Norge etta i demokratiindex – igen
Dystert bottenrekord för vårt globala demokratiindex. Se hur 167 länder rankas efter historiens största valår.
Ur Graphic Detail,The Economist, 27 februari 2025, översatt av InPress. ©2025 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Runt hälften av världens invånare bor i länder där det hölls val 2024. Omkring 1,65 miljarder röster lades i mer än 70 stater. Men även om antalet demokratiska val under ett och samma år aldrig har varit större, fanns det också stora utmaningar under 2024. Enligt det senaste demokratiindexet som publicerades den 27 februari av Economist Intelligence Unit, EIU, är den globala demokratin i sämre skick än vid någon annan tidpunkt under detta index snart tjugoåriga historia.
Sedan 2006 har EIU betygsatt 167 stater och territorier på en skala från 0 till 10 baserad på fem kriterier: valprocess och pluralism, regeringens sätt att fungera, politiskt deltagande, politisk kultur samt medborgerliga friheter. Länderna indelas sedan i fyra kategorier: fullständiga demokratier, bristfälliga demokratier, hybridregimer och auktoritära regimer.
För 16:e året i rad utsågs Norge till världens mest demokratiska land, med resultatet 9,81. Därefter kom Nya Zeeland och Sverige. Afghanistan har varit lägst rankat sedan 2021, och fick bara 0,25 poäng. Bangladesh stod för den största förändringen, ett fall på 25 platser. Att återuppbygga demokratin där kommer att bli en enorm uppgift efter avsättandet av Sheikh Hasina, landets mångåriga autokratiska härskare. Men det finns skäl till optimism. En teknokratisk övergångsregering, ledd av Muhammed Yunus som tilldelats Nobels fredspris, har återskapat ordning och stabiliserat ekonomin. Därför har vi utsett Bangladesh till årets land 2024.
Det globala snittet sjönk till bottennoteringen 5,17, en nedgång från 5,55 för tio år sedan. Nu lever endast 6,6 procent av världens befolkning i fullständiga demokratier, en minskning från 12,5 procent för tio år sedan. Och en stor del av jordens befolkning – för närvarande två femtedelar – lever under auktoritära regimer.
Trots löftet om ett globalt valfyrverkeri var en del omröstningar rena skämtet. Valdagen i Pakistan kantades till exempel av våld. Imran Khan, vars egna demokratiska meriter kan ifrågasättas, fängslades strax före valet. Landets poäng sjönk från 3,25 2023 till 2,84. I Ryssland säkrade ännu ett bluffval en femte presidentperiod åt Vladimir Putin; landet fick endast 2,0 poäng i indexet. I andra länder – som Burkina Faso, Mali och Qatar, ställdes valen in helt och hållet.
Foto: Presidential Residence of South Korea
Till och med i Europa – som hyser nio av länderna på indexets tio i topp – förekom det anmärkningsvärda bakslag. Frankrike nedgraderades från fullständig till bristfällig demokrati. Det beror främst på nedgången i betyget för tilltro till regeringen sedan president Macrons blixtval misslyckats med att ge något parti eller något block en tydlig majoritet. Fyra olika premiärministrar på ett år bidrog heller inte till att öka tilltron. Rumänien nedgraderades också efter anklagelser om rysk inblandning, illegala handlingar på sociala medier och brott mot reglerna om kampanjfinansiering fick konstitutionsdomstolen att ogiltigförklara presidentvalet och begära nyval. I Asien förlorade Sydkorea sin status som fullfjädrad demokrati efter att president Yoon Suk Yeol utlyste – och snabbt återkallade – krigslagar, vilket försatte landet i kristillstånd.
USA förblev en bristfällig demokrati och förändrades bara lite från 2023. Men landet kan stå inför större problem i år: de första månaderna av president Donald Trumps andra period har redan utmanat statsförvaltningens politiska självständighet och präglats av en orgie av exekutiva order av tveksam laglig karaktär.
Trumps seger 2024 ingick i omfattande politiska bakslag för sittande potentater. Nästa prövning för den globala demokratin blir hur dessa nyvalda ledare väljer att regera under 2025.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om juni 2025. Översättare: Johan Erséus
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
