Europa i siffror

Belgien

Den koalitionsregering av fem nederländsk- och fransktaliga partier i den nationalistiska Ny-flamländska alliansen, som tillträdde i februari 2025, signalerar en högergir. Koalitionens mål är att minska statsskulden, höja pensionsåldern och begränsa arbetslöshetsersättningen. Löneindexering, sjunkande inflation och lägre räntor bidrar till en måttlig tillväxt, även om den turbulenta världshandeln påverkar negativt. 

Bulgarien

Införandet av euron i januari 2026, ett år efter Bulgariens inträde i det passfria Schengenområdet, kommer att främja handel och finansiella transaktioner. Reallöneökningar får konsumenter och företag att fortsätta spendera, och ekonomin växer fortare än EU-genomsnittet. Men regeringskoalitionen, som leds av mittenhögerpartiet Medborgare för Bulgariens europeiska utveckling under premiärminister Rosen Zhelyazkov, är splittrad och kommer inte att överleva tills mandatperioden tar slut 2028. 

Håll koll på: Kronbladens kraft. Vid rosfestivalen i juni firas Bulgariens produktion av rosenolja, som utgör 70 procent av världens produktion. 

Danmark

Statsminister Mette Frederiksen och hennes socialdemokratiska parti är övertygade om att behålla makten i valet i oktober. Hennes breda koalitionsregering har varit stabil, trots en knapp parlamentarisk majoritet och ideologiska skillnader – ett mönster som lär bestå efter valet. Läkemedelsexporten främjar tillväxten, men de globala tullarna är en riskfaktor. De inhemska utgifterna kommer att öka. 

Estland

Regeringskoalitionen, bestående av Reformpartiet och Estland 200, har en reducerad parlamentarisk majoritet sedan Socialdemokraterna sparkats ut, men bör sitta kvar till valet 2027. Estlands starka stöd för Ukraina gör att de frostiga relationerna med Ryssland består, vilket ökar risken för gråzonsattacker, till exempel cyberattacker. Ekonomin återhämtar sig långsamt efter flera års stagnation.

HÅLL KOLL PÅ: Förlängt förtroende. Den sittande presidenten Alar Karis väntas bli vald av parlamentet till en andra presidentperiod i slutet av 2026. 

Finland

Statminister Petteri Orpos mitten­högerkoalition är splittrad i politiska frågor, särskilt invandring, EU och klimatet, men den lär överleva, med stöd av starka institutioner. Tillväxten håller sig stadigt runt genomsnittet i euroområdet och främjas av konsumenternas och företagens utgifter samt lägre utlåningsräntor. Men en minskad efterfrågan på viktiga exportmarknader och geopolitiska risker för energiförsörjningen hämmar tillväxten.

HÅLL KOLL PÅ: Nordisk exponering. Den samiska operan Ovla har världspremiär i januari, som en del av Uleåborgs utbud som europeisk kulturhuvudstad. 

Frankrike

Landet präglas av politisk turbulens efter att ha haft fem premiärministrar på två år. Den senaste, Sébastien Lecornu, avgick i oktober, men återinsattes snabbt. Problemet är att parlamentet är uppdelat i tre fientliga block som inte vill kompromissa. Oavsett regering blir det lika svårt att få igenom lagstiftning. Åtgärder för att minska budgetunderskottet, till exempel indexfrysning av pensioner och välfärdsutbetalningar och nedskärningar i sjukvården, kommer att möta starkt motstånd. Ekonomin kommer långsamt att stärkas, men åtstramningarna kommer att hämma utgifterna. 

Håll koll på: Karnevalen. Vid karnevalen i Nice i februari hyllas fiktionens och historiens hjältinnor. 

Grekland

Mittenhögerpartiet Ny demokratis regering under premiärminister Kyriakos Mitsotakis kommer att fortsätta att driva igenom reformer för att modernisera och diversifiera ekonomin. Ekonomin, som fortfarande återhämtar sig från turbulensen efter den globala finanskrisen 2007–2009, kommer att gå bättre än EU-genomsnittet med hjälp av stora företags­satsningar, löneökningar och arbetsmarknadsförbättringar, i kombination med EU-stöd. 

Håll koll på: Anpassning och överlevnad. Nu slutförs första fasen av ett klimatanpassningsprojekt med fokus på kustlinjer, över­svämnings­risker, förebyggande av skogsbränder och vatten­förvaltning.

Irland

Den koalitionsregering som leds av premiärminister Micheál Martin från Fianna Fáil, med stöd av Fine Gael och politiskt obundna, är ideologiskt splittrad, men bör överleva genom att använda budgetöverskottet för att sänka skatter, subventionera bostadsköp och bygga fler bostäder. Tillväxten kommer att avta, men förbli relativt stark, även om de amerikanska tullarna hotar exporttunga branscher som läkemedel, och de flyktiga (och rörliga) skatteintäkterna från stora globala företag fortfarande är en sårbarhet.

Håll koll på: Vem där? Knock Shrine uppmärksammar 50-års­jubileet av färdigställandet av Basilica of Our Lady, Queen of Ireland, som lockar många katolska pilgrimer.

Italien

Premiärminister Giorgia Melonis högerparti Italiens bröder leder en regering med stor parlamentarisk majoritet och en splittrad opposition, vilket minimerar risken för nyval. Ekonomin kommer att gå trögt när viktig export av till exempel maskiner, läkemedel och fordon hämmas av amerikanska tullar, som också dämpar de inhemska företagens investeringar. Privat­konsumtionen kommer dock att hålla igång ekonomin, hjälpt av en historiskt låg arbetslöshet, minskande inflation och sjunkande räntor.

Kroatien

Mittenhögerpartiet Kroatiska demo­kratiska unionen och dess koalitionspartner, ytterhögerpartiet Hemlandsrörelsen, leder en minoritetsregering och brottas med ideologiska meningsskiljaktigheter. Trots det bör koalitionen fullfölja sina fyra år med en EU-vänlig hållning. En stark privatkonsumtion, reallöneökningar, lägre räntor och EU:s regionalstöd bidrar till tillväxten. Turismen, som står för cirka 25 procent av BNP och sysselsättningen, kommer att blomstra, trots problem med kapacitet och kostnader.

Lettland

Mittenhögerpartiet Premiärminister Evika Silina och hennes parti Ny Enhet leder en skör trepartikoalition tillsammans med De grönas och böndernas förbund och De progressiva, som har en knapp majoritet av parlamentets 100 platser. Koalitionen kommer att förlora makten i valet i oktober, eller tidigare om regeringen faller. Oavsett kommer den EU- och Natovänliga hållningen att bestå. Ekonomin kommer att ta skada av amerikanska tullar som minskar exporten av precisionsutrustning och kemikalier. Men en diversifiering av handeln, försvarssatsningar och EU-finansierade investeringar hjälper ekonomin att återhämta sig.

Litauen

Inga Ruginiene blev premiär­minister för Litauens social­demokratiska parti i september 2025 sedan hennes föregångare, Gintautas Paluckas, avgått efter en utredning om ekonomisk brottslighet. I den nya koalitionen ingår, precis som i föregångaren, populistpartiet Nemunas. Det är ett oskrivet kort, eftersom dess politik är otydlig och partiledaren Remigijus Zemaitaitis har rättsliga problem. En väst- och EU-vänlig hållning kommer dock att dominera. En stark lönetillväxt och ökade försvarsutgifter kommer att driva på ekonomin. 

Håll koll på: Spårändring. Ekonomin får ett uppsving av satsningarna på Rail Baltica, en höghastighetsförbindelse genom Baltikum till Polen.

Nederländerna

Mittenvänsterpartiet Demokrater 66, D66, stod redo att bilda nästa regering när ytterhögerpartiet Frihetspartiet backade i valet i slutet av 2025. D66 behöver dock stöd av andra partier för att bilda en koalitionsregering, och förhandlingarna kan pågå in i 2026. Den exportdrivna ekonomin kommer att bromsas av amerikanska tullar och minskade investeringar, men kommer att gagnas av finanspolitiska stimulanser.

Håll koll på: Gasjätte. Första fasen av ett nationellt vätgasnät kommer att tas i drift i Rotterdam.

Norge

Mittenvänsterorienterade Arbeider­partiet vann valet i september 2025, vilket varslar om en ny koalitionsregering, även om partisamtalen kan ta månader. Regeringen kommer att försöka stärka välfärdsstaten, men behovet av stöd från mitten- eller högerpartier förhindrar en kraftig vänstersväng. Lägre inflation kommer att stärka reallönerna, medan centralbanken skär i utlåningsräntorna. En stark privatkonsumtion och starka olje- och gasintäkter håller igång ekonomin. 

Håll koll på: Molnbas. Regeringar, teknikföretagsledare och investerare samlas i Oslo i maj inför Data Centre Expo, då Norge ska etablera sig som hållbart teknikcentrum.

Polen

EU-förbindelserna och EU-finans­i­­eringen har återupp­rättats sedan mittenorienterade Medborgar­koalitionen återvänt till regeringen under ledning av premiärminister Donald Tusk. Han kommer att driva sin företagsvänliga, socialliberala politik, även om den oppositionelle presidenten sätter käppar i hjulet. Försvarssamarbetet med allierade i väst fördjupas. Tillväxten blir högre än EU-genom­snittet, och investeringar och finanspolitiska lättnader väger upp för osäkra exportutsikter.

Portugal

Mittenhögerpartiet Demokratiska alliansens minoritetsregering under ledning av Luis Montenegro, är beroende av samarbete med oppositionspartierna – eventuellt även högerpopulistiska Chegapartiet som nu är största oppositionsparti. Det sköra läget riskerar att förstöra regeringens planer på att höja lönerna, hantera bostadskrisen och öka tillväxten. Den starka turismen kommer att främja ekonomin, men EU:s återhämtningsstöd kommer att upphöra.

Rumänien

Enigheten i fyrpartiregeringen under premiärminister Ilie Bolojan hotas av meningsskiljaktigheter om de åtstramningsåtgärder som behövs för att minska budgetunderskottet, som ligger långt över EU:s gräns på 3 procent av BNP. Samtidigt går ytterhögern framåt bland desillusionerade väljare. Strama offentliga utgifter, en svag inhemsk efterfrågan och lågt utnyttjande av EU-medel hämmar tillväxten, även om industri­produktionen vänder uppåt.

Ryssland

Kriget mot Ukraina kan få ett olustigt, framförhandlat slut. Exporten av annat än olja kan då få ett visst uppsving, men övergången från en krigsekonomi tar tid. Slopandet av bonusar till stridande och deras familjer samt en svag arbetsmarknad hämmar den inhemska efterfrågan, vilket förhindrar någon större fredsvinst. Om kriget fortsätter lär det bli mindre intensivt, men utan möjlighet för Ryssland att återintegreras i världshandeln och de finansiella systemen.

Håll koll på: Ogiltig röst. Parlamentsvalet i september kommer att ge förväntat resultat.

Schweiz

Mycket hänger på regeringens försök att förhandla ned ameri­kanska strafftullar på import – som är dubbelt som höga som EU:s. Den schweiziska francen väntas vara under press tills situationen har stabiliserats. Inflationen förblir låg, vilket kan föranleda en återgång till negativa räntor. Fokus för den ekonomiska politiken blir att skärpa reglerna för banker som är ”too big to fail” och vinna parlamentariskt stöd för en ny överenskommelse med EU om handel, energi och livsmedelssäkerhet.

Slovakien

Populistnationalistiska Riktning-Socialdemokrati som leder en skör koalitionsregering med knapp parlamentarisk majoritet lär åter bråka med EU om reformer av rättsväsendet. Trots det kommer EU-medel som behövs för att finansiera statsskulden att flöda. En svag utländsk efterfrågan, särskilt från Tyskland, kommer att tynga en ekonomi som är starkt beroende av bilar, bildelar och andra industriprodukter, även om diversifieringen ökar.

Slovenien

Regerande Frihetsrörelsen och dess vänsterkoalition har ett starkt parlamentariskt stöd, men ligger efter mittenhögerinriktade Slovenska demokratiska partiet i mätningarna inför valet i april 2026. Nya partier väntas fragmentera nästa parlament och komplicera koalitionsbyggandet. Den exportinriktade ekonomin får det kämpigt, men tillväxten bör återhämta sig.

Spanien

Premiärminister Pedro Sánches vänsterinriktade minoritetskoalition kommer att prestera en tillväxt över EU-genomsnittet, till följd av en stabil inhemsk efterfrågan, stark turism, löneökningar och EU-finansierade investeringar, särskilt i digital och grön infrastruktur. Trots det är exporttillväxten fortfarande hotad. Regeringen har försvagats av korruptionsskandaler, men kommer att hanka sig fram till valet 2027. 

Storbritannien

Labourregeringen under premiär­minister Keir Starmer kommer att försöka återfå allmän­hetens stöd i den hårdnande konkurrensen från invandringsfientliga ytterhögerpartiet Reform UK, som hotar det traditionella två­parti­systemet. Labours reform- och investeringsprogram kommer att ge avkastning först om några år, samtidigt som skattehöjningar och en tajt budget inte kommer att gå hem hos företag och konsumenter. Ekonomin kommer att mattas av, men inflationen sjunka. 

Sverige

Statsminister Ulf Kristersson och hans mittenhögerorienterade minoritets­regering kommer att överleva fram till valet i september, med stöd av ytterhögerpartiet Sverige­demo­kraterna. Det största oppositions­partiet, mitten­vänster­orienterade Social­demokraterna, har bäst chans att bilda nästa regering, med större välfärdssatsningar och vissa lättnader i invandringspolitiken. Ökad privatkonsumtion, ökade företagsinvesteringar och lägre inflation kommer att stimulera ekonomin, trots att arbetslösheten och hushållens skuldsättning är hög.

Tjeckien

Populistiska Anopartiet under den före detta och sannolikt framtida premiärministern Andrej Babis vann parlamentsvalet i oktober 2025 och säkrade snabbt en majoritet med två ytterhögerpartiers stöd. En stark konsumentefterfrågan och ökande investeringar, samt EU-stöd och lägre räntor, kommer att ge ekonomin ett måttligt uppsving, även om handelsspänningar bromsar exporttillväxten. 

Turkiet

President Recep Tayyip Erdogan kommer att ta ett hårdare grepp om makten sedan gripandet av Istanbuls populära borgmästare 2025 väckt protester. Erdogan, som har en stark parlamentarisk majoritet, kommer att göra som han vill. Den sjunkande inflationen möjliggör större statliga utgifter och lägre räntor, vilket främjar tillväxten, även om en hög arbetslöshet och sjunkande reallöner dämpar privatkonsumtionen.

Håll koll på: Oljebrottning. Vid den årliga oljebrottningsfestivalen Kirkpinar i juli tävlar läderklädda brottare inoljade i olivolja.

Tyskland

Den breda koalitionsregeringen under förbundskansler Friedrich Merz är hyfsat överens om finanspolitiken, men har svårt att enas om annat. Det ökande stödet för ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland blir ett test för det politiska samarbetet, liksom de amerikanska tullarna. De lättade skuldsättningsregler som infördes 2025 kommer att öka investeringarna i infrastruktur och försvar, vilket väger upp för viss handelsosäkerhet.

Ukraina

Om det inte blir någon freds­upp­görelse i kriget med Ryssland kommer den nuvarande frontlinjen sannolikt att frysas. Om det blir en uppgörelse kommer den troligen att innebära ett avstående av territorium och begränsade säkerhetsgarantier från Ukrainas allierade i väst. President Volodymyr Zelenskyj kan välja att söka befolkningens stöd för en överenskommelse i en folkomröstning. Ekonomin kommer att växa måttligt när krigandet avtar, med stöd av satsningar på återuppbyggnad.

Ungern

Politiken domineras av parlaments­valet i april, där premiärminister Viktor Orbans parti Fidesz kraftigt utmanas av mittenhögerinriktade uppstickar­partiet Respekt och frihet (Tisza). Trots att Tisza leder opinionsmätningarna bör Fidesz genom mediekontroll och valsatsningar säkra en knapp vinst, även om valtrötthet och ekonomiska bekymmer kan bli tungan på vågen. Ekonomin kommer att återhämta sig med hjälp av hushållens ökande konsumtion och stigande reallöner. 

Håll koll på: Finansieringsgap. Tillväxten hämmas av att EU håller inne sammanhållningsstöd tills Ungern återupprättar rättsstatsprincipen.

Österrike

Förbundskansler Christian Stocker från mittenhögerinriktade Österrikiska folkpartiet leder en koalitionsregering tillsammans med mittenvänsterpartiet Social­demokraterna och liberala NEOS, som får svårt att enas om budget och sociala utgifter. Enighet råder om stränga invandringsregler, men stabiliteten är inte säkrad. Tillväxten kommer att bli måttlig, om de amerikanska tullarna tillåter.