Ur The Economist, Graphic Detail 1 mars 2024, översatt av InPress. ©2024 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Det var inte länge sedan mer än halva jordens befolkning hade för lite att äta. Nu har vågskålen tippat åt andra hållet och allt fler äter för mycket. Mer än en miljard människor klassades som feta 2022, det senaste året som det finns statistik för, enligt en studie som publicerades i februari i medicintidskriften The Lancet. Forskarna baserade sina resultat på vikt och längd för mer än 220 miljoner invånare i cirka 190 länder. De fann att andelen vuxna som lider av fetma har fördubblats sedan 1990 och fyrfaldigats bland barn och unga. Vår karta ovan visar vilka länder som har högst andel feta.
En persons fetma beräknas oftast genom att kroppsvikten i kilo divideras med kvadraten på längden i meter. Resultatet blir ett index som kallas BMI, Body Mass Index. I den här studien bedöms BMI över 30 som fetma. Måttet har brister, de flesta kroppsbyggare skulle till exempel klassas som feta på grund av musklernas vikt, trots att de har så lite kroppsfett. Men som tumregel är det användbart.
Studier har visat att de flesta med ett BMI över 30 löper påtagligt större risk att drabbas av diabetes än de som har ett BMI på 23. Det är också känt att högre BMI ökar risken för mer än ett dussin sorters cancer. På dessa och andra sätt anses fetma döda omkring 4 miljoner om året.
Enligt analysen är andelen med fetma större i låg- och medelinkomstländer än i många höginkomstländer. Mer än 60 procent av de vuxna i Polynesien och Melanesien i Stilla havet levde med fetma 2022 – den högsta andelen i världen. Det beror sannolikt på ändrade dieter och en kultur som värderar stora kroppar. Tonga hade högst siffror för kvinnor: där ansågs 81 procent vara feta. Amerikanska Samoa toppade för män med 70 procent. Länder i Afrika och Mellanöstern som historiskt förknippas med undernäring brottas nu också med viktökningar.
Turkiet var Europas fetmacentrum för kvinnor, med en andel på 43 procent. För män var det Rumänien, med 38 procent. Franska kvinnor och män var slankast på kontinenten: där klassas endast 10 procent som feta. Dessa siffror var fyra gånger högre i USA, där 44 procent av kvinnorna och 42 procent av männen hade ett BMI över 30.
Den globala andelen feta är nu väsentligt högre bland vuxna än gruppen underviktiga med ett BMI under 18,5. Siffrorna klättrar uppåt även för barn och ungdomar. Enligt studien har två tredjedelar av länderna fler feta än underviktiga. I rika länder förekommer barnfetma framför allt i fattiga familjer. Men i fattiga länder är det ett medelklassproblem: i takt med att snittinkomsterna ökar, blir allt fler barn överviktiga. Många fattiga länder står nu inför en ”dubbelepidemi” med både undernäring och fetma.
Att så många personer kämpar med sin vikt visar att fetma är mer än en fråga om bantningsvilja. Människokroppen har utvecklats till att överleva vintrar och svält: den är konstruerad för att behålla sin vikt och kommer att bekämpa försök att minska den. Ett enormt överflöd av billig superprocessad mat har också utlöst ett överdrivet födointag, samtidigt som livsstilen blivit mer stillasittande.
Läkemedel för viktminskning har börjat komma, men är fortfarande avskräckande dyra för de flesta. Med tiden kan de kanske börja hjälpa länder att knapra bort sina fetmaproblem. Men för att vända dessa trender i dag behövs det att man förhindrar att fler barn och vuxna blir feta. Det kräver statliga ingrepp – något som både politiker och väljare kommer ha svårt att svälja.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om juni 2024. Översättare: Johan Erséus
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
