Kinas mysigaste stad
Shaoxing, ofta hyllad som Kinas bästa stad, erbjuder en överraskande hög livskvalitet och högre inkomster. Men bakom det idylliska ytan döljer sig utmaningar och begränsningar.
Shaoxing, ofta hyllad som Kinas bästa stad, erbjuder en överraskande hög livskvalitet och högre inkomster. Men bakom det idylliska ytan döljer sig utmaningar och begränsningar.
Vad handlar artikeln om?
Kinas mest levnadsvänliga stad Shaoxing erbjuder relativt höga inkomster, lägre stress och god livskvalitet. Bakom den bekväma tillvaron finns dock begränsningar med höginkomstlivet.
Hur ser det goda livet ut i Kina? Det är helt klart en laddad fråga. Hos vissa väcker den lovord om trygghet, bekvämlighet och planinriktat ledarskap. Andra påpekar då att systemet även innebär förtryck, övervakning och en trög ekonomi. Den komplicerade sanningen är att både problemen och fördelarna finns, och ofta går hand i hand.
För att ge frågan lite djup bestämde sig The Economists Kinakolumnist Chaguan för att undersöka den ur perspektivet ”Kinas bästa stad”, genom att vistas en tid i Shaoxing, som i en populär tidningsrankning kallats landets bästa stad. Det är inte ett enkelt test för Kina, utan ett svårt: om tillskyndarnas påståenden stämmer någonstans, då borde det vara just här.
Det var inget tungt uppdrag. Shaoxing är verkligen gemytligt. En forntida huvudstad uppbyggd kring kanaler, i dag främst känd för sitt risvin och som hemstad för Lu Xun, Kinas mest kända 1900-talsförfattare. Karikatyrer av honom, med tonvikt på hans tjocka mustasch, syns överallt och väcker stor munterhet hos grupper av inrikesturister.
Hans roll som vass kritiker av det förra seklets kinesiska samhällsnormer tonas däremot ner i offentliga sammanhang – en försmak av statens ständiga kontroll över vardagslivet.
För lokalbefolkningen innebär Shaoxing en blandning av det enkla i en mindre stad, fem miljoner invånare, är en ”andra klassens” stad med kinesiska mått, och välståndet kring Yangtzeflodens delta. För somliga är den pendlingsort till techmetropolen Hangzhou, en timme bort med tunnelbana.
Trots alla fördelar finns i Shaoxing också exempel på den ekonomiska och akademiska press som flödar genom ett extremt konkurrensinriktat land, ständigt nära den skenbart lugna ytan. Det är det goda livets oundvikliga baksidor i Kina.
Många gillar vad Shaoxing har att erbjuda. Invånarna tjänar i snitt cirka 73 000 yuan, drygt 100 000 kronor, om året efter skatt, fyra femtedelar av snittlönen i närliggande Shanghai. Men en bostad i Shaoxing kostar i snitt bara en fjärdedel av vad den gör i Shanghai. Befolkningen växer stadigt. Cirka 30 000 flyttar in varje år från andra delar av landet.
Chen Niuqun, försäljare från Fuijan, har bott i Tyskland och har alltså viss jämförelsedata när han säger sig föredra Shaoxing. Företagskulturen är mer avslappnad än i många andra kinesiska städer. Han jobbar åttatimmarsdagar och följer sin dotter till skolan på morgnarna.
I Shaoxing märks de fysiska förbättringarna av den kinesiska stadsmiljön under det gångna decenniet. Staden kapade ner ett par anskrämliga tolvvåningshus till knappt halva höjden och omvandlade dem till ett meteorologimuseum. Man har renat smutsiga floder och öppnat torg och gångvägar bland gamla gator.
Kina supermakt inom förnybar energi
Kina tar ledartröjan i klimatfrågan.
Kameror syns överallt
En mörkare sida är den omfattande övervakningen. Kameror syns överallt i staden. Men många invånare ser positivt på dem, som en rimlig avvägning för bättre säkerhet. Nyligen öppnade en dygnetruntöppen fiskebutik i centrum. Den har ingen personal nattetid, utan förlitar sig på kameror både inuti och utanför för att säkerställa att ingen stjäl fiskegrejer. Mannen bakom disken skrattar och citerar gamla slagord: ”Det är så vi har blivit ett harmoniskt samhälle”.
Utmärkande för Shaoxing i ett kinesiskt sammanhang är blandningen av möjligheter och relativ öppenhet. Med stor textilindustri, techbolag och turism finns det gott om jobb. Men, till skillnad från Kinas största städer, lockar Shaoxing dem som flyttar inom landet.
Nyligen öppnade en dygnetruntöppen fiskebutik i centrum. Den har ingen personal nattetid, utan förlitar sig på kameror.
Den ansedda tidskriften Southern Weekly har i sin rankning av Kinas 57 bekvämaste städer gett toppbetyg till Shaoxing fyra år i rad, med hänsyn till boendekostnader, inkomster och pendlingsmöjligheter.
Ett par som tjänar lokal medellön behöver jobba tio år för att köpa en bostad i Shaoxing, kontra 30 år i Shanghai. Därför blir den mindre staden Kinas bästa, och lockar med en tillvaro med höga inkomster och liten press.
Men inget av detta gör Shaoxing immunt mot problem på riksplanet. Den före detta byggnadsingenjören Ruan uppskattar att en tredjedel av de bostäder som byggts på senare år står tomma. Han hittade inte längre jobb inom sitt valda yrke, så han gick över till ett textilföretag. Fastighetspriserna, som fallit med omkring 25 procent i hans område, har drabbat honom.
”Man känner sig fattigare, man vill inte spendera”, säger han, och har inga större förhoppningar om framtiden. ”Allt vi vill ha är stabilitet.”
Shaoxing välkomnar inflyttande delvis på grund av kraftigt sjunkande födelsetal. Fertilitetstalen har kollapsat på nationell nivå, och är särskilt låga på rikare platser. Liu, som äger ett litet kafé, är gift och i 30-årsåldern, men han och hans fru har bestämt sig för att avstå barn. ”Det kostar för mycket, helt enkelt”, säger han.
Han ser också andra människors bekymmer. Från studenter som kroknar under mängden prov, till unga kvinnor i dåliga förhållanden. ”Jag har ganska många kunder som kommer in i tårar. De bara sitter där, dricker sitt kaffe och gråter”, säger han.
Det snävt kontrollerade stadslivet i Kina syns också i Shaoxing. Det ska uppfylla en vision om det goda livet, fastslagen av åldrande partifunktionärer som inte vill lämna något åt slumpen. Landets makthavare har utsett Shaoxing till en modellstad för allmän säkerhet.
En sak som lyfts som en framgång är att lokal polis automatiskt får ett meddelande när oregistrerade, misstänkta individer checkar in på hotellrum. Lokala politiker har gjort 66 bostadsområden till tysta zoner. Där har man infört ljudövervakning, stängt ned barer med uteservering och matförsäljare utan licens. De välskötta parkerna är fulla av kortspelande pensionärer, och gymnasieeleverna trängs i sina klassrum till långt in på kvällen.
”Det är bara tråkigt”, muttrar en ung kvinna, med piercing i läppen.
Men Shaoxingmodellen framstår lockande för det Kina som söker trygghet och kontroll hellre än kickar. Medan befolkningen minskar i riket siktar staden på att växa till 6,5 miljoner invånare 2035. Nykomlingarna kommer inte att kunna fly alla livets stressmoment. Men de får en välskött, välansad plats att åldras på, i likhet med resten av Kina.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om oktober 2026.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
