Ur The Economist, 6 mars 2024, översatt av InPress. ©2024 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Blir arbetsvillkoren bättre för kvinnor? The Economists ”glastaksindex” ger några ledtrådar. Vi har räknat på tio indikatorer – från arbetskraftsdeltagande och lönenivåer till betald föräldraledighet och politisk representation – i 29 länder inom OECD, en klubb bestående av mestadels rika länder. Sedan vi började 2013 har förändringstakten haft snigelfart, men på de flesta håll går det åtminstone åt rätt håll.
I jämförelser av kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden i förhållande till mäns, kom Island först för andra året i rad. Faktum är att de nordiska länderna alltid har dominerat toppen av indexet och rankat högt inom alla våra mått. Botten är också sig lik: kvinnor i Sydkorea, Japan och Turkiet står fortfarande inför de största hindren i arbetslivet. Australien och Polen klättrade snabbast, båda gick upp fem placeringar från förra året. (Graferna finns publicerade på www.economist.com. Här har vi lyft ut Sverige, red.anm.)
De tre första mäter i breda drag deltagande i ekonomin. I nästan alla länder tar fler kvinnor än män universitetsexamen. Ändå utgör de en mindre andel av arbetskraften i vårt index. Tydligast syns det i Turkiet, Grekland och Italien, där färre än två tredjedelar av de vuxna kvinnorna är sysselsatta. Skillnaden i arbetskraftsdeltagande leder till att färre kvinnor gör karriär inom näringslivet, vilket vidgar lönegapet mellan könen. Inom OECD tjänar kvinnor cirka 12 procent mindre än män.
Nästkommande tre indikatorer visar kvinnors framsteg i näringslivet. Bland dem som genomförde GMAT, ett de facto inträdesprov för MBA-utbildningar, sjönk andelen kvinnor något i samtliga länder. Men andelen kvinnor i högre chefsroller i OECD nådde 34,2 procent, en ökning från 33,8 procent förra året. Sverige, USA och Polen har särskilt imponerande siffror, med kvinnor i fler än 40 procent av ledande befattningar. I Japan och Sydkorea är andelen nedslående, 15 respektive 16 procent.
Andelen kvinnliga styrelseledamöter inom OECD som helhet nådde för första gången 33 procent. Inom EU måste 40 procent av styrelseledamöterna vara kvinnor, senast 2026. Hittills har bara 5 av de 22 EU-länderna i vårt index nått det målet. Och alla 5 har överträffat det.
Familjebildning kan göra det svårare för många kvinnor att stanna kvar i arbetslivet, en problematik som brukar kallas moderskapsstraffet. Två saker underlättar kombinationen familje- och arbetsliv: generös föräldraledighet och barnomsorg till överkomligt pris. Mängden betald mammaledighet varierar stort: Ungern, Grekland, Slovakien och de nordiska länderna är generösa. USA förblir det enda rika landet där staten inte kräver att arbetsgivare erbjuder nyblivna mödrar ens ett minimum av ledighet. Pappaledighet är också viktigt – det bidrar till att fördela barnomsorgsansvaret mellan föräldrarna. För att locka fler kvinnor till arbetsmarknaden har Japan och Sydkorea antagit den mest generösa pappaledighetspolicyn i OECD, 31 respektive 22 veckor, justerat för full lön, även om få nyblivna pappor väljer att stanna hemma.
The Economists chefredaktör intervjuar Jens Stoltenberg
En annan viktig siffra för föräldrarna är kostnaden för barnomsorg. En studie från jämställdhetsgruppen Fawcett Group visade nyligen att 250 000 mödrar i Storbritannien, med barn yngre än fyra år, hade lämnat arbetsmarknaden. Som skäl angavs kostnaden för barnomsorg och bristande flexibilitet hos arbetsgivare. Kostnaden för barnomsorg uppgår till omkring 25 procent av snittlönen i Storbritannien, jämfört med i snitt 14 procent inom OECD.
Och så till sist, politiken. Studier visar att fler kvinnor i den politiska ledningen innebär ett större fokus på kvinnors rättigheter och familjepolitik. Island, Sverige, Norge och Finland – de fyra länder som toppar indexet – har minst 45 procent kvinnor i parlamenten. Detta till skillnad från Sydkorea och Japan, där andelen är lägre än 20 procent.
Alla mått ges inte samma vikt. Måtten som berör föräldraskap viktas exempelvis lägre än de mått som berör alla kvinnor, såsom arbetskraftsdeltagandet. Årets genomsnittspoäng är något högre än förra årets, men för de flesta indikatorer har förbättringstakten varit långsam. I de flesta länder kämpar kvinnor fortfarande med att bryta igenom glastaket.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om juni 2024. Översättare: Jesper Sandström
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
