Den globala demokratin i bättre skick än du tror
EIU:s årliga index tyder på att den demokratiska lågkonjunkturen är på väg mot sitt slut.
Att diskutera hur demokratin mår kan låta abstrakt. Men nedgången märks i krig, kupper, omstridda val och inskränkningar av medborgerliga friheter över hela världen. The Economists systerorganisation EIU har följt den här utvecklingen sedan 2006, och den senaste uppdateringen av demokratiindexet visar på ett blygsamt trendbrott: poängen för närmare tre fjärdedelar av länderna var stabila eller hade förbättrats det senaste året, och det globala indexet steg med 0,02 punkter, vilket är en av de största ökningarna sedan 2012.
Ur Graphic Detail, The Economist, 7 april 2026, översatt av InPress. ©2026 The Economist Newspaper Limited. Alla rättigheter förbehållna.
Att diskutera hur demokratin mår kan låta abstrakt. Men nedgången märks i krig, kupper, omstridda val och inskränkningar av medborgerliga friheter över hela världen. The Economists systerorganisation EIU har följt den här utvecklingen sedan 2006, och den senaste uppdateringen av demokratiindexet visar på ett blygsamt trendbrott: poängen för närmare tre fjärdedelar av länderna var stabila eller hade förbättrats det senaste året, och det globala indexet steg med 0,02 punkter, vilket är en av de största ökningarna sedan 2012.
EIU betygsätter 167 länder på en skala upp till tio, utifrån deras demokratiska status, och delar in dem i fyra grupper: fullvärdiga och bristfälliga demokratier samt hybridregimer och auktoritära regimer. Enligt detta mått är Norge fortfarande världens mest demokratiska land – en position som landet har haft de senaste 16 åren. Nya Zeeland ligger på andra plats och de fyra följande platserna innehas av de övriga nordiska länderna. De flesta av årets förbättringar noteras i mitten av tabellen.
De regioner som förbättrades mest var Latinamerika och Västindien. Efter 9 år av nedgång steg resultaten i mer än hälften av regionens länder, tack vare ett högre politiskt engagemang. Samma utveckling kan komma att ske även på andra håll. Asien och Afrika söder om Sahara har unga befolkningar, och den senaste tidens protester i Nepal, Kenya och Madagaskar har fått ett stort antal människor att engagera sig politiskt.
premiärminister.
Foto: Lea Kim/Wikimedia
I vissa länder kan det högre valdeltagandet delvis bero på Donald Trump. Val från Kanada till Rumänien lockade ovanligt många till vallokalerna förra året. Kanada klättrade fem placeringar till nionde plats efter sitt högsta valdeltagande på över 30 år. Mark Carneys seger betraktades allmänt som en uppgörelse med MAGA-inspirerad politik. Rumänien gick från en hybridregim till en bristfällig demokrati, stärkt av ett högt valdeltagande som bidrog till att en nationalistisk kandidat besegrades, trots att han förordades av Donald Trumps allierade. Danmark klättrade fyra placeringar till tredje plats, tack vare sin hantering av hotet mot Grönland, vilket höjde betyget för hur väl regeringen fungerar.
På hemmaplan hade Donald Trump motsatt effekt. Försök att rita om valkretsar, användning av militären för att kväsa protester och fortsatt politisk polarisering påverkade USA:s resultat negativt. Effektiviseringsdepartementet Department of Government Efficiency störde statens funktionssätt och försök att tysta media drabbade medborgerliga friheter. USA tappade 0,2 punkter jämfört med förra året och är fortfarande en bristfällig demokrati. Den långa nedgången i den globala demokratin kan vara på väg att avta något. Dock inte i USA.
Denna text publicerades ursprungligen i det tryckta magasinet Världen Om juni 2026.
Läs fler artiklar från samma nummer här.
Så här jobbar Världen Om med kvalitetsjournalistik: Vi väljer ut artiklar. analyser, data och intervjuer från The Economist som täcker in geopolitik, vetenskap, livsstil, affärer och kultur. The Economist har funnits sedan 1843 för att "stärka kampen för intelligent upplysning i syfte att motverka okunskap som hindrar framsteg och utveckling."
