kan helt enkelt inte bestämma sig i invandringsfrågan.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om juni 2026.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
