Starta eget blomstrar i småstäder
Etsy-säljare och småstadsrevisorer skördar frukterna när AI hjälper entreprenörer att starta eget i allt större skala.
Etsy-säljare och småstadsrevisorer skördar frukterna när AI hjälper entreprenörer att starta eget i allt större skala.
Ur The Economist, 27 juli 2026, översatt av InPress. ©2026 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Vad handlar artikeln om?
Ekonomisk och teknisk samhällsomvandling har skapat bördig starta-eget-jord; i landet som i alla tider älskat entreprenörskap.
För ett antal år sedan jobbade Zachary Dunn som bilförsäljare i en småstad i Georgia, när insikten slog honom: han var trött på att slita för att göra andra rika.
Kort därefter slutade han och började sälja kepsar med roliga tryck online, tillsammans med en rumskamrat från college. Poppis just nu är bland andra DADDY och Min man tar notan. Deras bolag Mad Hatter Company går mot en omsättning på tiotals miljoner dollar. Zachary Dunn säger att han aldrig någonsin kommer att jobba för någon annan.
Han är inte ensam. Sedan 2024 har USA haft ett snitt på 466 000 ansökningar om att starta nya företag, varje månad, enligt data från landets statistikmyndighet. I juni i år inkom 531 000 ansökningar, nästan dubbelt så många som det månatliga genomsnittet 2019 (se graf nästa sida).
Över 60 procent vill starta eget
Amerikaner har länge älskat tanken på att bossa över sig själva. Ordet boss kommer av koloniala New York-bors förvanskning av holländskans baas. I åtminstone två decennier har 60 procent av de tillfrågade uppgett att de hellre skulle driva eget än jobba för någon annan, enligt opinionsundersökningar från Gallup.
Fram till nyligen var det dock färre och färre som följde sina drömmar. Storföretagen lockade med stabilitet, och andelen egenföretagare i USA sjönk från 36 procent 1910 till mindre än 10 procent 2020., enligt en rapport från tankesmedjan American Enterprise Institute.
Nu ser det annorlunda ut. 2025 fanns 16,8 miljoner egenföretagare på heltid i USA, vilket är den högsta siffran under 2000-talet, enligt branschorganisationen Small Business & Entrepreneurship Council. Antalet nya företag sköt först i höjden under pandemin när arbetslösa amerikaner valde att bli sina egna. I juli 2020 sattes rekordsiffran 547 000 ansökningar om nyetablering.
Statliga stödprogram drev på utvecklingen: miljoner människor kunde utnyttja pandemisubventioner riktade till små företag. Den explosiva tillväxten inom e-handel och annat distansarbete bidrog också.
När pandemin avtog skrek befintliga företag efter arbetskraft, och de statliga stödprogrammen fasades ut. Trots det förblev antalet ansökningar om nyetablering högt och sedan början av förra året har det återigen ökat snabbt. Heta, riskkapitalfinansierade AI-startups i Silicon Valley står bara för en liten del av ökningen. De branscher där ansökningarna duggar tätast är tjänsteföretag (upp 25 procent mellan 2021 och 2025), handel (18 procent) samt hälso- och sjukvård och socialt stöd (18 procent).
Andelen företagare som använde AI i uppstarten av sina företag fördubblades till 60 procent mellan 2023 och 2025.
Vad beror denna amerikanska entreprenörsboom på?
Det makroekonomiska klimatet är en första förklaring. På senare år har företagen i USA haft relativt låg personalomsättning. Svårigheten att få anställning kan ha lockat arbetssökande att starta eget, tror John O’Trakoun, ekonom vid Federal Reserve Bank i Richmond.
Egenföretagande kan te sig särskilt attraktivt för unga människor, som möter en arbetsmarknad med ont om instegsjobb. Andelen amerikaner i åldrarna 15–34 år som uppgav att det var lätt att hitta jobb, minskade från 75 procent 2022 till 43 procent under förra året, enligt Gallup.
Detsamma kan gälla arbetstagare som flyttade under pandemin och inte vill tillbaka till kontoret. Ryan Decker, ekonom vid Federal Reserve Board, och John Haltiwanger vid University of Maryland, beskriver i en forskningsartikel från 2024 ett nära samband mellan antalet människor som säger upp sig och antalet nystartade företag i ett visst område, särskilt i de förorter dit stadsboende kontorsanställda flydde under tidigt 2020-tal.
Förändrade konsumtionsmönster driver på nyföretagarboomen
En andra förklaring till nyföretagarboomen är förändrade konsumtionsmönster. USA:s åldrande befolkning har gjort tjänster för äldre till en blomstrande bransch, med efterfrågan på allt från äldreboenden till flytta-till-något-mindre-konsulter.
250 år av invandring har format USA
En historia präglad av både öppna och stängda gränser.
Små återförsäljare har också fått lättare att leva på sin verksamhet, tack vare pandemins bidrag till ökad e-handel och algoritmer som blivit bättre på att hitta rätt målgrupp. Fler än hälften av transaktionerna via e-handelsplattformen Shopify hör till ”nischkategorier” utanför de hundra vanligaste. Småföretagare kan tjäna pengar på allt från samlarkort till specialgjorda pilleraskar, bortom de överetablerade kategorierna.
Dessutom är det lättare än någonsin att hitta bra idéer online, menar Justus Shaw, som förra året öppnade en kaffevagn i Tennessee. Han såg en video från ett kafé i Florida där de hade en maskin för att göra kallbryggt kaffe på burk, köpte en sådan, och har delvis den att tacka för intäkter på mellan 10 000 och 15 000 dollar i månaden i dag.
Mycket av det värde som skapas av AI kan hamna hos Etsy-säljare och småstadsrevisorer. Det vänder en hundraårig utveckling där det mesta gått storbolagens väg.
Den tredje och kanske viktigaste förklaringen har med AI att göra. Chattbottarna har gjort det lättare att komma igång med företagandet när även teknikovana kan bygga en hemsida och navigera i byråkratin.
Andelen företagare som använde AI i uppstarten av sitt företag fördubblades till 60 procent mellan 2023 och 2025, enligt en undersökning från löneplattformen Gusto. Nya kategorier av småföretag tillämpar AI allt tidigare och i högre grad, enligt banken JPMorgan Chase. Tekniken gör att de som vill gå sin egen väg har det betydligt lättare att göra det.
”Det är som kemiska reaktioner, som har en viss tröskel för att komma igång”, menar Miquel Llobet, som förra året startade en AI-baserad förmedling för företagsförsäkringar. AI sänker den tröskeln.
Kampanjande politiker älskar att tala om småföretag som ”jobbskapare”. Men andelen ansökningar om nya företag som av USA:s statistikmyndighet bedöms ha ‘hög anställningsbenägenhet’, dvs. att de sannolikt kommer att anställa minst en person utöver grundaren i närtid, hade förra året sjunkit till 30 procent, från 38 procent 2019.
En grupp ekonomer vid betalningsföretaget Stripe beskrev nyligen i ett blogginlägg hur AI fyller det kompetensgap som tidigare gjorde det nödvändigt att anställa. Alltså stundar ensamföretagarens tidevarv.
Kelly Loeffler, chef för Small Business Administration, den amerikanska myndighet som stöttar småföretag, håller inte med. Hon tror att AI-drivna småföretag på sikt kommer att anställa i minst lika hög grad som sina föregångare. Kaffeentreprenören Justus Shaw i Tennessee har automatiserat mycket av det administrativa men anställt fem baristor och utökat verksamheten till bröllop och företagsevent.
Jake Levine, som förra året startade ett företag som stöttar biotechbolag i hanteringen av kliniska prövningar, beskriver en liknande utveckling. ”Vårt mål var alltid att skala upp”, säger han.
tätast är tjänsteföretag (upp 25 procent mellan 2021 och 2025), handel (18 procent) samt hälsovård och socialt stöd (18 procent).
Ekonomisk och teknisk samhällsomvandling har skapat bördig jord för tillväxt i landet som i alla tider älskat entreprenörskap. Det krävs i dag mindre av såväl kapital som mental kapacitet för att få ett företag att växa. Aaron Terrazas, ekonom på Gusto, tror att mycket av det värde som skapas av AI kan hamna hos Etsy-säljare och småstadsrevisorer, snarare än hos storbolagen. Det skulle vända den hundraåriga utveckling där allt fler gått i deras tjänst.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om oktober 2026.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
