Ur Technology Quarterly, The Economist, The quantified self, 7 maj 2022 översatt av InPress. ©2022 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Vad handlar artikeln om?
Det har länge funnits en djup klyfta mellan de delar av samhället som tar hand om människor när de är sjuka och de delar som hjälper dem att hålla sig friska. Wearables har börjat överbrygga klyftan – dock med risk för ansvarsförskjutning mellan medicinsk behandling av professionella vårdgivare och åtgärder som patienterna själva vidtar för att förbättra sin hälsa.
Bryan Johnson har just ägnat ytterligare en vecka åt att bli undersökt med ultraljud. ”I lördags mätte man … mina vrister och knän och höfter och axlar och armbågar för att man skulle kunna bedöma åldern på senor och ligament”, berättar han.
Han håller på att detaljstudera alla sina över 70 organ för att ta reda på om, och i vilken utsträckning, hans hälsosamma livsstil föryngrar dem.
Vid det här laget har Bryan Johnson, som är teknikentreprenör i Kalifornien, därför genomgått mer än 300 tester av olika slag. Vid ett tillfälle var han även tvungen att kontrollera om blodkärlen hade tagit skada av alla undersökningar. Han har lagt om sin kost utifrån svar på tester av hur hans kropp reagerar på cirka 150 olika livsmedel.
”Jag tar inga egna beslut om vad jag ska äta”, säger han.
Huvudmålet varje dag är samma gröna vegosörja, kompletterad med strikt reglerad sömn, träning och meditation. Enligt vissa utfallsmått, uppger Bryan Johnson, har åtta månader med den här livsstilen gjort hans kropp fem år yngre. Oavsett om det stämmer, tänjer han på gränserna för den rörelse som tidningen Wired 2007 kallade det ”kvantifierade jaget”. Det vill säga det minutiösa insamlandet och analyserandet av data om kropp och livsstil som människor ägnar sig åt i syfte att bli friskare.
Statistiken banade väg
Systematiska mätningar av människors fysiska egenskaper och registrering av deras beteende fick stor betydelse i och med upplysningen och utvecklandet av statistik. Vanligen användes sådana mätningar för att förstå och kontrollera populationer. Och för att organisera dem i olika klasser och identifiera de sjuka, de avvikande och de ”underlägsna” för att skilja ut, uppmuntra eller straffa dem. Det slående med dagens kvantifiering av jaget är dock den introverta individualism med vilken den standardiserade granskningen genomförs.
I takt med att fler använder tekniken i smarta armband, klockor, ringar och självhäftande sensorer – med samlingsnamnet ”wearables” – kan man mäta allt fler aspekter av användarnas liv. Dessutom med allt större noggrannhet och känslighet. En Apple Watch samlar till exempel in miljontals datapunkter varje dag. Människor kan följaktligen studera sig själva på sätt som inte var möjligt tidigare. Vidare hittar de därefter nya beteenden utifrån den information de får. Tekniken får troligen en djupgående inverkan på hälsa och livsstil.
Entreprenörer såg nya användningsområden
Natasha Schüll, kulturantropolog vid New York University som skriver boken ”Keeping Track” om det kvantifierade jaget, började gå på möten med rörelsens anhängare omkring 2011. På den tiden var deltagarna ”nördiga teknikentusiaster”, huvudsakligen män. Dessa hade samlat in data om sig själva och berättade vad de hade lärt sig av den. Men snart, säger Natasha Schüll, började även andra typer dyka upp: människor som bara satt längst bak och antecknade. De var entreprenörer som omvandlade lärdomarna från mötena till konsumentprodukter. De skapade sedan appar och prylar som öppnade nya användningsområden för den sorts data som diskuterades.
Apple lanserade sitt första armbandsur 2015. Då hade Fitbits aktivitetsmätare redan funnits till försäljning i sex år och det fanns över 500 hälsorelaterade wearables på marknaden. Försäljningen av smarta klockor och aktivitetsmätare uppgick till 8 miljarder dollar, enligt marknadsundersökningsföretaget CCS Insight. 2021 spenderades 29 miljarder dollar globalt – motsvarande mer än hälften av det belopp som lades på sportutrustning.
Snabbt genomslag för wearables
I USA har smarta klockor fått samma snabba genomslag som de tidiga mobilerna. Uppskattningar indikerar att en av fyra amerikaner ägde en smart klocka eller aktivitetsmätare 2021. Siffran är ungefär densamma i de europeiska länder som brukar vara snabba på att ta till sig ny teknik. Exempel på dessa är Storbritannien och Finland. Antalet wearables som exporterades till Nordamerika mer än fördubblades mellan 2015 och 2021. Och i Västeuropa och Kina mer än tredubblades antalet. 2019 sålde Apple fler klockor än hela den schweiziska klockbranschen. Man räknar vidare med att den globala årliga försäljningen senast 2026 är uppe i cirka 400 miljoner enheter. Siffran inkluderar alla märken och är en ökning från 200 miljoner 2020.
Det har länge funnits en djup klyfta mellan de delar av samhällen och ekonomier i väst som tar hand om människor när de är sjuka och de delar som hjälper dem att hålla sig friska. Wearables – och den teknik som de möjliggör – har börjat överbrygga klyftan på två sätt. Å ena sidan gör de livet mer medikaliserat när människor för första gången har koll på hälsoparametrar som sin hjärtrytm på natten. Å andra sidan medverkar de till en ansvarsförskjutning mellan medicinsk behandling utförd av professionella vårdgivare och åtgärder som patienterna vidtar för att förbättra sin hälsa.
Pandemin snabbade på utvecklingen
Covid-19-pandemin påskyndade processen ytterligare. Wearables blev då en del av fler människors liv och fick nya roller. När gymmen stängde flyttade träningen utomhus och många människor köpte sin första mätpryl för att hålla koll på hur mycket de gick, sprang och cyklade. En parallell trend var att många konsumenter började se apparaterna som verktyg för att följa utvecklingen på olika specifika hälsoområden, inte enbart aktivitetsnivån.
Jakten på odödlighet
Det görs framsteg i forskningen som tittar på hur människans åldrande kan bromsas, skriver Geoffrey Carr.
Före covid sågs wearables ofta som ”vad vi skulle kunna kalla slit-och-släng-produkter”, säger Ranjit Atwal på forskningsföretaget Gartner. Man köpte dem utan någon särskild anledning och använde dem en kort tid innan de hamnade i en låda. Det var osäkert hur, eller ens om, marknaden för den här typen av utrustning skulle mogna. Pandemin förändrade det eftersom många människor av hälsoskäl behövde övervakning i hemmet. Läkare i USA och Europa konstaterade då att allt fler äldre patienter bar smarta klockor som släktingar hade köpt till dem för att de skulle kunna hålla koll på sin hälsa och bli uppmärksammade på eventuella problem.
Skiftet blir enklare av att människor är mer vana vid teknik som hjälper dem att övervaka och hantera sitt liv. AI-assistenter som Siri och Alexa är inte längre en nyhet som en modig minoritet av tekniknördar använder. Uttryck för att en pryl känner dig väl, som en personligt utformad spellista, börjar kännas mindre obehagliga.
Wearables uppmuntrar till fysisk aktivitet
Fördelarna är tydliga. I en sammanställning av över 120 undersökningar om personliga aktivitetsmätare drar en grupp danska forskare slutsatsen att människor som använder wearables rör sig mer. Undersökningarna studerade både friska personer och personer med olika hälsoproblem. Det handlar dock om blygsamma ökningar. Cirka 1 200 fler steg (800 meter) per dag, 49 minuter mer av intensiv träning per vecka och 10 minuter mindre stillasittande per dag. Men fysisk aktivitet är så viktigt för hälsan att också små förändringar har stor betydelse. Studier vars deltagare har följts i mellan fyra och tio år visar att 1 000 steg extra per dag kan minska dödligheten med mellan 6 och 36 procent. Påverkan är störst för dem som är mest stillasittande.
Resultaten har fått några amerikanska försäkringsbolag inom hälsa att dela ut aktivitetsmätare och smarta klockor till sina kunder. Enligt ett av de största bolagen, UnitedHealthcare, loggar 59 procent av mottagarna sin träning i minst sex månader. Som jämförelse sjunker antalet gymmedlemskap drastiskt två eller tre månader efter tecknandet.
Wearables ger ökad effektivitet för sjukvården
Läkare i USA och Europa börjar vänja sig vid tanken att wearables kan hjälpa dem att ge sina patienter bättre vård. Vinstdrivande sjukvårdssystem, som det amerikanska, anar en ökad effektivitet. Läkare behöver till exempel inte fråga patienterna om de sover bättre. De kan helt enkelt titta på ett diagram från en kroppsburen mätare. Flera sjukhuskoncerner i USA med miljontals patienter utvecklar nu system där wearables blir en sömlös del av den kliniska vården. Finländare kan numera koppla sina wearables och annan personlig hälsoutrustning (som smarta vågar) till det nationella hälsoregistret.
Analytiker förutspår att marknaden för wearables de kommande fem åren kommer att bli uppdelade i två kategorier. Å ena sidan utrustning för medicinskt bruk, som är godkänd av myndigheterna och avsedd för personer med kroniska sjukdomar som behöver mer noggrann och korrekt uppföljning. Å andra sidan enklare apparatur för friska personer som vill ha koll på sina värden och kunna upptäcka problem tidigt. Ledande tillverkare kommer troligen att erbjuda alltmer skräddarsydd utrustning för grupper som barn och äldre personer.
Personliga råd
Sensorer och algoritmer som diskret utför mätningar samtidigt som bäraren lever sitt vanliga liv blir alltmer sofistikerade och gör wearables till diagnostiska verktyg. AI-baserade appar som bygger på data från handleden ger personliga råd. Till exempel om vad bäraren ska äta till lunch eller när det är dags för en promenad.
Interaktiva appar som stöds av klinisk evidens ordineras som behandling för alla slags åkommor, på samma sätt som läkemedel. Vissa av dem fungerar bättre än konventionella behandlingar. Wearables åskådliggör hur människor upplever en sjukdom eller en behandling i sina dagliga liv. Därmed förändrar de också övervakningen av sjukdomar och hur man genomför kliniska studier av nya läkemedel. De gör det för första gången möjligt att ta tempen eller pulsen på en hel befolkning.
Få tvivlar på fördelarna med wearables
Det finns en mängd problem man behöver lösa. Det viktigaste gäller sekretess och diskriminering baserat på hälsodata från wearables. Produkter för digital hälsa som bygger på data har fortfarande skiftande kvalitet. Det blir dock allt lättare att skilja de välfungerande från de dåliga. Myndigheterna försöker hitta en medelväg för att skydda konsumenterna utan att lägga hämsko på innovationen. Samtidigt som de försöker förstå hur mana kan reglera ett ekosystem för digital hälsa.
Men få tvivlar på att fördelarna med wearables blir enorma, även om den digitala vård som de möjliggör förblir ett komplement till traditionella medicinska behandlingar. Cirka 80 procent av sjukdomsbördan i USA är orsakad av livsstilsfaktorer, och låg- och mellaninkomstländer ligger inte långt efter.
Läkemedel har avsedd effekt för endast 30–50 procent av patienterna. För många sjukdomar finns det ingen behandling alls. Digital hälsovård kan bli en lösning på många av dessa problem. Tekniken bakom bärbara sensorer ger en god fingervisning om vad en digitaliserad vård kan åstadkomma.
Världen Om förklarar
Wearables betecknar bärbara teknikprylar som mäter exempelvis rörelsemönster, aktiveringsgrad, puls, sömnmönster och blodsockernivåer. Tekniken kan användas både i behandling och forskning – och för att hjälpa individen att hålla sig frisk.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om, juni 2022.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
